Aha mmadu,Onye Botswana
Opha Pauline Dube (amụrụ 1960) bụ ọkà mmụta sayensị gburugburu Motswana na Prọfesọ na-akpakọrịta na Ngalaba Sayensị gburugburu ebe obibi na Mahadum Botswana. O sonyere akwụkwọ akụkọ IPCC pụrụ iche gbasara okpomoku zuru ụwa ọnụ nke 1.5 Celsius. Ọ bụ otu n'ime ndị sayensị iri na ise na-eke 2023 Global Sustainable Development Report maka United Nations.[1] Nnyocha na nkuzi ya na-elekwasị anya na akụkụ
Opha Pauline Dube | |
|---|---|
Dube speaks at the World Meteorological Organization in 2019 | |
| Education | Cranfield University (MPhil) University of Queensland (PhD) Scientific career |
| Occupation | Associate Professor |
| Known for | Leading environmental scientist, who co-authored the IPCC Special Report on Global Warming of 1.5 °C |
| Website | https://www.ub.bw/connect/staff/294 |
mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke ndụ nke mgbanwe gburugbu ọru ebe obibi zuru ụwa ọnụ.[1] N'afọ 2012, o nwere mkpakọrịta nyocha ná Australian National Climate Change Adaptation Research Facility (NCCARF) na Mahadum Griffith ma nwee ọnọdụ yiri nke ahụ na Environmental Change Institute na Mahadum Oxford na 2018.
Mmụta
[dezie | dezie ebe o si]E nyere Dube MPhil ya na Applied Remote Sensing na Cranfield Institute of Technology na UK na 1989.[2][1] Ọ gụsịrị akwụkwọ na PhD na Mahadum Queensland na 2000. O nwetara nzere doctorate ya n'ihi mmekorita dị n'etiti Mahadum Botswana na Mahadum Queensland nke Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation haziri. Ọrụ ahụ gụnyere nyocha enwere ike itinye usoro mmetụta dịpụrụ adịpụ eji eme ihe na mpaghara Australia iji nyochaa mmebi ala na Botswana.
Ọrụ na nyocha
[dezie | dezie ebe o si]Dube bụ osote prọfesọ na Ngalaba Sayensị gburugburu ebe obibi na Mahadum Botswana.[2] Nchọpụta ya na nkuzi ya na-elekwasị anya na mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke biophysical nke mgbanwe gburugburu ebe obibi zuru ụwa ọnụ. Na 2012, o nwere mkpakọrịta nyocha na Australia National Climate Change Adaptation Research Facility (NCCARF) na Mahadum Griffith ma nwee ọnọdụ yiri ya na Environmental Change Institute na Mahadum Oxford na 2018.[1]
Dube bụ osote onye isi oche nke International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) n'etiti afọ 2010 na 2015[3] ma burukwa osote onye nduzi nke Kọmitii Mgbanwe Ihu igwe nke Botswana n'etiti 2017 na 2019.[4] Dube na-eje ozi ugbu a dị ka onye isi oche nke Kọmitii ndụmọdụ sayensị nke nyocha ihu igwe maka mmepe n'Africa (CR4D) -UNECA[1] na osote onye isi oche ya nke World Meteorological Organisation (WMO) Scientific Advisory Panel.[4]
Ọ bụ otu n'ime ndị editọ-isi nke echiche Elsevier dị ugbu a na akwụkwọ akụkọ agụmakwụkwọ na-adịgide adịgide na gburugburu ebe obibi[1] na onye nchịkọta akụkọ nke CSIRO Rangeland Journal.[5][6] N'afọ 2019, edepụtara Dube na 100 kacha elu nke "Ndị kacha nwee mmetụta n'ụwa na amụma ihu igwe"[8] na Ọktoba 2020, onye odeakwụkwọ ukwu UN họpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị sayensị iri na ise na-eke akụkọ 2023 Global Sustainable Development Report maka United Nations.
