Amechi Akwanya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Amechi Akwanya
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1952 Dezie
Ebe ọmụmụAwkuzu Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụprofessor, Odee akwụkwọ Dezie
onye were ọrụMahadum nke Nigeria Dezie
ebe agụmakwụkwọSt Patrick's College, National University of Ireland Dezie
agbụrụNdị Igbo Dezie
kọntinentEluàlà Dezie
Onye òtù nkeInternational Association for the Study of Irish Literatures, Nigerian Academy of Letters Dezie

  Nicholas Amechi Akwanya, FNAL bụ onye Naijiria lara ezumike nka prọfesọ, ụkọchukwu, onye na-ede uri na onye edemede.  Ọ bụbu onye isi ngalaba mmụta postgraduate nke Mahadum Naijiria, Nsukka na onye bụbu onye isi ngalaba nke English and Literary Studies nke ụlọ ọrụ ahụ.  Ọ bụ onye otu ụlọ akwụkwọ nke Naijiria.[1][2][3][4]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Akwanya na 6 Disemba 1952 n'Awkuzu, Oyi LGA nke Anambra State.  Ọ gara akwụkwọ praịmarị ya n'Akwuzu wee kwaga Hallows Seminary, Onitsha.  Otú ọ dị, n'oge agha obodo (1967–1970) Ndị agha gọọmenti weghaara Onitsha, e bugara ụlọ akwụkwọ ahụ n'Awka-Etiti dị nso na Nnewi, wee kwaga Ukpor, ndịda Nnewi.  N'afọ 1972 ọ malitere ọmụmụ nkà ihe ọmụma ya na Bigard Memorial Major Seminary, Enugu.  O mechara gawa na Theology na 1976 wee mechaa n'afọ 1980 site n'Echichi Nchụ-aja.  N'afọ 1982, e nyere ya nnabata na National University of Ireland ebe o nwetara nzere okpukpu abụọ na Bekee na Geography.  O mechara nweta akara ugo mmụta nna ya ukwu na bekee na (1986), wee mechaa PhD ya na 1989 site na edemede edemede akpọrọ Structuring and Meaning in the Nigerian Novel.[5][1][2]

Na 2022 enwere Festschrifts abụọ ebipụtara na Akwanya nke gụnyere Literature and Literary Criticism in Nigeria: Essays on the Works of A.N.  Akwanya edited by Mary JanePatrick N. Okolie & Ogochukwu Ukwueze, Shadows of Interstitial Life: Essays on African Literature in Honor of Rev. Fr.  Prọfesọ Amechi N. Akwanya deziri Ignatius Chukwuma na Martin Okwoli Ogba.[6][7]

N'afọ 1985, Ngalaba Bekee, St Patrick's College, Maynooth, Ireland were Akwanya n'ọrụ dị ka onye enyemaka gụsịrị akwụkwọ. Otú ọ dị, ọ gbara arụkwaghịm ma debanye aha maka PhD ya na 1986. Mgbe ọ gụsịrị usoro ihe omume ya, ọ laghachiri Naijiria wee were nhọpụta agụmakwụkwọ mbụ ya dị ka onye nkuzi nke abụọ na Ngalaba Bekee, Mahadum Naijiria, Nsukka na 1991. N'afọ 1994 ọ ghọrọ onye nkuzi nke mbụ ma n'afọ 1996, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye nkuzi dị elu. N'afọ 1999, ọ ghọrọ prọfesọ zuru oke.[1][2]

Na Febụwarị 28, 2007, o nyere nkuzi mmalite nke iri na asaa nke Mahadum Nigeria nke isiokwu ya bụ, "English Language Learning in Nigeria: In Search of An Enabling Principle" E mechara mee ya n'usoro n'usoro kwa izu n'akwụkwọ akụkọ Daily Champion peeji nke 19, 58 na  89 nke Maachị 21, 2007 ruo Mee 2, 2007.  Ọ nyekwara nkuzi nkuzi Valedictory nke anọ nke Mahadum Nigeria na Disemba 1, 2022, nke isiokwu ya bụ, "Ọkwaghị ebo: Chinua Achebe, akwụkwọ akụkọ, na olile anya Postcoloniality".[  1][2][3]  Ọ lara ezumike nká na Mahadum Nigeria na 6 Disemba 2022 yana na Machị 17, 2023, a họpụtara ya Vicar General, Diocese nke Aguleri.[8][2][1]

Nhọpụta nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

Akwanya bụ Onye isi nke Ngalaba nke Bekee na Ọmụmụ Akwụkwọ, Mahadum Naịjirịa site na 2002 ruo 2005 na 2011-2013. Site na 2009 - 2011, a họpụtara ya dị ka Dean nke School of Postgraduate Studies ma mee ya onye na-anọchite anya Vice-Chancellor, Mahadum Nigeria, Nsukka, site na 19 ruo 21 Ọktoba 2009.[1][2]

Nchịkọta nke akwụkwọ agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Akwanya jere ozi dị ka onye nchịkọta akụkọ na Nsukka Journal of the Humanities na 2018; A Journal of Language and Literature (AJOLL) na 2017; IBADAN Journal of English Studies (IBJES); Africa and world Literature na 2007, na, JONASS: Journal of the Nigerian Association for Semiotic Studies n'otu afọ ahụ.[3]

