Gaa na ọdịnaya

Agnès Spycket

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Agnès Spycket

Agnès Spycket, (1 Septemba 1921 - 17 Jenụwarị 2022) bụ onye French Assyriologist, iconologist, na archaeologist.

Akụkọ ndụ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Spycket na 1 Septemba 1921 na Paris. Mgbe oke ehi ndị Asiria “jitere” na Louvre mgbe ọ dị afọ 19, [1] gbasoro ọmụmụ ihe na Mahadum Katọlik nke Paris, EPHE (École Pratique des Hautes Études) sochiri ya, na École du Louvre.[2] N’ebe ahụ, ọ mụtara Hibru, Akadian, na Sumerian.[1] O weputara ihe odide ya nke akpọrọ "La coiffure féminine en Mésopotamie" (Ụdị ntutu ụmụ nwanyị na Mesopotamia) n'okpuru nduzi nke Georges Contenau na André Parrot na 1946. Mgbe e mesịrị, ọ malitere akwụkwọ edemede na EPHE nke isiokwu ya bụ "La statue de culte en Mésopotamie" (Church Statue). na Mesopotemia).[2] Otú ọ dị, ọ bụ nanị afọ iri abụọ ka ọ gachara site n'enyemaka nke Roland de Vaux, na-emeri ọtụtụ ihe mgbochi n'ọrụ agụmakwụkwọ ya n'ihi ihe ịma aka ndị metụtara nwoke na nwanyị.Chevalier (2022-12-31). "Agnès Spycket (Paris, 1er septembre 1921 – 17 janvier 2022)". Syria (99): 339–341. DOI:10.4000/syria.14776. ISSN 0039-7946. Retrieved on 2024-03-04. </ref>[1]

N'otu oge ahụ, ọ malitere dị ka onye ọrụ ozi ala ọzọ n'ime Ngalaba nke Oriental Antiquities na Louvre na 1945. N'otu oge ahụ, ọ sonyeere CNRS (National Center for Scientific Research) dị ka onye mmekọ teknụzụ n'okpuru Édouard Dhorme [2] na René Labat . [3] Ya na nwanyị ọzọ na-amụ banyere ndị Asiria n'oge ahụ, Jeanne-Marie Aynard, bụ onye ya na ya rụkọrọ ọrụ.[3]

Spycket sonyere n'ọtụtụ nchọpụta. N'afọ 1962-1963, ya na Roland de Vaux mere nchọpụta na Jerusalem. N'ikpeazụ, ya na Roman Ghirshman gwupụtara na Susa site na 1964 ruo 1966, na Tell Keisan ya na Roland de Vaux na 1970s.Une mémoire de l'archéologie française s'éteint. www.arkeotopia.org. Archived from the original on 2024-03-03. Retrieved on 2024-03-04.</ref>[4] O keere òkè n'ịhazi na iduzi nchọpụta n'ebe ndị dị ka Isin, Sirkeli, na Terqa. Roman Ghirshman, onye ya na ya rụkọrọ ọrụ n'igwu ala, kọwara ya dị ka onye "na-eme ihe ike".[5]

N'agbanyeghị nsogbu ndị ọ chere ihu na ọrụ ya dị ka nwanyị, Spycket nwetara nkwado site n'aka ụfọdụ ndị enyi na ndị ọrụ ibe ya, gụnyere André Parrot.[1] N'ime ndị ọzọ, ọ kwadoro ya ka ọ nweta Order of Arts and Letters, na-ekwupụta na ọ bụ [1]

Nkwado a na-echere ogologo oge na nke kwesịrị ya nke ukwuu nke ọrụ na-adịghị ike nke ị rụrụ kemgbe ọtụtụ afọ n'ọrụ sayensị.

N'afọ 1982, e nyere ya Ihe nrite ọlaọcha nke CNRS maka onyinye ya na Assyriology na iconology.[6]

Spycket nwụrụ na 17 Jenụwarị 2022, e lie ya mgbe emume gasịrị na chọọchị Sainte-Trinité, Paris. [7]

Ihe Nketa

[dezie | dezie ebe o si]

Na 1996, otu ọrụ mkpokọta nyere Agnès Spycket ụtụ, na-ekwupụta obi ekele maka ntinye aka ya na nghọta nke Oge Ọwụwa Anyanwụ oge ochie..[8]

Ihe ịchọ mma

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe nrite ọlaọcha nke CNRS (France)
  • Knight of the Ordre des Arts et des Lettres (France)

Ebem si dee

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 Une mémoire de l'archéologie française s'éteint. www.arkeotopia.org. Archived from the original on 2024-03-03. Retrieved on 2024-03-04.
  2. Chevalier (2022-12-31). "Agnès Spycket (Paris, 1er septembre 1921 – 17 janvier 2022)". Syria (99): 339–341. DOI:10.4000/syria.14776. ISSN 0039-7946. Retrieved on 2024-03-04. 
  3. 1 2 Charpin (2022). En quête de Ninive: Des savants français à la découverte de la Mésopotamie (1842‑1975) (in fr). Les Belles Lettres. ISBN 978-2-251-45358-3. Retrieved on 2024-03-04. 
  4. Prignaud (1972). "Première Campagne De Fouilles a Tell Keisan (israël)". Revue Biblique (1946-) 79 (2): 227–238. ISSN 0035-0907. Retrieved on 2024-03-04. 
  5. Ghirshman (1968). "Notes iraniennes XVI. Deux statuettes elamites du plateau iranien". Artibus Asiae 30 (2/3): 237–248. DOI:10.2307/3250304. Retrieved on 2024-03-04. 
  6. Burgos (2023-01-31). "Médailles d'argent du CNRS 1960-2010" (in fr-FR). DOI:10.58079/n1ag. Retrieved on 2024-03-04. 
  7. Avis de décès Agnès SPYCKET - Paris (75) - Dans Nos Coeurs (fr). www.dansnoscoeurs.fr. Archived from the original on 2024-03-03. Retrieved on 2024-03-04.
  8. (1996) in Gasche: Collectanea Orientalia: histoire, arts de l'espace et industrie de la terre ; études offertes en hommage à Agnès Spycket, Civilisations du Proche-Orient Série 1, archéologie et environnement. Neuchâtel: Récherches et Publications, P.O. Box 1949. ISBN 978-2-940032-09-9.