Dube jere ozi dị ka akụkụ nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) Working Group II kemgbe akụkọ nyocha nke atọ[4] Otu a "na-enyocha adịghị ike nke usoro mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba na okike na mgbanwe ihu igwe, nsonaazụ ọjọọ na nke dị mma nke mgbanwe ihu igwe na nhọrọ maka ime mgbanwe na ya".[7] O nyela aka na IPCC's Third,[8] Fourth[9] na Fifth[10] Assessment Reports, na-arụ ọrụ dị ka onye edemede na onye nchịkọta akụkọ nyocha. Ọrụ ya na mgbanwe ihu igwe 2007: Mmetụta, Nkwado, na Vulnerability (AR4 WG2), dị ka akụkụ nke akụkọ nyocha nke anọ, mere ka a na-enye Dube akwụkwọ nzere Nobel Peace Prize Certificate na 2007.[11] Ọ nọkwa na-ahazi onye na-ede akwụkwọ maka akụkọ abụọ pụrụ iche nke IPCC: Ijikwa ihe ize ndụ nke ihe omume dị oke egwu na ọdachi gaa n'ihu mgbanwe mgbanwe ihu igwe (SREX) [12] na okpomoku zuru ụwa ọnụ nke 1.5 Celsius C (SR15) [13] Dube rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ nyocha maka akụkọ nyocha nyocha nke isii IPCC na-abịa, n'isiakwụkwọ akpọrọ "Nri, eriri, na ngwaahịa gburugburu ebe obibi ndị ọzọ."[14]
Onyinye na nsọpụrụ
[dezie | dezie ebe o si]Akwụkwọ ndị a họọrọ
[dezie | dezie ebe o si]- Allen, M.R., O.P. Dube, W. Solecki, F. Aragón-Durand, W. Cramer, S. Humphreys, M. Kainuma, J. Kala, N. Mahowald, Y. Mulugetta, R. Perez, M. Wairiu, na K. Zickfeld, 2018. Nhazi na ihe gbara ya gburugburu. Na: Global Warming nke 1.5°C. Okpomọkụ ụwa nke 1.5°C. Akụkọ pụrụ iche nke IPCC banyere mmetụta nke okpomọkụ ụwa nke 1.5 °C n'elu ọkwa tupu ụlọ ọrụ mmepụta ihe na ụzọ ndị metụtara ikuku na-ekpo ọkụ zuru ụwa ọnụ, n'ihe gbasara ime ka mmeghachi omume zuru ụwa ọnụ na egwu nke mgbanwe ihu igwe, mmepe na-adịgide adịgide, na mgbalị iji kpochapụ ịda ogbenye [Masson-Delmotte, V. et al. (eds.) ]. Na Press.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe jikọtara ya na usoro nnagide maka ụzọ mgbanwe na obodo ndị dịpụrụ adịpụ. Global Environmental Change, 28, 337-350. doi:10.1016/j.gloenvcha.2013.12.007
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Njikọ ọkụ na ihu igwe: mmekọrịta na iji ala eme ihe, ahịhịa, na ala. Echiche dị ugbu a na Nkwado Gburugburu Ebe Obibi, 1 (2), 161-169. doi.org/10.1016/j.cosust.2009.10.008
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ecosystems, ihe onwunwe ha, ngwongwo, na ọrụ. Na: Mgbanwe ihu igwe 2007: Mmetụta, Mgbanwe na Mgbanwe. Enyemaka nke Working Group II na Akụkọ Nnyocha nke Anọ nke Intergovernmental Panel on Climate Change. [Parry, M.L. et al. eds.]. Cambridge University Press, Cambridge, 211-272.
Njikọ mpụga
[dezie | dezie ebe o si]
Ebenside
[dezie | dezie ebe o si]- 1 2 3 4 Australia Alumni, Professor Opha Pauline Dube, awarded the International Alumni of the Year – Australia Awards Africa (en-ZA). Retrieved on 2021-01-26.
- 1 2 Staff Profiles | University of Botswana. www.ub.bw. Archived from the original on 2021-04-12. Retrieved on 2021-03-26.
- ↑ Dr. Opha Pauline Dube | AWARD (en-US). Retrieved on 2021-04-12.
- 1 2 3 GSDR 2023 | Department of Economic and Social Affairs. sdgs.un.org. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Nations. Announcing the authors of the next Global Sustainable Development Report (en). United Nations. Retrieved on 2021-04-05.
- 1 2 The World's 100 Most Influential People In Climate Policy. Apolitical. Retrieved on 2021-03-26.
- ↑ Working Group II — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Africa — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Ecosystems, their Properties, Goods and Services — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Africa — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
- 1 2 Professor Opha Pauline Dube (en). alumni.uq.edu.au (2018-08-03). Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Managing the Risks: International Level and Integration across Scales — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ Chapter 1 — Global Warming of 1.5 °C. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ IPCC Authors (beta). archive.ipcc.ch. Retrieved on 2021-04-05.
- ↑ https://en.wikipedia.org/wiki/Opha_Pauline_Dube#cite_note-alumnus2-2