Jump to content

Amalia Amaki

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Amalia Amaki
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereAmalia Dezie
aha ezinụlọ yaAmaki Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya8 Julaị 1949 Dezie
Ebe ọmụmụAtlanta Dezie
Ọrụ ọ na-arụhistorian, art historian Dezie
ụdị ọrụ yamixed media Dezie
onye were ọrụSpelman College, University of Delaware Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Archive naStuart A. Rose Manuscript, Archives, and Rare Book Library Dezie
omenkà faịlụ naSmithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

 

Amalia K. Amaki (amuru Lynda Faye Peek, Julaị 8, 1949) bụ onye omenkà America-Afrika, onye ọkọ akụkọ ihe mere eme nka, onye nkuzi, onye nkatọ ihe nkiri na onye nlekọta nke biri na Tuscaloosa, Alabama na nso nso a, ebe ọ bụ Prọfesọ nke Modern na Contemporary Art na Mahadum Alabama na Tuscaloosa site na 2007 ruo 2012. [1] [2] [3]

ndabere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Lynda Faye Peek na Atlanta, Georgia, nke anọ n'ime ụmụ nwanyị isii. Nna ya, Norman Vance Peek, bụ onye na-abụ abụ na Deep South Boys nke Macon, Georgia. [3] Ọ bụ nwata na-emepụta ihe ma mara site na nwata na ọ chọrọ ịbụ onye na-ese ihe. Ọ zutere onye na-ese ihe nkiri America nke America bụ Hale Woodruff, bụ onye o kwuru na ọ na-emetụta ọrụ ya, mgbe ọ dị ihe dị ka afọ 10 ma na-ere ahịa mbụ ya mgbe ọ dị afọ 13. [1] O kere ndụ ndị dị ndụ site na yarn na akpa akwa nke etinyere na ihe ngosi arịa ụlọ na Ụlọ Ahịa Ọgaranya dị n'Atlanta. Mgbe onye ahịa zụtara ngwá ụlọ, o chere na ọrụ ya gụnyere n'ahịa ahụ. [1]

Peek gụsịrị akwụkwọ na Georgia State University na Atlanta na 1971 na nzere BA na akwụkwọ akụkọ na akparamaagwa. [3] Ọ gbanwere aha ya na Amalia K. Amaki na 1978 tupu ọ kwaga New Mexico ebe ọ nwetara akara mmụta BA na Mahadum New Mexico na Albuquerque, New Mexico, na foto na akụkọ ihe mere eme. Amaki nwetara akara ugo mmụta MA ya (1992) na nka nke Europe na America ọgbara ọhụrụ yana Ph.D. (1994) na nka na omenala America nke narị afọ nke iri abụọ sitere na Mahadum Emory dị na Atlanta. [1] Amaki akụziworo akụkọ ihe mere eme nka na Spelman College, Morehouse College na Atlanta College of Art na Atlanta, Georgia; Mahadum steeti Kennesaw dị na Kennesaw, Georgia; na North Georgia College na State University na Dahlonega, Georgia . Na 2001, ọ ghọrọ Curator nke Paul R. Jones Collection of African American Art na Mahadum Delaware na Newark, Delaware ebe ọ nọ na ngalaba na Art History na Black Studies Departments ruo 2007. [3] Mgbe ọ hapụsịrị ọnọdụ ahụ, ọ kụziiri nkà, akụkọ ihe mere eme, na ihe ọmụmụ ihe na Mahadum Alabama na Tuscaloosa, Alabama ruo 2012. [1]

Ihe osise[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ nka Amaki na-enyocha ndụ na omenala ndị Africa-America site na iji foto a na-etinyekarị n'ime igbe, quilts, na fan. Ọ na-eji ihe ndị achọtara chọọ iberibe ndị a mma, dị ka bọtịnụ, beads, okooko osisi na ibe akwa. Amaki malitere iji bọtịnụ rụọ ọrụ mgbe ọ bụ nwata, mgbe nne ya nyere ya bọtịnụ ya ka ọ na-egwu egwu n'ihi na marble na-adịchaghị mma. [4] Ọrụ ya gụnyekwara ihe mkpuchi foto (cyanotype) na nnukwu foto dijitalụ dị na akwa ebe a na-eji eserese eme ihe dị ka ihe na-eduga na mkparịta ụka gbasara profaịlụ azụmahịa, akara omenala, na ụzọ nke ịkwalite echiche omenala.

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike ịhụ ọrụ nka nke Amaki n'ọtụtụ mkpokọta nka nkeonwe n'ụwa niile, ma tinye ya na mkpokọta na-adịgide adịgide nke Museum of Fine Arts, Houston na Houston, Texas; Ụlọ ihe ngosi nka dị elu na Atlanta, Georgia; Minnesota Museum of American Art na St. Paul, Minnesota ; Mahadum Delaware na Newark, Delaware; Gibbes Museum of Art na Charleston, South Carolina ; Ụlọ ihe ngosi nka nke Albany na Albany, Georgia, Hammonds House Museum na Atlanta, Georgia; Museum of Contemporary Art of Georgia (MOCA-GA) na Atlanta, Georgia [2] na Tubman African American Museum na Macon, Georgia, n'etiti ndị ọzọ.

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

  • "Amalia Amaki: Igbe, bọtịnụ na Blues," ihe ngosi gụnyere ọrụ mgbasa ozi 80 agwakọta, sitere na mmekorita n'etiti National Museum of Women in the Arts na Spelman College Museum of Fine Art . Ọ mepere na Washington, DC na National Museum of Women in the Arts ebe ngosi ya na June 10-September 25, 2005 wee kwaga Atlanta ebe ọ dị na Spelman site na Jenụwarị 26 ruo Mee 13, 2006. [5]
  • "Homage: Poems na Images of Ekele na Lovehụnanya," kwadoro na Arnold Art Gallery na Shorter University na 2011 na mgbe e mesịrị na Art Gallery na Eissey Campus, Palm Beach State College, 2014. [6] [7]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Ntụaka[dezie | dezie ebe o si]

llege na Atlanta College of Art na Atlanta, Georgia; Mahadum steeti Kennesaw dị na Kennesaw, Georgia; na North Georgia College na State Universityllege na Atlanta College of Art na Atlanta, Georgia; Mahadum steeti Kennesaw dị na Kennesaw, Georgia; na North Georgia College na State University

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Valigursky (March 2014). Homage to Creative Genius. EmoryWire. Archived from the original on August 3, 2017. Retrieved on March 16, 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Amalia Amaki. MOCA GA (2002–2018). Retrieved on March 16, 2018."Amalia Amaki". Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Amalia Amaki. HistoryMakers: The Nation's Largest African American Video Oral History Collection (2018). Retrieved on March 16, 2018. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":2" defined multiple times with different content
  4. (2005) in Nora Poling Bergman: Amalia Amaki: Boxes, Buttons, and the Blues. National Museum of Women in the Arts and Spelman College Museum of Fine Art. ISBN 0-295-98541-0. 
  5. Amalia Amaki: Boxes, Buttons and the Blues. artdaily.org (June 11, 2005). Retrieved on March 16, 2018.
  6. Sorrow (January 22, 2014). Internationally-recognized artist Amalia Amaki showcasing new artwork at The Art Gallery at Eissey Campus. Palm Beach State College News Center. Retrieved on March 16, 2018.
  7. "Shorter University hosting mixed media artist Amalia Amaki and Homage exhibit", Rome News-Tribune, Feb 16, 2011. Retrieved on March 16, 2018.

Ọgụgụ ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]