Aha mmadu,Onye Botswana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Osote PrọfesọKnown maka onye isi sayensị gburugburu ebe obibi, onye dekọtara akụkọ IPCC Pụrụ Iche gbasara okpomoku zuru ụwa ọnụ nke 1.5 Celsius

Dube [1] osote prọfesọ na Ngalaba Sayensị Gburugburu Ebe Obibi na Mahadum Botswana . [2] Nnyocha [1] na nkuzi ya na-elekwasị anya na akụkụ

Opha Pauline Dube
Dube speaks at the World Meteorological Organization in 2019
Born1960
NationalityBotswanan
EducationCranfield University (MPhil)
University of Queensland (PhD) Scientific career
OccupationAssociate Professor
Known forLeading environmental scientist, who co-authored the IPCC Special Report on Global Warming of 1.5 °C
Websitehttps://www.ub.bw/connect/staff/294

mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke ndụ nke mgbanwe gburugbu ọru ebe obibi zuru ụwa ọnụ. [1]'afọ 2012, o nwere mkpakọrịta nyocha ná Australian National Climate Change Adaptation Research Facility (NCCARF) na Mahadum Griffith ma nwee ọnọdụ yiri nke ahụ na Environmental Change Institute na Mahadum Oxford na 2018.

Mmụta[dezie | dezie ebe o si]

E nyere Dube MPhil ya na Applied Remote Sensing na Cranfield Institute of Technology na UK na 1989. [2] [1] gụsịrị akwụkwọ na PhD na Mahadum nke Queensland na 2000. O nwetara nzere doctorate ya n'ihi mmekorita dị n'etiti Mahadum Botswana na Mahadum Queensland nke Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation haziri. Ọrụ ahụ gụnyere nyocha [1] enwere ike itinye usoro mmetụta dịpụrụ adịpụ eji eme ihe na mpaghara Australia iji nyochaa mmebi ala na Botswana.

Ọrụ na nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Dube [1] osote prọfesọ na Ngalaba Sayensị Gburugburu Ebe Obibi na Mahadum Botswana . [2] Nnyocha [1] na nkuzi ya na-elekwasị anya na akụkụ mmekọrịta mmadụ na ibe ya na nke ndụ nke mgbanwe gburugburu ebe obibi zuru ụwa ọnụ. [1]'afọ 2012, o nwere mkpakọrịta nyocha na Australian National Climate Change Adaptation Research Facility (NCCARF) na Mahadum Griffith ma nwee ọnọdụ yiri nke ahụ na Environmental Change Institute na Mahadum Oxford na 2018.

YiDube bụ osote onye isi oche nke International Geosphere-Biosphere Programme (IGBP) n'etiti afọ 2010 na 2015 [3] na osote onye nduzi nke Kọmitii Mgbanwe Ihu igwe nke Botswana n'etiti 2017 na 2019. [4] Dube [5]-eje ozi ugbu a dị ka onye isi oche nke Kọmitii ndụmọdụ sayensị nke nyocha ihu igwe maka mmepe n'Africa (CR4D) -UNECA [1] na osote onye isi oche ya nke World Meteorological Organisation (WMO) Scientific Advisory Panel . [4] [6][7] bụkwa otu n'ime ndị nchịkọta akụkọ nke Elsevier Current Opinion na Environmental Sustainability academic journal [1] na onye nchịkọta akụkọ nke CSIRO Rangeland Journal. [2] [8][9]'afọ 2019, edepụtara Dube n'elu 100 nke "Ndị kacha nwee mmetụta n'ụwa na Iwu ihu igwe" [1] na n'ọnwa Ọktoba 2020, odeakwụkwọ ukwu nke UN họpụtara ya ka ọ bụrụ otu n'ime ndị ọkà mmụta sayensị iri na ise mepụtara 2023 Global Sustainable Development Report maka United Nations. [2]

