Adebiyi Daramola

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

[1]Adebiyi Gregory Daramola (Listeni) (2 Machị 1958 - 25 Machị 2022) bụ onye nkuzi Naijiria na prọfesọ nke akụ na ụba ugbo, onye jere ozi dị ka osote onye isi nke Federal University of Technology Akure site na Mee 2012 ruo Mee 2017 . [2]

A mụrụ Daramola na 2 Machị 1958 na Okemesi, mgbe ahụ Western Region na Elizabeth Eniola na Michael Adebayo Daramola. Ọ gara Anglican Grammar School, Ile-Ife n'etiti Jenụwarị 1969 na Disemba 1971 na St. Charles College, Osogbo site na Jenụwarụ 1972 ruo June 1974 maka agụmakwụkwọ sekọndrị ya. Ọ gara The Polytechnic, Ibadan site na 1975 ruo June 1976 wee gaa Mahadum Ife (nke bụzi Mahadum Obafemi Awolowo), Ile-Ife n'ọnwa Ọktoba 1976 wee nweta akara ugo mmụta mbụ ya na June 1980. [3] nke ahụ gasịrị, ọ gara Mahadum nke Ibadan ebe ọ nwetara nzere MSc na PhD na Agricultural Economics na 1982 na 1987 n'otu n'otu.

Daramola malitere ọrụ nkuzi ya na Mahadum Ibadan dị ka onye nkuzi / nkuzi nkuzi na Ngalaba akụ na ụba ugbo na 1982. O mechara sonye na ọrụ nke Federal University of Technology, Akure dị ka onye enyemaka nkuzi na Ngalaba nke Agricultural Economics and Extension na 1 Septemba 1986. Ọ rịgooro na ọkwa prọfesọ n'ụbọchị mbụ n'ọnwa Ọktoba afọ 1999. N'agbata afọ 1990 na 1991, ọ bụ onye otu postdoctoral na Center for Advanced Training in Agricultural Economics, Department of Agricultural Economcs and Business Management, University of New England, Armidale, New South Wales, Australia. Tupu ọ bụrụ osote chancellor na 22 Mee 2012, ọ nwere ọtụtụ ọkwa dị mkpa na FUTA. [3] bụ n'oge dị iche iche, onye nyocha na Ngalaba akụ na ụba ugbo (September 1987 - August 1990), onye nhazi nke ụmụ akwụkwọ "Industrial Works Experience Scheme (SIWES) na Ngalaba nke akụ na ụba ọrụ ugbo (Septhemba 1992 - August 1995), onye isi ọrụ, Ngalaba akụnụba na Mgbasawanye (1 August - 31 July 2005), Onye isi nke Ngalaba akụna ụba ugbo (1 August - July 2005) na onyeisi oche, Kọmitii Ememe Mahadum, 2004 ruo 2011.

O mere ọtụtụ ọrụ dị iche iche maka ọtụtụ ụlọ ọrụ mba na nke mba ụwa. [4] rụkwara ọrụ dị ka Onye isi oche, Kọmitii nke Ndị isi oche (CVC) na Association of Vice Chancellor of Nigerian Universities (AVCNU), ọkwá abụọ o nwere n'otu oge n'etiti afọ 2015 na 2017.

Daramola ritere ọtụtụ agụmakwụkwọ na onyinye, n'etiti ha bụ Federal Government of Nigeria Postgraduate Scholarship Award (1982); University of Ibadan Scholarship for Postgraduate Study (1982); na Postdoctoral Fellowship, University of New England, Armidale, New South Wales, Australia (1990). Ọ bụ onye otu Nigerian Association of Agricultural Economists (NAAE) na onye otu ọtụtụ ndị ọkachamara. Ụfọdụ [3]'ime ndị a bụ American Association of Agricultural Economists (AAAE); International Association of Agriculture Economists (IAAE); na African Association of Agricultur Economists (AAAE), ebe ọ bụ onye otu Executive Committee. Prọfesọ Daramola jere ozi dị ka Onye isi nchịkọta akụkọ na Onye isi oche nke Editorial Board nke African Journal of Agricultural and Resource Economics (AfJARE), Pretoria, South Africa (1 Jenụwarị 2010 ruo 2013). Ọ bụkwa onye ndụmọdụ nye ọtụtụ ụlọ ọrụ mba na nke mba ụwa, dị ka World Bank, Ford Foundation, USAID, DfID, African Development Bank (AfDB), Cocoa Research Institute of Nigeria (CRIN) na Community Development Foundation, Lagos, Nigeria, n'etiti ndị ọzọ. [5] bipụtara ọtụtụ akwụkwọ na akwụkwọ akụkọ obodo na nke mba ụwa na usoro mgbakọ. [1]

