Agwaetiti Kitchener

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Lelee na El Nabatat Island nke Aswan Botanical Garden na ọdịda anyanwụ bank nke Naịl.
Osisi nkwụ allée (ụzọ ọdịdị ala), na Ogige Botanical Aswan

Agwaetiti El Nabatat ma ọ bụ Agwaetiti Kitchener, (Geziret En Nabatat (Plant Island) ma ọ bụ Botanical Island) Ọ bụ obere agwaetiti oval dị na Naịl na Aswan, Ijipt.[1][2] Ọ na-erughị otu kilomita n'ogologo na obosara ya erughị 1/2 otu kilomita. Ogige Aswan Botanical dị n'àgwàetiti ahụ.[3]

Agwaetiti El Nabatat bụ otu n'ime agwaetiti abụọ kachasị na Naịl dị nso na Wan, nke ọzọ bụ Elephantine.. Elephantine bụ nke buru ibu, ọ dịkwa n'etiti El Nabatat Island na obodo Aswan (n'akụkụ ọwụwa anyanwụ). Ya mere, ọ nwere ike isi ike ịhụ obere agwaetiti El Nabatat site na Aswan: "Aswan na-apụ n'anya n'azụ Elephantine Island".[4][5][6]

A na-akpọbu agwaetiti a dị ka Kitchener's Island, nke aha ya bụ Lord Kitchener bụ onye nwe ya.[1] E nyere ya agwaetiti ahụ, mgbe ọ jere ozi dị ka Consul-General na Egypt site na 29 Septemba 1911 ruo June 1914.[4][7]

Site n'enyemaka nke Ministry of Irrigation, Kitchener gbanwere obere agwaetiti ahụ dị mita 750 (2,460 ) n'ogologo ka ọ bụrụ paradaịs nke osisi ndị dị iche iche, ọtụtụ sitere na India, na osisi ndị dị n'ogige nwere ụzọ ndị a na-ahụ anya.[1][3] O mechara banye n'ihe onwunwe nke gọọmentị Ijipt ma jiri ya mee ihe dị ka ụlọ nyocha a na-akpọ Botanical Research Institute, Aswân Botanic Island.[8]

Àgwàetiti ahụ, n'ozuzu ya, mejupụtara Aswan Botanical Garden. Mmadụ nwere ike ịhụ ọtụtụ ụdị osisi na osisi ndị dị n'okpuru okpomọkụ, ndị dị iche iche, na ndị a na-adịghị ahụkebe dịka osisi Royal Palm na osisi Sabal Palm.[9] Lord Kitchener malitere nchịkọta ahụ ma lekọta ya kemgbe ahụ.[1] Ogige ndị ahụ na-ewu ewu n'etiti ndị obodo na ndị njem nleta, dị ka ebe ị ga-aga maka ehihie dị jụụ site na mkpọtụ nke obodo ahụ, na maka picnic izu ụka. Nke Felucca nwere ike iru agwaetiti na ubi nke ruru akụkụ ndịda ọwụwa anyanwụ nke obere agwaetiti ahụ .[3].[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Berrett (1996). Discovering the World of the Bible, 3rd, Grandin Book Company. ISBN 0-910523-52-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ownedby" defined multiple times with different content
  2. Mann (2005). An International Glossary of Place Name Elements. Scarecrow Press. ISBN 9780810850408. Retrieved on 18 November 2016. 
  3. 3.0 3.1 3.2 Cowie (2014). Journey to a Waterfall A Biologist in Africa. Lulu.com. ISBN 9781304669391. Retrieved on 18 November 2016.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "AfterWar" defined multiple times with different content
  4. 4.0 4.1 4.2 Haag (2004). Egypt. New Holland Publishers. ISBN 9781860111631. Retrieved on 18 November 2016. Haag, Michael (2004). Egypt. New Holland Publishers. p. 334. ISBN 9781860111631. Retrieved 18 November 2016. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Felluca" defined multiple times with different content
  5. Jani (June 23, 2011). Diversity in Design: Perspectives from the Non-Western World. A&C Black. ISBN 9781563677557. Retrieved on 18 November 2016. 
  6. Ham (2009). Middle East. Lonely Plane. ISBN 9781742203591. Retrieved on 18 November 2016. 
  7. Neilson. Kitchener, Horatio Herbert biography. ONDB. Retrieved on 24 November 2017.
  8. Botanical Gardens in Egypt. Convention on Biological Diversity. Archived from the original on 19 November 2016. Retrieved on 18 November 2016.
  9. The botanical garden of Aswan (Kitchener's Island). Ask-Aladdin. Archived from the original on 18 November 2016. Retrieved on 18 November 2016.

05Àtụ:Islands of Egypt