Ana Blandiana

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ana Blandiana
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịRomania Dezie
aha n'asụsụ obodoAna Blandiana Dezie
Aha ọmụmụOtilia Valeria Coman Dezie
Aha enyereAna Dezie
aha ezinụlọ yaRusan Dezie
aha pseudonymAna Blandiana Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Maachị 1942 Dezie
Ebe ọmụmụTimișoara Dezie
Dị/nwunyeRomulus Rusan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaRomanian, American English, Bekee Dezie
ebe agụmakwụkwọBabeș-Bolyai University Dezie
oge ọrụ ya (mmalite)1952 Dezie
Onye òtù nkeRomanian Academy Dezie

 

Ana Blandiana (   [ˈana blandiˈana]; aha mkpịsị aka nke Otilia Valeria Coman; amụrụ na 25 Machị 1942, na Timișoara) bụ onye Romanian na-ede uri, onye edemede, na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị.  A na-ewere ya dị ka otu n'ime ndị edemede Romanian a ma ama n'oge a. [1]Ọ natara aha ya site na Blandiana, nso Vințu de Jos, Alba County, obodo nne ya.

N'ọnwa Ọktoba 2017, a mara ọkwa ya dị ka onye nke iri na abụọ The Griffin Trust for Excellence in Poetry nke Lifetime Recognition Award.[2]

Ọrụ edemede[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Ana Blandiana Otilia Valeria Coman na 25 Machị 1942. [3]Nne na nna ya bụ Gheorghe (1915-1964), onye ụkọchukwu Ọtọdọks na onye bụbu onye otu ndị Fascist Iron Guard nke nọrọ ọtụtụ afọ n'ụlọ mkpọrọ ndị Kọmunist ma nwụọ n'ihe mberede izu ole na ole ka a tọhapụrụ ya na mgbaghara zuru oke, na Otilia (Diacu), onye na-ahụ maka ego. [4]A mụrụ nwanne ya nwanyị Geta n'afọ 1947. N'afọ 1960, ọ lụrụ onye edemede Romulus Rusan.

Mgbe mbụ ya na 1959, na Tribuna, Cluj, ebe ọ bịanyere aka na nke mbụ ya dị ka Ana Blandiana, e bipụtara ya na anthology 30 nke poeți tineri ("30 Young Poets"). N'afọ 1963, mgbe a machibidoro ya iwu afọ anọ n'ihi ọnọdụ nna ya, o bipụtara ya ọzọ na Contemporanul (nke George Ivașcu dezigharịrị). 

Oge izizi ya bụ n'afọ 1964 site n'akwụkwọ nta nke uri Persoana 1:1âia plural ("First Person Plural"), nke Nicolae Manolescu dere. A maara ya maka Calcâiul vulnerabil ("Achilles' Heel", 1966) na A Treia taină ("The Third Secret", 1969). N'afọ 1966, Blandiana pụtara na nke mbụ ya na asọmpi uri mba ụwa (na Lahti, Finland).

N'afọ 1967, ọ gara biri na Bucharest; ruo n'afọ sochirinụ, ọ bụ otu n'ime ndị nchịkọta akụkọ maka Viața studențească, mgbe ahụ (ruo 1975) rụrụ ọrụ dị ka onye nchịkọta akụkọ maka Amfiteatru. O nyere ọgụgụ telivishọn abụọ na 1969, ya na Andrei Șerban na ndị na-eme ihe nkiri Irina Petrescu, Mariana Mihuț, na Florian Pittiș.

N'agbata afọ 1975 na 1977, ọ bụ onye na-ahụ maka ọbá akwụkwọ na Institute of Fine Arts na Bucharest. N'afọ 1976, e bipụtara ọrụ ya na nsụgharị French, na Croisière du Club des Poètes site n'aka Jean-Pierre Rosnay (Paris); n'afọ 1978, o sonyere na Ememme Mba Nile Mbụ nke Abụ na Paris nke Club des Poète a ma ama haziri.

Na ngwụcha afọ 1980, Blandiana malitere ide uri mkpesa megide Ọchịchị Kọmunist.   [citation needed]

N'afọ 1984, e bipụtara uri Blandiana 'Totul' ('Ihe niile') n'ụzọ dị mkpirikpi na magazin Amfiteatru . 'Totul' bụ ndepụta nke ihe ndị dị na ndụ kwa ụbọchị na Bucharest n'oge ahụ, nke e dere dị ka nkọwa banyere ọdịiche dị n'etiti echiche gọọmentị banyere ndụ na Romania na nghọta ọzọ nke otu ihe ya. Ụdị dị oke egwu nke uri ahụ mere ka ewepụ mbipụta nke Amfiteatru n'ime awa ole na ole e bipụtara ya na ndị editọ na-achụpụ ya.   Ka o sina dị, uri ahụ pụtara na ntụgharị na mgbasa ozi ọdịda anyanwụ ma nwee obere mgbasa ozi n'okpuru ala na Romania.[citation needed][5]

N'afọ 1987 o bipụtara na Sport-Turism Publishing House akwụkwọ "Orașe de silabe" ("Obodo nke mkpụrụedemede") ebe o dere banyere mba na obodo niile nke ụwa ebe ọ gara: ihe karịrị 100. N'otu afọ ahụ, 1987, e bipụtara ya na USSR, na Raduga Publishing House site na Moscow, na aha Russian Stihotvorenia, rasskazî, asse. Ọ bụ ezie na ndị ọrụ nzuzo nke Ceaușescu ('Securitate') na-ekwu na ọ bụ onye na-emegide ya, na 1989 Minerva Publishing House na-ebipụta na nchịkọta kachasị ewu ewu "Biblioteca Pentru Toți" ("Ọbá akwụkwọ maka ndị mmadụ niile") otu abụ ya. Ndị enyi ya na-ekwusi ike na akwụkwọ ahụ ahụtụbeghị akwụkwọ nke ọbá akwụkwọ. Otú ọ dị, "Poezii" ("Poems") nwere 'Foreword' nke Eugen Simion dere.[6]

