Jump to content

Amytis (nwa nwanyị nke Xerxes nke Mbụ)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Amytis ( Persian ochie: *umati; Greek ochie: Αμυτις Amutis; Latin: Amytis) [1] bụ ada eze Achaemenid, ada eze Xerxes I na eze nwanyị Amestris, na nwanne eze Artaxerxes I.

The female name Àtụ:Transl is the Latinised form of the Greek name Àtụ:Transl (Page Àtụ:Script/styles greek.css has no content.Àtụ:Script), which perhaps may reflect (with vowel metathesis) an original Old Persian name Àtụ:Transl, meaning "having good thought," and which is an equivalent of the Avestan term Àtụ:Transl (Àtụ:Script).[1][2]

E nyere ya ka ọ lụọ onye a ma ama Megabyzus. A na-egosipụta Amytis na nne ya na akụkọ Ctesias dị ka ụmụ nwanyị kachasị ike n'oge ọchịchị Artaxerxes.

N'ihe dị ka 445 BCE, di ya Megabyzus malitere nnupụisi gara nke ọma na Siria megide Artaxerxes I. Na mbụ, Amytis nọrọ na eze n'oge agha ahụ; Otú ọ dị, o mechara sonye, ya na Amestris na satrap Artarius, na mkparịta ụka ime udo n'etiti onye nnupụnụ na eze. N'agbanyeghị nke a, Megabyzus dara n'ihe ihere ọzọ ma chụpụ ya n'ụlọ ikpe ma chụga ya n'obodo dị na Ọwara Oké Osimiri Peshia. Mgbe afọ ise gachara, a gbaghara Megabyzus ma kwe ka ọ laghachi n'ụlọ ikpe, ọzọ n'ihi arịrịọ nke Amytis na Amestris.

Amytis mụrụ Megabyzus ụmụ nwoke abụọ: Zopyrus na Artyphius. Mgbe nna ya na nne ya nwụsịrị, Zopyrus gbagara Atens, ebe, dị ka Ctesias si kwuo, "a nabatara ya nke ọma n'ihi ọrụ nne ya nyere ndị Atens".[3]

Akwụkwọ ndị Gris na-akọwa Amytis dị ka nwanyị na-akwa iko. Dị ka Ctesias si kwuo, n'oge ọchịchị Xerxes, Megabyzus boro ya ebubo ịkwa iko. Otu ọkọ akụkọ ihe mere eme gara n'ihu na-ekwusi ike na, mgbe di ya nwụsịrị, ya na onye dibịa Gris bụ Apollonides nke Cos nwere mmekọrịta ịhụnanya, na mgbe a chọpụtara ihe ahụ, Apollonides tara ahụhụ ma gbuo ya site n'aka eze nwanyị nne Amestris. Dinon, onye Gris ọzọ na-akọ akụkọ ihe mere eme, na-akọwa Amytis dị ka nwanyị kacha mara mma na nke nwere agụụ mmekọahụ n'Eshia. Ihe ịma aka kasị sie ike n'iji ndị ọkọ akụkọ ihe mere eme dị ka Ctesias ma ọ bụ Dinon dị ka isi mmalite ndị a pụrụ ịdabere na ya bụ eziokwu na ha na-achọ ide akụkọ dị ịtụnanya nke ga-amasị ndị na-agụ ha nke ọma, mgbe mgbe na-enweghị nlebara anya na akụkọ ihe mere eme. Enweghị isi mmalite na-eme ka ọ ghara ikwe omume inwe ezigbo onyonyo nke Amytis.

Ihe odide oge ochie

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Schmitt 1989.
  2. Schmitt (2011). Iranisches Personennamenbuch. Verlag der Österreichischen Akademie der Wissenschaften, 73-74. ISBN 978-3-700-17142-3. 
  3. Photius' excerpt of Ctesias' Persica (2). Archived from the original on 2020-10-09. Retrieved on 2020-03-26.

Akwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]