Ọ ghọrọ osote onye isi oche nke isii nke FUTA na Mee 2012, na ebumnuche a kpughere nke "iwere FUTA n'ahịa" ma mee ka ọ bụrụ onye isi egwuregwu na ọgbọ agụmakwụkwọ zuru ụwa ọnụ. Ọ chọrọ ka ụmụ akwụkwọ bụrụ ụmụaka na ndị na-emepụta ihe ọhụrụ nke ICT, ọgbọ ọhụrụ nke ga-akwado mmepe mba ahụ na teknụzụ. O nyekwara nkwado maka nkuzi na mmụta nke ụmụ akwụkwọ na-elekwasị anya na teknụzụ. Ọ bụghị ihe ijuanya, ụmụ akwụkwọ meriri ihe nrite n'ọtụtụ asọmpi mba na nke mba ụwa na mpaghara ICT, mgbakọ na mwepụ, azụmaahịa, iwu ụlọ, nyocha ọnụ ọgụgụ na njikwa njem. Ha mepụtara ngwa, merie asọmpi edemede nke mba na mpaghara Afrịka, nweta ohere ọzụzụ mba ụwa, merie ego mkpụrụ maka mmalite ha. [2] hụrụ mmemme arụmụka ọgụgụ isi nke ụmụ akwụkwọ n'anya ma kwado ụmụ akwụkwọ ịga asọmpi na Naijiria niile.

N'okpuru nlekọta ya, FUTA ghọrọ mahadum mba ụwa. [6][7] bụ ya malitere imekọ ihe ọnụ na Mahadum Ọrụ Ugbo na Mechanical nke Florida (FAMU), Tallahassee, Florida, USA, ebe ụmụ akwụkwọ ruru eru nke afọ abụọ na-agwụ afọ ikpeazụ nke akara ugo mmụta mbụ ha na FAMU iji nweta nzere FUTA Bachelor ma nweta FAMU Master n'afọ nke abụọ ha. Mgbalị mba ụwa nke Prọfesọ Daramola mekwara ka mmekọrịta ya na Mahadum South Bank nke London, United Kingdom na Mahaduma ndị ọzọ dị mkpa gburugburu ụwa na-agwụ na ndị ọrụ na mgbanwe ụmụ akwụkwọ. Otu n'ime isi mmeri nke mba ụwa bụ nnọkọ jikọrọ aka nke FUTA, London South Bank University na DeMontfort University, Leicester, England haziri na 2016 na FUTA. The United [8] World Habitat Programme sokwa FUTA rụkọọ ọrụ na 2016 iji malite mmemme ya na Akure.

Ụfọdụ n'ime ihe ndị a ma ama ọ rụzuru gụnyere nguzobe nke Centre for Entrepreneurship (CET) (2013) na Centre for Renewable Energy Technology (CRET) (2014). O weghachiri Mahadum maka nyocha na ngwa (CESRA) maka mmata zuru ụwa ọnụ. Site na CESRA, FUTA ghọrọ onye otu nke abụọ nke Africa nke International Astronautical Federation, otu nke nwere ụlọ ọrụ mbara igwe dị ka NASA, ESA, ISRO, CSA, na Roscosmos dị ka ndị otu. FUTA ghọkwara mahadum Naijiria mbụ na nke abụọ n'Afrịka iji zipụ Satellite cube n'ime mbara igwe, si otú a na-etinye akara FUTA na mbara igwe, ihe dị ịrịba ama site na ụkpụrụ niile. Nke [9] bụ na mmekorita ya na Kyushu Institute of Technology, Kyushu, Japan na National Space Research and Development Agency. [10] [11]