Dube jere ozi [4] ka akụkụ nke Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) Working Group II kemgbe Third Assessment Report. Ìgwè [10] "na-enyocha adịghị ike nke usoro mmekọrịta ọha na eze na akụ na ụba na nke okike na mgbanwe ihu igwe, ihe na-adịghị mma na nke dị mma nke mgbanwe ihu igwe na nhọrọ maka ime mgbanwe na ya". O nyela aka na IPCC's Third,[11] Fourth[12] na Fifth[13] Assessment Reports, na-arụ ọrụ dị ka onye edemede na onye nchịkọta akụkọ. Ọrụ [14] na Climate Change 2007: Mmetụta, Adaptation, na Vulnerability (AR4 WG2) akụkọ, dị ka akụkụ nke Fourth Assessment Report, mere ka e nye Dube asambodo Nobel International Peace Prize na 2007. [1] [15][16] bụkwa onye na-ahazi onye edemede maka abụọ n'ime akụkọ pụrụ iche nke IPCC: MaGestionar los riesgos de eventos extremos y desastres para avanzar en la adaptación al cambio climáticonaging the Risks of Extreme Events and Disasters to Advance Climate Change Adaptation (SREX) [1] na Global Warming of 1.5 °C (SR15). [2] Dube [17]-arụ ọrụ ugbu a dị ka onye nchịkọta akụkọ maka IPCC Sixth Assessment Report na-abịanụ, na isi nke akpọrọ "Nri, eriri, na ngwaahịa ndị ọzọ nke gburugburu ebe obibi". [1]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • 2007: Onye na-anata International Nobel Peace Prize Certification [14]
  • [1]: "International Alumni of the Year" na Mahadum nke Queensland's annual Alumni Awards [1]
  • [9]: E depụtara ya na 100 "Ndị kacha nwee mmetụta n'ụwa na Iwu ihu igwe" [1]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Allen, M.R., O.P. Dube, W. Solecki, F. Aragón-Durand, W. Cramer, S. Humphreys, M. Kainuma, J. Kala, N. Mahowald, Y. Mulugetta, R. Perez, M. Wairiu, na K. Zickfeld, 2018. Nhazi na ihe gbara ya gburugburu. Na: Global Warming nke 1.5°C. Okpomọkụ ụwa nke 1.5°C. Akụkọ pụrụ iche nke IPCC banyere mmetụta nke okpomọkụ ụwa nke 1.5 °C n'elu ọkwa tupu ụlọ ọrụ mmepụta ihe na ụzọ ndị metụtara ikuku na-ekpo ọkụ zuru ụwa ọnụ, n'ihe gbasara ime ka mmeghachi omume zuru ụwa ọnụ na egwu nke mgbanwe ihu igwe, mmepe na-adịgide adịgide, na mgbalị iji kpochapụ ịda ogbenye [Masson-Delmotte, V. et al. (eds.) ]. Na Press.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe jikọtara ya na usoro nnagide maka ụzọ mgbanwe na obodo ndị dịpụrụ adịpụ. Global Environmental Change, 28, 337-350. doi:10.1016/j.gloenvcha.2013.12.007
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Njikọ ọkụ na ihu igwe: mmekọrịta na iji ala eme ihe, ahịhịa, na ala. Echiche dị ugbu a na Nkwado Gburugburu Ebe Obibi, 1 (2), 161-169. doi.org/10.1016/j.cosust.2009.10.008
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ecosystems, ihe onwunwe ha, ngwongwo, na ọrụ. Na: Mgbanwe ihu igwe 2007: Mmetụta, Mgbanwe na Mgbanwe. Enyemaka nke Working Group II na Akụkọ Nnyocha nke Anọ nke Intergovernmental Panel on Climate Change. [Parry, M.L. et al. eds.]. Cambridge University Press, Cambridge, 211-272.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Ebenside[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 Australia Alumni, Professor Opha Pauline Dube, awarded the International Alumni of the Year – Australia Awards Africa (en-ZA). Retrieved on 2021-01-26.
  2. 2.0 2.1 2.2 Staff Profiles | University of Botswana. www.ub.bw. Retrieved on 2021-03-26.
  3. Dr. Opha Pauline Dube | AWARD (en-US). Retrieved on 2021-04-12.
  4. 4.0 4.1 4.2 GSDR 2023 | Department of Economic and Social Affairs. sdgs.un.org. Retrieved on 2021-04-05.
  5. Scientific Advisory Panel (en). World Meteorological Organization (2019-05-28). Archived from the original on December 18, 2023. Retrieved on 2021-03-26.
  6. CSIRO PUBLISHING. www.publish.csiro.au. Retrieved on 2021-04-05.
  7. Current Opinion in Environmental Sustainability - Editorial Board. Retrieved on 2021-03-26.
  8. Nations. Announcing the authors of the next Global Sustainable Development Report (en). United Nations. Retrieved on 2021-04-05.
  9. 9.0 9.1 The World's 100 Most Influential People In Climate Policy. Apolitical. Retrieved on 2021-03-26.
  10. Working Group II — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
  11. Africa — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
  12. Ecosystems, their Properties, Goods and Services — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
  13. Africa — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
  14. 14.0 14.1 Professor Opha Pauline Dube (en). alumni.uq.edu.au (2018-08-03). Retrieved on 2021-04-05.
  15. Chapter 1 — Global Warming of 1.5 °C. Retrieved on 2021-04-05.
  16. Managing the Risks: International Level and Integration across Scales — IPCC. Retrieved on 2021-04-05.
  17. IPCC Authors (beta). archive.ipcc.ch. Retrieved on 2021-04-05.