Adanggaman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adanggaman
film
ahaAdanggaman Dezie
ụdịdrama film Dezie
mba osiSwitzerland, Italy, France, Burkina Faso Dezie
Mmalite asụsụ ihe ngosiAsusu igbo, Asụsụ Baoulé Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta2000 Dezie
Onye nduziRoger Gnoan M'Bala Dezie
Odee akụkọ ihe nkiriRoger Gnoan M'Bala Dezie
onye nduzi fotoMohammed Soudani Dezie
Ode egwuLokua Kanza Dezie
ụlọ ọrụ mmepụta iheRadiotelevisione svizzera di lingua italiana Dezie
ekesa siteNew Yorker Films, Netflix Dezie
ebe akụkọEluàlà Dezie
Ụcha anụkpa ahụcolor Dezie
Nyocha akara90%, 6.7/10 Dezie
usoro nkesavideo on demand Dezie

Àtụ:Infobox filmAdanggaman bụ ihe nkiri ihe mere eme nke afọ 2000 nke Roger Gnoan M'Bala duziri. Ọ bụ iwu mba ụwa n'etiti Ivory Coast, Burkina Faso, Switzerland, Ịtali na France. [1]

Atụmatụ[dezie | dezie ebe o si]

[2]'ụlọ ikpe Adanggaman, Ossei na onye- na ọrịa ọrịa / onye na-ahụ maka ihe, bụ onye mụrụ Adanggaman jidere mgbe ọ bụ nwata n'obodo ya / ndị ya na mbụ afọ nke iri na asaa. Ọ gbọọrọ ụfọdụ ikike Ossei mgbe ọ na-aga Adanggaman, ma akwalitee site na ikike iwu mgbochi ya na Mata nke onye ọ àlà n'alaeze ukwu ahụ ga-abụ ihe na-ahụ mma ruo ogologo oge, n'okpuru ịgba ohu na mmegbu. Onye na-ahụ ọrịa ahụ nwa ya nwanyị n'ụlọ ikpe (Naka), onye na-anabataghị ya mbụ, mana ọ na-echeta oge ọ bụ nwata na ya na-eduzi ya dị ka nna nwa ya mmetụta.Onye [3]-ahụ ụzọ ahụ mere nda nye Eze Adanngaman, onye n'aka nke ya maka mkparị ya, nyere iwu ka e ree ya na Ossei. dị ka ndị ohu. Onye na-ahụ ọrịa ahụ nwụrụ mgbe ọ nọ n'agbụ, n'ihi ọnwụ, iru uju na ịgbahapụ.

N'ikpeazụ, Ossei hapụrụ Naka, mgbe ha abụọ gbapụrụ, bụrụ ezigbo ndị enyi, ma guzobe ezinụlọ. [4] na-eme njem, iji jide ndụ ọhụrụ, mana ndị agha nke ụlọ ikpe Adangamaan jidere ya wee si otú a maka ire ya n'ihu. A na-ere ya ndị Europe, ndị na-ebugharị ya gaa Amerịka site na Middle Passage, onye nwe ubi bara ọgaranya kpọkwara ya John Stanford. Ọ nwụrụ mgbe ọ dị afọ 70, ya na nwanyị ohu mụrụ ụmụ ise. Ndị na-enyere ya aka jidere Eze Adangaaman mgbe ọ na-aṅụ mmanya rum, ma ree ya ndị Europe. [5] Ozi ohu na St. Louis, ọ bụkwa onye na-esi nri maka ndị Europe n'ebe ahụ, a na-enye ya aha Walter Brown. Ọ nwụrụ na 1698 site na ụkwara nta.

Nkedo[dezie | dezie ebe o si]

  • Rasmane Ouedraogo ... Adanggaman
  • Albertine N'Guessan ... Mo Akassi
  • Ziable Honoré Goore Bi ... Ossei
  • Bintou Bakayoko ... Ọhịa
  • Nicole Suzis Menyeng ... Mgbakwunye
  • Mireille Andrée Boti ... Mawa
  • Tie Dijian Patrick ... Kanga
  • Lou Nadège Blagone ... Safo Aboua
  • Didier Grandidier ... Bangalajan
  • Mylène-Perside Boti Kouame ... Naka
  • Étienne Goheti Bi Gore ... Poro
  • Zie Soro ... Ọrịa Sory
  • Sie Lou Chantal ... Amazon
  • Sokpo Germaine ... Amazon
  • Bi Cécile ... Amazon

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2000, Andanggaman meriri Best Actor na Special Jury Award na Amiens International Film Festival. N'afọ sochirinụ, ọ meriri Special Jury Award na Marrakech International Film Festival na onyinye maka Best Actress na Best Cinematography na Ouagadougou Panafrican Film and Television Festival.

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Adanggaman (2000/New Yorker Films), Nicholas Sheffo, Fulvuedrive-in, Access date: 2022 May 06
  2. Adanggaman, Blackfilm - Reviews, Wilson Morales, 2001 July
  3. Adanggaman, Variety, David Rooney, 2000 October 02
  4. Adanggaman, IFFR, 2001, Access date: 2022 May 06
  5. Christopher L. Miller, "Fourteen African “Silence”". The French Atlantic Triangle: Literature and Culture of the Slave Trade, New York, USA: Duke University Press, 2008, pp. 364-384. [Citation: "Renamed Walter Brown, he dies a few years later at “Saint-Louis” (Missouri?)"]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

àlà n'alaeze ukwu ahụ ga-abụ ihe na-ahụ mma ruo ogologo oge, n'okpuru ịgba ohu na mmegbu.