N'afọ 1992, Ossie Enekwe kpọrọ Amechi Akwanya ka ọ bụrụ onye enyemaka Editor nke Okike: An African Journal of New Writing (nke Prof. Chinua Achebe tọrọ ntọala na mbụ na 1971 wee nyefee Enewe na 1984). Mgbe Enekwe lara ezumike nka n'afọ 2010, o nyefere onye nchịkọta akụkọ Okike n'aka Akwanya. Enweela ihe karịrị mbipụta iri na atọ nke akwụkwọ akụkọ kemgbe ahụ.[9][10]

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 2004, e nyere ya ihe nrite kacha raara onwe ya nye nke Mahadum Naịjirịa, Nsukka na ihe nrite kachasị ọhụrụ nke onye isi ngalaba, site n'aka English Students Association. N'afọ 2007, edepụtara ya na The Nigerian Book of Great People .[3][1]

Ebe nyocha na onyinye[dezie | dezie ebe o si]

Nchọcha Akwanya lekwasịrị anya n'echiche okwu ma ọ bụ ọmụmụ okwu, echiche akwụkwọ na nkatọ, ọmụmụ asụsụ, akwụkwọ Africa & European na semantics.[4]  Onyinye nchọcha ya na ọmụmụ agụmagụ sitere na functionalism na axiomatic functionalist linguistics dị ka Sandor W.F.  Mulder site n'ilekwasị anya na tiori edemede na nyocha okwu agụmagụ.  Nke a  wee pụta ìhè site na mbipụta 1996 nke Semantics na Okwu ya: Theories of Meaning and Textual Analysis.  Ọ kọwakwara echiche nke nyocha okwu agụmagụ na-adabere na echiche André Martinet na 'ọrụ bụ njirimara nke eziokwu asụsụ' ka ọrụ na-ekpebi akwụkwọ bụ nka.[11][12][4]

Mmekọrịta na ndị otu[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ onye otu ụlọ ọrụ nke Industrial Administration (FIIA). N'afọ 2012, ọ ghọrọ onye Honorary Fellow, Institute of Certified Professional Managers of Nigeria. N'otu afọ ahụ, ọ ghọrọ Fellow nke International Academy of Management. N'afọ 2015, ọ ghọrọ Fellow nke Nigerian Academy of Letters (FNAL) na 2022 e mere ya Papal Chamberlain, onye a na-akpọ Monsignor.[3][1]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Orimili (1991) [4]
  • Ihe odide Chinua Achebe: Ntinye ego na okwu (1989).[5][6]
  • Semantics na Okwu: Theories of Meaning and Textual Analysis.[7]
  • Usoro okwu: Ọmụmụ na Okike na Nhazi nke Asụsụ.[8]
  • Nkà nkwurịta okwu: Nnyocha Mkpa, "na Common Frontiers in Communication Skills: Lekwasị anya na usoro Mahadum Naijiria.[9]
  • Nnyocha okwu na akwụkwọ edemede.[10]
  • Iwu Asụsụ Ọchịchị na Mbelata na Standard of Language Use.[11]
  • Asụsụ na Omume nke Echiche[12]
  • Nkatọ nke akwụkwọ edemede Africa. Isiokwu Ndị Dị Mkpa n'Akwụkwọ Africa[13]
  • Pilgrim Foot: Nchịkọta nke uri.[14]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Akwanya. Amechi Akwanya UNN profile. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Publication Afoot in Honour of Departing UNN's Prof. Amechi Nicholas Akwanya (en-US). Intervention (2019-11-18). Retrieved on 2023-05-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content
  3. 3.0 3.1 3.2 Amechi Akwanya | University of Nigeria, Nsukka - Academia.edu. unn-ng.academia.edu. Retrieved on 2023-05-23. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":3" defined multiple times with different content
  4. Akwanya (1991). Orimili. Oxford: Heinemann. ISBN 0-435-90670-4. 
  5. Akwanya (1989). "Chinua Achebe's Writing: An Investment in Speech.". The Irish Review (7): 42–50. DOI:10.2307/29735467. 
  6. Akwanya (1989). "Chinua Achebe's Writing: An Investment in Speech". The Irish Review (1986-) (7): 42–50. DOI:10.2307/29735467. ISSN 0790-7850. 
  7. Akwanya (1996–2010). Semantics and Discourse: Theories of Meaning and Textual Analysis. Enugu, Nigeria: New Generation Books. ISBN 978-2900-56-7. 
  8. Akwanya (1997–2011). Verbal Structures: Studies in the Nature and Organizational Patterns of Literary Language. Enugu, Nigeria: New Generation Books. ISBN 978-2900-49-4. 
  9. Akwanya (1998). Communication Skills: Needs Analysis,' in Common Frontiers in Communication Skills: Focus on the Nigerian University System. Abuja, Nigeria: National Universities Commission Publication. ISBN 978-32624-9-1. 
  10. Akwanya (1998–2008). Discourse Analysis and Dramatic Literature. Enugu, Nigeria: New Generation Books. ISBN 978-2900-96-6. 
  11. Akwanya (1999). Official Language Policy and the Decline in the Standard of Language Use'. Onitsha: Africana-Fep Publishers. ISBN 978-175-397-8. 
  12. Akwanya (1999–2010). Language and Habits of Thought. Enugu, Nigeria: New Generation Books. ISBN 978-2900-37-0. 
  13. Akwanya (2000). The Criticism of African Literature. Major Themes in African Literature. Nsukka, Nigeria: AP Express Publishers. ISBN 978-35082-8-8. 
  14. Akwanya (2005). Pilgrim Foot: A Collection of Poems. Enugu: New Generation Books. ISBN 978-2900-47-8.