Alexander William Roberts

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Alexander William Roberts
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereAlexander Dezie
aha ezinụlọ yaRoberts Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Disemba 1857 Dezie
Ebe ọmụmụFarr Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya27 Jenụwarị 1938, 21 Jenụwarị 1938 Dezie
Ebe ọ nwụrụAlice Dezie
Asụsụ obodoBekee Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye na-enyocha mbara igwe Dezie
Onye òtù nkeRoyal Society of Edinburgh Dezie
Ihe nriteFellow of the Royal Society of Edinburgh Dezie
WikiProject na-elekọta yaWikiProject Mathematics Dezie
Alexander William Roberts (1938)

Hon. Alexander William Roberts - cx-link" data-linkid="6" href="./FRSE" id="mwDQ" rel="mw:WikiLink" title="FRSE">FRSE FRAS South Africa">FRSSA (4 Disemba 1857-21 Jenụwarị 1938) bụ onye a mụrụ na Scotland, onye nkuzi South Africa na onye na-amụ banyere mbara igwe. Ọ bụ ọkachamara na kpakpando nke Southern Hemisphere ma mee ọtụtụ eserese nke kpakpando ndị a. A maara ya nke ọma dị ka Roberts nke Lovedale.

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ ya na Farr, na mpaghara Sutherland, Scotland. Nna [1], William Henry Roberts, kwagara Admiralty House, na Newhaven Road na Leith, n'ebe ugwu Edinburgh n'oge ọ bụ nwata. Alexander gụrụ akwụkwọ [2] St James Free Church School na Leith . [1]

Ọ zụrụ dị ka onye nkuzi na Moray House na Edinburgh na Free Church College for Teachers kwa na Edinburgh. Site na 1877 ruo 1881 ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye nkuzi na North School, na Wick, Scotland. N'afọ 1881, ọ laghachiri Edinburgh iji nweta ọrụ enyemaka na Mahadum nke Edinburgh . [3]

Dị ka onye ntorobịa, ọ zụlitere mmasị na nkà mmụta mbara igwe, mana, mgbe ọ tinyere akwụkwọ maka ọkwa na Edinburgh Observatory, Charles Piazzi Smyth, onye Astronomer Royal nke Scotland, mere ka ọ kwụsị ọrụ.

Ọ kwagara South Africa na 1883, ebe ọ were ọnọdụ nkuzi na Lovedale Missionary Institution, na-akụzi ụmụ amaala South Africa. (Ọ ga-emesị bụrụ onye isi na-anọchite anya ụlọ akwụkwọ ahụ, mgbe ahụ onye isi na Lovedale Training School). [4] South Africa, ọ zutere David Gill onye kpaliri ịhụnanya ya maka nkà mmụta mbara igwe.

N'afọ 1894, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Astronomical Society. N'afọ 1898, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Society of Edinburgh. Ndị na-atụ aro ya maka nke ikpeazụ bụ Ralph Copeland, John McLaren, Lord McLaren, Peter Guthrie Tait na James Burgess. E nyere ya nzere doctorate nke sayensị site na Mahadum nke Cape of Good Hope na 1899. [2] [3]'afọ 1908, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye otu Royal Society of South Africa nke e guzobere ọhụrụ.

Na South Africa, ọ gbasoro mmasị ya na nkà mmụta mbara igwe, nke mbụ na-atụle parallax na mmegharị kwesịrị ekwesị nke Alpha Centauri na Beta Centauri. Mgbe ahụ, ọ ghọrọ onye na-ekiri kpakpando na-agbanwe agbanwe, ọkachasị ndị so na usoro abụọ. Ọ gara n'ihu na nchọpụta ya ruo ihe karịrị afọ 30, ma bụrụ onye ọsụ ụzọ na ọmụmụ nke usoro binary dị nso. O bipụtara ihe karịrị 100 ọrụ na isiokwu ndị a. N'agbata afọ 1891 na afọ 1920, o mere ihe karịrị 250,000 nke kpakpando 98 na-agbanwe agbanwe.

N'afọ 1913, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke South African Association for the Advancement of Science (SAAAS), na 1927-1928 dị ka onye nduzi nke Astronomical Society of South Africa (ASSA).

E zigara ọtụtụ n'ime ọrụ ya site na Edward C. Pickering, onye nduzi nke Harvard College Observatory. Otú ọ dị, mgbe Pickering nwụrụ na 1919 ọ kwụsịrị nyocha ọzọ. Kama nke ahụ, ọ malitere ilekwasị anya na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta agbụrụ na South Africa, na-akụzi na South African Native College na Fort Hare . [3]

Praịm Minista Jan Smuts họpụtara ya dị ka onye omeiwu iji nọchite anya ọdịmma nke ụmụ amaala Afrịka na Native Affairs Commission na 1920, nke ọ bụkwa onye isi oche ya. A na-ele ya anya dị ka onye ogbugbo nwere ike na onye na-adịghị ele mmadụ anya n'ihu, ọ bụkwa onye isi oche nke kọmitii ahụ n'ime ọgba aghara 1920 na Port Elizabeth na 1922 Bondelswarts Rebellion. N'afọ 1923, ọ bụkwa onye isi oche nke Native Churches Commission . [4]

Otú ọ dị, na 1925, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nnọchi anya South Africa na I.A.U. General Assembly.

N'afọ 1930, ọ nọdụrụ dị ka onye otu Native Economic Commission . [4]

Ọ nwụrụ na Alice na South Africa na 21 Jenụwarị 1938.

Nkwado[dezie | dezie ebe o si]

A na-akpọ crater Roberts na Ọnwa aha ya na Sir Isaac Roberts.

Ezinụlọ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1894, ọ lụrụ Elizabeth Dunnett. Di na nwunye ahụ nwere ụmụ atọ, ụmụ nwanyị abụọ na otu nwa nwoke.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Edinburgh Post Office Directory 1865
  2. 2.0 2.1 (July 2006) Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. ISBN 0 902 198 84 X. Retrieved on 26 March 2018.  (PDF). The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0 902 198 84 X. Archived from the original (PDF) on 4 March 2016. Retrieved 26 March 2018.
  3. 3.0 3.1 3.2 S2A3 Biographical Database of Southern African Science. s2a3.org.za. Retrieved on 2019-06-16."S2A3 Biographical Database of Southern African Science". s2a3.org.za. Retrieved 16 June 2019.
  4. 4.0 4.1 4.2 (1938-04-01) "Obituary - Alexander William Roberts (1857-1938)" (in en). Journal of the Astronomical Society of South Africa 4 (3): 116–124. "Obituary - Alexander William Roberts (1857-1938)". Journal of the Astronomical Society of South Africa. 4 (3): 116–124. 1 April 1938.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ọrụ, Sayensị na Agbụrụ na South Africa: A.W. Roberts nke Lovedale, 1883-1938. Lanham, MD: Lexington Books.   ISBN 978-0739196243.  188 peeji.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]