Adaora Adimora

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Adaora Adimora
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAdaora Dezie
aha ezinụlọ yaAdimora Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya5 Mee 1956 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Jenụwarị 2024 Dezie
Ọrụ ọ na-arụphysician, onye nkuzi, researcher Dezie
ụdị ọrụ yaepidemiology Dezie
onye were ọrụUniversity of North Carolina Dezie
ebe agụmakwụkwọCornell University Dezie
Onye òtù nkeNational Academy of Medicine Dezie
Ihe nriteMary Turner Lane award Dezie

Adaora Alise Adimora bụ dọkịta Amerika na agụmakwụkwọ. Ọ bụ Sarah Graham Kenan Prọfesọ Ọgwụ na Prọfesọ nke ọrịa na-efe efe na Mahadum North Carolina School of Medicine . Nchọpụta ya gbadoro ụkwụ na mbufe nje HIV, yana ọrịa ndị ọzọ a na-ebute site ná mmekọahụ (STIs), n'etiti ndị pere mpe. Ọrụ ya egosila mkpa ọ dị ndị na-achọpụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya na-ebufe nje HIV na mkpa ọ dị maka nhazi nhazi iji belata ihe ize ndụ. N'afọ 2019, ọ ghọrọ onye ahọpụtara na National Academy of Medicine iji kwado onyinye ya.

Agụmakwụkwọ na mmalite ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A zụlitere Adimora na Manhattan . Nne ya bụ onye nlekọta nọọsụ na nna ya bụ dibịa . [1] Ọ gara Mahadum Cornell, ebe ọ nwetara nzere bachelọ nke Arts na 1977. Ọ gara ụlọ akwụkwọ ọgwụ nke Mahadum Yale, ebe ọ nwetara Dọkịta nke Ọgwụ na 1981. [1] Ọ malitere ọzụzụ ya na Internal Medicine na Boston City Hospital . Mgbe ọ malitere ụlọ akwụkwọ ahụike, ọ nwere mmasị na mbụ ịghọ onye na-ahụ maka mgbaka, ma mgbe ọ gbasịrị ọrụ, kpebiri imecha ụlọ obibi ya na ọrịa na-efe efe. O mechara kwaga obodo New York iji mechaa mkpakọrịta ya na Montefiore Medical Center / Albert Einstein College of Medicine na 1986, wee bụrụ dibia bekee na Harlem Hospital Center's Divishon nke Ọrịa na-efe efe. [1]

Na 1993, ọ gụchara Master of Public Health na epidemiology site na UNC Gillings School of Global Public Health . [2]

Nnyocha na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na 1989, Adimora ghọrọ Prọfesọ Enyemaka nke Klinikal na Mahadum North Carolina na Chapel Hill . Na 2003, ọ ghọrọ nwanyị ojii mbụ na ngalaba ọrịa na-efe efe na Mahadum North Carolina iji nweta ikike. [1]

Nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Mmemme nchọcha Adimora gbadoro ụkwụ n'ịghọta usoro mgbasa HIV/AIDS n'etiti ndị Afrịka Amerịka na-edina nwoke ma ọ bụ nwanyị na-emekọ ihe ọnụ wee pụta ìhè òkè akụ na ụba na mmekọrịta ọha na eze na-ekere na nje HIV. N'ọrụ ya, ọ na-akọwapụta mkpa usoro netwọkụ mmekọahụ dị na mgbasa nke ọrịa ahụ. N'ime nnyocha 2007, o jiri ozi sitere na National Survey of Family Growth, nke otu ìgwè nke ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ndị ikom 5,000 kọrọ banyere mmekọahụ ha, ma chọpụta na ihe dị ka otu n'ime ụmụ nwoke iri nwere ndị mmekọ nwoke na nwanyị na-enwe mmekọahụ, nke nwere ike ịbawanye ọnụ ọgụgụ nke mmekọahụ. ebutere ọrịa dịka nje HIV nwere ike gbasaa. [3]

