Adriana Marais

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Adriana Marais
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereAdriana Dezie
aha ezinụlọ yaMarais Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya15 Ọgọọst 1983 Dezie
Ebe ọmụmụQonce Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụbiologist Dezie
ụdị ọrụ yaquantum cryptography Dezie
onye were ọrụSAP Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of KwaZulu-Natal, University of Cape Town Dezie
Ihe nriteInspiring Fifty South Africa, Meiring Naudé Medal Dezie
webụsaịtịhttps://www.adrianamarais.org Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Mathematics Dezie

 

Adriana Marais bụ onye South African theoretical physics, teknụzụ na onye na-akwado maka nchọpụta na-abụghị ụwa. bụ onye nduzi nke Foundation for Space Development Africa, [1] otu nzukọ na-achọ iziga ọrụ mbụ nke Africa na ọnwa, Africa2Moon Project. [1] bụ onye guzobere Proudly Human, [1] nke bụ Off-World Project, usoro nnwale obibi na gburugburu ụwa kachasị njọ. [2] [2]

nyocha [3] na quantum Biology na mmalite nke ndụ, ọ natara onyinye gụnyere 2015 L'Oreal-UNESCO International Rising Talent Award. 'afọ 2020, ọ so na ndị ikpeazụ 5 n'ụwa niile maka Women in Tech's the Most Disruptive Woman in Tech Award . [1]

Agụmakwụkwọ na ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Marais gụsịrị BSc Hons 1st class (theoretical physics) na Mahadum Cape Town (UCT) [3] na 2004, sochiri MSc summa cum laude (quantum cryptography) na Machịum KwaZulu-Natal (UKZN) [1] [1] na 2010. [4] nyere ya PhD (quantum biology) site na UKZN na 2015 [3] maka nyocha ya na mmetụta quantum na photosynthesis na nyocha postdoctoral ya lekwasịrị anya na mmalite nke prebiotic molecules na ndụ n'onwe ya. [1] [1] debanyere aha na UCT na 2019 dị ka onye na-achọ PhD na akụ na ụba na-elekwasị anya na usoro akụ na ụba maka gburugburu ebe obibi ndị a machibidoro akụ na ụba.

'oge ọ na-agụ akwụkwọ, ọ kụziri na UKZN site na 2007 - 2013 ma bụrụ onye nyocha nleta na Centre for Quantum Technologies, Singapore, site na 2011 - 2012.

Site na 2017-2019, ọ bụ Onye isi nke Innovation na SAP Africa [1] na 2018 ọ sonyeere ngalaba nke Singularity University . [2]'afọ 2019, Marais guzobere Proudly Human, otu na-elekwasị anya n'iwu ihe owuwu na ìgwè na gburugburu ebe obibi siri ike na nkwadebe maka ndụ na ọnwa, Mars na karịa, yana inye ngwọta maka ndị bi n'ọnọdụ siri ike ebe a n'ụwa.

bụ onye otu ọrụ ndụmọdụ gọọmentị South Africa na 4th Industrial Revolution (4IR), njikọta nke ngwaike, ngwanrọ, na ihe ndị dị ndụ na-elekwasị anya na nkwurịta okwu na njikọ. [1]

Obiọma Mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Proudly Human's Off-World Project ga-egosipụta ike mmadụ, nkwado na mmụọ obodo ọbụna na gburugburu ebe kachasị njọ site na ụzụ, echiche, nyocha na ihe ọhụrụ. Ọrụ ahụ na-akwadebe maka ndụ na ọnwa, Mars na karịa, yana inye ngwọta maka ndị bi n'ọnọdụ siri ike ebe a n'ụwa. N'ime afọ ole na ole sochirinụ, Proudly Human ga-eme usoro nnwale obibi, na-ewu obodo na akụrụngwa na-abụghị na mbara ala, site na ọzara, ruo Antarctica, ruo n'okpuru oké osimiri. Nnyocha bụla ga-ewe ọtụtụ ọnwa, mepụta ihe ọhụrụ na nyocha, ma mee ihe nkiri maka usoro ihe omume. [1]

N'afọ 2019, Marais rụchara nyocha ebe dị n'ime Antarctic na ọzara Oman. 'ụbọchị mbụ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 2021, a kpọrọ oku zuru ụwa ọnụ maka ngwa maka ndị ọrụ maka Off-World Project.

Ntọala maka Mmepe Obodo[dezie | dezie ebe o si]

Marais bụ onye nhazi ọrụ pụrụ iche nke Foundation for Space Development na 2016, [3] na 2017, ọ ghọrọ onye nduzi [1] ya na Carla Sharpe na Khutšo Ngoasheng. ahụ [5]-ezube iziga ọrụ mbụ nke Africa n'ọnwa na Africa2Moon Project, [1] yana ọrụ ịkwọ ụgbọala gụnyere igwupụta Asteroid; ọrụ nchịkwa ọdachi dabere na ụdị ihu igwe anyanwụ nke geo-magnetic; na ojiji ndị ọzọ maka nnukwu data na mbara igwe. [2] Ntọala ahụ na-ezube ịkpali ụmụaka na mba ndị na-emepe emepe site na agụmakwụkwọ na sayensị, ma na-agba ume nyocha teknụzụ na mpaghara gụnyere nyocha mbara igwe, AI na robotics na teknụzụ nkwukọrịta mepere emepe.