Ọchịchị Daramola hụkwara ọganihu na nhazi akụrụngwa na mahadum ahụ. A rụchara Auditorium nke nwere ike ịba puku abụọ na narị ise, nke a na-akpọzi Obafemi Awolowo Auditorium na Ụlọ Nzukọ Ndị Omeiwu Ọhụrụ nke ndị bu ya ụzọ malitere. Ọ malitekwara ọrụ ọhụrụ: ụlọ obibi ụmụ akwụkwọ, ụlọ nzukọ International Scholars, ụlọ ihe nkiri nkuzi, na ụlọ ahịa akwụkwọ mahadum. A rụzigharịrị netwọk okporo ụzọ nke mahadum ahụ, melite ya ma mezigharịa ya. A gbakwunyere mgbatị na Ọbá Akwụkwọ Mahadum ma malite dijitalụ zuru ezu. Obiọma nke e kere site na mmekọrịta nke Mahadum na ndị egwuregwu ọha na eze na nke onwe mere ka e nye onyinye nke traktọ abụọ, ụlọ ihe nkiri nkuzi 1000, ọkụ ọkụ 118 na-eji anyanwụ eme ihe, ebe ntụrụndụ ụmụ akwụkwọ, na kọmputa laptọọpụ 110 na mahadum, ụlọ ọrụ ọkụ, na Mahadum Ọganihu.Mmetụta FUTA nke mpaghara na nke mba ghọrọ ihe a na-ahụ anya: Gọọmentị Ondo State nyere Mahadum maka Ọchụnta ego ọzụzụ maka ndị ọrụ ugbo koko na Niger Delta Development Commission iji nye Ndị bụbu ndị agha ọzụzụ ọrụ aka na nke ọchụnta ndụ. [12][13]'otu aka ahụ, Mahadum ahụ sooro ndị injinia si n'ụgbọelu Naịjirịa rụkọọ ọrụ iji merie ụfọdụ ihe ịma aka na ụfọdụ n'ime ụgbọelu ya.

Ọ gwụchara oge ya na Mee 2017, wee were ezumike kwesịrị ekwesị. Mgbe a jụrụ ya maka atụmatụ ya n'ọdịnihu, o kwuru, sị: "Atụmatụ m n'ọdịnihu dị n'aka Chineke. Ihe niile m maara bụ na m na-aga n'ihu na ezumike ezumike m. Ihe ọ bụla ga-eme mgbe nke ahụ gasịrị dị n' Aka Chineke. Ọ na-enye iwu ka nzọụkwụ m. " (Landmarks of a Transformational Era, p. 112). [14] Joseph Adeola Fuwape nọchiri ya dị ka osote chancellor.

Daramola bụ onye nwere àgwà, onye nwere obi ike, onye nwere ọgụgụ isi na onye dị mma. Ọ na-ekpo ọkụ, na-emenye obi ụtọ na-amụmụ ọnụ ọchị. [3] amaala nke ụwa, ọ gara mba 22 na kọntinent ise nke Africa, Eshia, Europe, North America na Oceania.

A gọziri ya ịbụ di, nna na nna nna. Ọ raara onwe ya nye Funmilayo, nwunye ya ọ hụrụ n'anya nke afọ 36, nwa ya nwanyị, Tolu, na ụmụ ya nwoke, Tayo na Tope. Ọ bụkwa onye ji okpukpe kpọrọ ihe ma na-anabata ndị mmadụ. Ọ bụ ezie na ọ bụ onye Katọlik n'onwe ya, ọ nabatara Ndị Kraịst nke nkwenye niile, ma kwado ndị Alakụba n'ofufe ha. [3]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professor Daramola has been appointed as the new FUTA Vice Chancellor. Daily School News (11 May 2012). Retrieved on 18 October 2022.
  2. 2.0 2.1 FUTA gets new VC. Vanguard (11 May 2012). Retrieved on 18 October 2022.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 Adebiyi Daramola (27 March 2022).
  4. FUTA mourns former VC, Prof. Daramola. pulse.ng (27 March 2022). Retrieved on 18 October 2022.
  5. AfDB boss mourns former FUTA VC, Prof Daramola. Vanguard (29 March 2022). Retrieved on 18 October 2022.
  6. Recent Collaborations/Partnerships FEDERAL UNIVERSITY OF TECHNOLOGY AKURE. FUTA.edu.ng. Retrieved on 18 October 2022.
  7. Renewal of the FUTA-FAMU MoU. FUTA.edu.ng. Retrieved on 18 October 2022.
  8. 12 FUTA students to complete programme at US university. Premium Times (30 August 2016). Retrieved on 18 October 2022.
  9. FUTA launches satellite into U.S. space. The Guardian (2 June 2017). Retrieved on 18 October 2022.
  10. FUTA to become first Nigerian varsity to launch satellite into space. The Cable Lifestyle (31 May 2017). Retrieved on 18 October 2022.
  11. FUTA, partners successfully launch satellite into space. Premium Times (4 June 2017). Retrieved on 18 October 2022.
  12. FUTA mourns as former VC Daramola dies at 64. Punch (27 March 2022). Retrieved on 18 October 2022.
  13. FUTA confirms death of ex-VC, Prof Daramola. The Nation (27 March 2022). Retrieved on 18 October 2022.
  14. FUTA appoints Fuwape as new VC. The Guardian Nigeria News – Nigeria and World News (25 May 2017). Retrieved on 18 October 2022.