Adimora etinyewokwa nka nka nchọcha ya n'ịkwalite usoro amụma dabere na ihe akaebe iji gbochie mgbasa nke nje HIV. N'afọ 2018, ọ mepụtara atụmatụ ịgbanwe ụzọ e si abịarute ule ụlọ ọgwụ maka igbochi nje HIV n'etiti ndị mmadụ nwere obere ọrịa nje ahụ. [4] Nnwale ụlọ ọgwụ, nke chọrọ puku kwuru puku ndị sonyere, bụ ọkọlọtọ ọla edo maka ikpebi ịdị irè ọgwụgwọ. Otú ọ dị, ọ bụrụ na ọnụ ọgụgụ ndị nwere otu ọnọdụ dị ntakịrị, dịka ọnọdụ ndị na-emetụta ọnụ ọgụgụ dị nta, ịme ule ụlọ ọgwụ na-enweghị usoro agaghị ekwe omume. Maka ụdị ikpe dị otú ahụ, Adimora na ndị ọrụ ibe ya tụpụtara usoro ọhụrụ iji chọpụta ịdị irè nke ọgwụ ọjọọ site na ijikọta data ụlọ ọgwụ na ọgwụ sitere na ule ụlọ ọgwụ ọdịnala na ndị anakọtara site na obere ọmụmụ. [5]

Nduzi[dezie | dezie ebe o si]

Adimora bụ onye nchọpụta bụ isi nke saịtị UNC nke Women's Interagency HIV Study (WIHS), nke na-achọ ịghọta mmetụta HIV na ụmụ nwanyị na-enweta ego sitere na ụlọ ọrụ dị iche iche nke National Institutes of Health . [6]

Adimora jere ozi n'oge gara aga na Council Advisory Council on HIV / AIDS, bụ nke a na-enye ndụmọdụ na United States Secretary of Health and Human Services na atụmatụ iji gbochie nje HIV na ịkwalite ọgwụgwọ. N'ụzọ doro anya, Adimora nọgidere na Ọgbakọ ọbụna mgbe ndị òtù isii gachara na Juunu

2017, na-ekwupụta nkụda mmụọ na amụma nlekọta ahụike Onye isi ala Donald Trump . [7] N'ajụjụ ọnụ, ọ gwara BuzzFeed News : "Ekpebiri m ịnọgide na-aga n'ihu n'ihi na echere m na ọ ga-akacha mma maka m iji olu m si n'ime kansụl gbalịsie ike na-emetụta amụma ndị na-emetụta ndị nwere na n'ihe ize ndụ maka HIV, ahụike. ndị na-ahụ maka nlekọta, na ahụike ọha." [8] Otú ọ dị, ọ na-akatọ n'ihu ọha banyere atumatu nlekọta ahụike nke nlekọta ahụ, na-akwado ịdọ aka ná ntị nchịkọta akụkọ echiche na amụma nlekọta ahụike America nke 2017 (nke na-agafeghị) ga-eduga na ọnwụ ndị America na-enweghị isi, na-ahapụ ndị America kasị daa ogbenye enweghị mkpuchi. [9] N'ọnwa nke asatọ n’ime 2017, Ndị Ogbako degara Tom Price akwụkwọ ozi, bụ onye odeakwụkwọ nke Health and Human Services mgbe ahụ, na-akọwapụta mmetụta nke ịkagbu Iwu Nlekọta Ahụike Affordable na mgbochi HIV.

Adimora bụkwabu onye isi oche nke otu ndị ọkachamara n'ihe gbasara ahụike na-eme ọgwụ nje HIV. N'oge ya dị ka oche, Turing Pharmaceuticals, ụlọ ọrụ nke Martin Shkreli tọrọ ntọala, mụbara ọnụ ahịa ọgwụ a na-akpọ Daraprim karịa 4000 percent. [10] A na-eji ọgwụ ahụ agwọ ọrịa parasitik toxoplasmosis, nke nwere ike ịdị njọ maka ndị ọrịa nwere usoro mgbochi ọrịa na ndị inyom dị ime. Adimora dekọtara akwụkwọ ozi nye ụlọ ọrụ ọgwụ na-adụ ọdụ ka ha gbanwee atụmatụ ọnụahịa ha maka ọgwụ ahụ, na-agba ụlọ ọrụ ahụ ume ka ha "nyere [ha] aka imeziwanye ahụike ọha na eze site n'itinye ngwa ngwa usoro atụmatụ ọnụahịa ziri ezi na ezi uche." [10] [11] Na Maachị 2016, ọ gbara akaebe n'ihu Kọmitii Pụrụ Iche nke United States Senate maka ịka nká banyere nsonaazụ ọnụ ahịa ọgwụ dị otú ahụ na-abawanye na ndị na-adịghị ike na-enweghị ike ị nweta ọgwụ ha chọrọ. [12] [13]