Mars nke Mbụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2013, Marais wepụtara onwe ya maka Mars One Project, otu nzukọ onwe onye, na-eme atụmatụ njem otu ụzọ iji guzobe ebe obibi mmadụ mbụ na Mars na 2026. [4][6][3] depụtara Marais dị ka otu n'ime 100 ndị na-aga njem n'ime mbara igwe na ọrụ ahụ. [7] [2] dị, na Febụwarị 2019, Mars One kwupụtara na ọ dara ogbenye. [1] [2] [3]

Tod"Aérs Global Network [TGN][dezie | dezie ebe o si]

[8]'afọ 2020, a họpụtara Marais dị ka Onye isi oche nke Space Sciences maka mmekọrịta ọha na eze zuru ụwa ọnụ (PPP) Tod"Aérs Global Network [TGN] nke onye Congolese-Togolese Inventor na Advisor Manuel Ntumba guzobere. [9] [10] [11][12][13] na-eje ozi ugbu a dị ka onye otu Board na-achịkwa, na Onye isi oche Global nke Sayensị na Nnyocha maka netwọk ahụ. [1] [2] [3]

Ndị otu na nkwanye ùgwù[dezie | dezie ebe o si]

Marais enwetala ọtụtụ onyinye, gụnyere:

  • Otu n'ime ndị ikpeazụ 5 zuru ụwa ọnụ maka Women in Tech's Most Disruptive Woman in Tech Award (2020)
  • Royal Society of South Africa Meiring Naude Medal maka onye nchọpụta na-eto eto pụrụ iche (2016) [3]
  • akwụkwọ nke 66th Lindau Nobel Laureate Physics program (2016) [3] [4]
  • Global Women' Forum Rising Talent Award (2016) [1]
  • Onyinye Oréal-UNESCO International Rising Talent (2015) [3]
  • Ngalaba sayensị teknụzụ Women in Science Fellowship Award 2010 [1]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

'afọ 2016, Marais mechara asọmpi Two Oceans 56km Ultramarathon. N'afọ 2017, ọ rịgooro Uhuru Peak, Ugwu Kilimanjaro.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Onyinye Oréal-UNESCO International Rising Talent
  • Simonetta Di Pippo
  • Manuel Ntumba
  • Mahadum Singularity
  • Mars nke Mbụ

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Frost. "Data@breakfast Ventures Off-World", Ndaba Online, University of Kwa-Zulu Natal, 8 August 2019. Retrieved on 2 September 2019.Frost, Sally (8 August 2019).
  2. 2.0 2.1 2.2 Duncan. "Q+A with an expert: when are we really moving to Mars?", SBS The Feed, 16 August 2019. Retrieved on 2 September 2019.Duncan, Elly (16 August 2019).
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 Abarder. "Adriana is on a mission to Mars", Cape Argus, Independent Online, 19 August 2016. Retrieved on 2 September 2019.Abarder, Gasant (19 August 2016).
  4. 4.0 4.1 Hartleb. "SA's Mars One hopeful preparing for final test", News24, 3 February 2016. Retrieved on 2 September 2019.Hartleb, Thomas (3 February 2016).
  5. Mngoma. "Dream big, reach for the stars", Daily News, Independent Online, 12 June 2015.
  6. Whitfield. "Adriana Marais may soon leave for Mars (never to return)", Cape Talk 567AM, 21 December 2016. Retrieved on 2 September 2019.
  7. Whitfield. "Dr Adriana Marais was on her way to the Red Planet. Then Mars One collapsed.", Radio 702, 15 February 2019. Retrieved on 2 September 2019.
  8. "Judges - Top 10 Under-30 – Class of 2021", Space in Africa. Retrieved on 29 August 2023.
  9. "ADRIANA MARAIS", GESDA-Geneva Science and Diplomacy Anticipator. Retrieved on 29 August 2023.
  10. "Adriana Marais- Founder of Proudly Human", The Inc Magazine. Retrieved on 29 August 2023.
  11. "Dr Adriana Marais, Director at the Foundation for Space Development Africa", Blue Tech Forum. Retrieved on 29 August 2023.
  12. "Dr Adriana Marais, Thechnologist and Speaker", keynotespeakers.co.za. Retrieved on 29 August 2023.
  13. "SuperLead Podcast Episode 109 with Dr Adriana Marais", Super Lead - Apple Podcasts. Retrieved on 29 August 2023.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "DST" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "FSD2017" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "FsdPrograms" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Lindau" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Loreal2015" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "M&G2010" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "MarsOne" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Medal2016" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Moseman2019" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Proudly Human" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "ResGate" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "SAJS" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "SportSplits2016" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "SU" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "Times2019" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "UKZN2016" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "UWN2018" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "WomensForum2016" defined in <references> is not used in prior text.
Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "WomenTech2020" defined in <references> is not used in prior text.

Kpọpụta njehie: <ref> tag with name "TEDxLux2019" defined in <references> is not used in prior text.