Mgbe Mgbanwe nke Romania nke 1989, ọ banyere na ndụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị, na-eme mkpọsa maka iwepụ ihe nketa nke ndị Kọmunist n'ọfịs nchịkwa, yana maka ọha mmadụ na-emeghe. Ọ hapụrụ ọrụ edemede n'azụ, ọ bụ ezie na o bipụtara Arhitectura valurilor ("Waves' Architecture", 1990), 100 de poeme ("100 Poems", 1991), na Sertarul cu aplauze ("The Drawer of Applause", prose, 1992). N'afọ 1992, ọ na-akwado onye a tọhapụrụ n'ụlọ mkpọrọ nke onye otu oge ochie Gheorghe 'Gogu' Radulescu, onye bụbu onye otu Kọmitii ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke Kọmitii Central nke Kọmunist Party na onye nchebe onwe ya n'oge ọchịchị Kọmunist.

Ana Blandiana ebipụtakwara: 50 de poeme, ("50 Poems"), 1970: Octombrie, Noiembrie, Decembrie ("October, November, December"), 1972; Întâmplări din gregdina mea (Occurrences in My Garden), 1980; Ora Oge Nisip ("The Hour of Sand"), 1984; Întâmplaree de pe strada mea (Opprences on My Street), 1988; În__queța de după ("On the Morning After Dying"), 1996; La cules White piteri ("Angel Gathering him"), a Book Artea'spaging"), 1997; Book Aric", 1998. O dekwara akwụkwọ edemede isii na akwụkwọ edemede anọ. A sụgharịrị ọrụ ya n'asụsụ iri na isii.

Peter Jay na Anca Cristofovici sụgharịrị Ora Oge Nisip ("Oge nke Ájá") n'asụsụ Bekee.


Ọnụnọ n'asụsụ Bekee[dezie | dezie ebe o si]

  • 2019 -Testament - 400 Years of Romanian Poetry/400 de ani de poezie românească - Minerva Publishing 2019 - Daniel Ioniță (onye nchịkọta akụkọ na onye isi ntụgharị), ya na Daniel Reynaud, Adriana Paul, na Eva Foster.  
  • 2020 - Romanian Poetry from its Origins to the Present - mbipụta asụsụ abụọ - Daniel Ioniță (onye nchịkọta akụkọ na onye isi ntụgharị) na Daniel Reynaud, Adriana Paul, na Eva Foster - Australian-Romanian Academy Publishing - 2020 -  ;    
  • Testament - Anthology of Romanian Verse - American Edition - otu asụsụ Bekee mbipụta - Daniel Ioniță (onye nchịkọta akụkọ na onye isi ntụgharị) na Eva Foster, Daniel Reynaud, na Rochelle Bews - Australian-Romanian Academy for Culture - 2017 -  
  • A mụrụ ya na Utopia - An anthology of Modern and Contemporary Romanian Poetry - Carmen Firan na Paul Doru Mugur (ndị nchịkọta akụkọ) na Edward Foster - Talisman House Publishers - 2006 -  
  • The Phantom Church and Other Stories from Romania - Georgiana Farnoaga and Sharon King (editors and translators) - University of Pittsburgh Press - 1997 -  

Mmekọrịta[dezie | dezie ebe o si]

  • Onye Òtù Ndị edemede nke Romania
  • Onye otu European Academy of Poetry
  • 1990- 2004 Onye isi oche nke Romanian PEN Club (mgbe e guzobeghachiri ya na 1990) [7]
  • 1994 - Onye guzobere na onye ndú nke Civic Alliance Foundation, otu Romanian na-abụghị otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, nke ebumnuche ya bụ ibelata nsonaazụ nke ihe karịrị afọ iri ise nke ọchịchị Kọmunist na Romania.

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Leşcu (26 August 2017). Poet Claudiu Komartin. Radio Romania International. Retrieved on 26 November 2017.
  2. The Griffin Trust For Excellence In Poetry announces Ana Blandiana as its twelfth Lifetime Recognition Award Recipient. griffinpoetryprize.com (11 October 2017). Archived from the original on 6 December 2021. Retrieved on 8 October 2020.
  3. Sorkin (1994). An Anthology of Romanian Women Poets. New York: Columbia University Press. ISBN 978-0-88033-294-1. 
  4. Petcu. "Preoţi bihoreni în închisorile comuniste (II)", Ziarul Lumina, Patriarchate of Romania, 28 March 2016. Retrieved on 21 July 2019.
  5. "Totul". A poem by the former Romanian dissident writer – Ana Blandiana. beyondtheforest.com. Archived from the original on 17 February 2020. Retrieved on 8 October 2020.
  6. Civic Media | "Obiectivul nostru este sa refacem unitatea nationala a romanilor, acesta trebuie sa fie scopul nostru" – Profesorul academician Florin Constantiniu la o conferinta Civic Media (en-US) (21 January 2013). Retrieved on 2022-03-08.
  7. Blandiana (2014-05-02). History of the Romanian PEN Center from 1990 until 2004. penromania.ro. Retrieved on 2021-04-13.