Ihe nrite na nkwanye ugwu[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2009, a kpọrọ Adimora otu n'ime ndị isi 100 Afrịkan Amerịkan site na The Root . [14] [15] Ọ natara ihe nrite Mary Turner Lane na 2011. [16] A họpụtara ya onye otu National Academy of Medicine na 2019. [17]

Ebensịdee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Yates (March 24, 2005). Survival at Stake (en). Diverse. Retrieved on October 21, 2019.
  2. Adaora Adimora. Institute for Global Health & Infectious Diseases (October 7, 2013). Archived from the original on October 22, 2019. Retrieved on October 22, 2019.
  3. One in 10 Men Has Multiple Sex Partners (en). ABC News. Retrieved on October 21, 2019.
  4. Buck (January 23, 2018). Study by UNC professor proposes solution for lack of HIV testing for Black women. The Daily Tar Heel. Retrieved on October 21, 2019.
  5. Buchanan (October 2018). "Generalizing Evidence from Randomized Trials using Inverse Probability of Sampling Weights". Journal of the Royal Statistical Society. Series A (Statistics in Society) 181 (4): 1193–1209. DOI:10.1111/rssa.12357. ISSN 0964-1998. PMID 30555215. 
  6. Adimora (April 1, 2018). "Cohort Profile: The Women's Interagency HIV Study (WIHS)" (in en). International Journal of Epidemiology 47 (2): 393–394i. DOI:10.1093/ije/dyy021. ISSN 0300-5771. PMID 29688497. 
  7. Park (June 20, 2017). 6 People Resigned from Trump's HIV/AIDS Advisory Board (en). Time. Retrieved on October 21, 2019.
  8. Six People Have Resigned From Trump's HIV/AIDS Advisory Council Because He "Doesn't Care" (en). BuzzFeed News. Retrieved on October 21, 2019.
  9. Adimora (May 27, 2017). Thousands of Americans will die unnecessary deaths if AHCA becomes a reality (en). The Hill. Retrieved on October 21, 2019.
  10. 10.0 10.1 Johnson (September 21, 2015). How an obscure drug's 4,000% price increase might finally spur action on soaring health-care costs (en). Washington Post. Retrieved on October 21, 2019.
  11. Calderwood (September 8, 2015). Letter to Tom Evegan and Kevin Bernier, Turing Pharmaceuticals LLC. Archived from the original on 2018-02-27. Retrieved on October 21, 2019.
  12. United States Senate Special Committee on Aging (en). www.aging.senate.gov. Retrieved on October 21, 2019.
  13. Pollack. "Lawyer for Turing Said He Warned Against Drug Price Increase", The New York Times, March 17, 2016. Retrieved on October 21, 2019. (in en-US)
  14. Professor Adaora Adimora named to "The Root 100" list of top African-American leaders — News Room - UNC Health Care (en). news.unchealthcare.org. Archived from the original on October 21, 2019. Retrieved on October 21, 2019.
  15. The Root 100 Recognizes Emerging and Established Black Leaders. The Root (October 13, 2011). Archived from the original on October 13, 2011. Retrieved on October 25, 2019.
  16. "Adimora wins 2011 Mary Turner Lane award — News Room - UNC Health Care". Retrieved on October 21, 2019. (in en)
  17. National Academy of Medicine Elects 100 New Members. National Academy of Medicine (October 21, 2019). Retrieved on October 21, 2019.