Anatomy nke Ọrịa Na-efe efe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Anatomy nke Ọrịa Na-efe efe
ọrụ ederere
ahaAnatomy of an Epidemic: Magic Bullets, Psychiatric Drugs, and the Astonishing Rise of Mental Illness in America Dezie
Isiokwu nlebanyapsychiatry, mental disorder, Njikota Obodo Amerika, psychiatric medication Dezie
nwere mbipụta ma ọ bụ ntụgharị asụsụAnatomy of an Epidemic Dezie
Odee akwụkwọRobert Whitaker Dezie
ndị mbipụtaCrown Publishing Group Dezie
mba osiNjikota Obodo Amerika Dezie
asụsụ eji dee ọrụBekee Dezie
afọ/ụbọchị mbipụta2010 Dezie

Anatomy of an Epidemic: Magic Bullets, Psychiatric Drugs, and the Astonishing Rise of Mental Illness in America bụ akwụkwọ Robert Whitaker bipụtara na 2010 site n'aka Crown.[1][2] Whitaker jụrụ ihe mere ọnụ ọgụgụ ndị America na-enweta nkwarụ gọọmentị maka ọrịa uche ji okpukpu abụọ kemgbe 1987.[3]

N'akwụkwọ ahụ, Whitaker na-anwa ịza ajụjụ a ma nyochaa nsonaazụ ogologo oge maka ndị isi mgbaka nọ na US.

Nkọwa[dezie | dezie ebe o si]

Mgbọ anwansi[dezie | dezie ebe o si]

Chart showing increase (in red) over baseline (in blue) between 1987 and 2003
Ọnụ ọgụgụ ndị America natara SSDI naSSI maka nkwarụ uche n'afọ 1987 (acha anụnụ anụcha) mgbe Eli Lilly and Company webatara ọgwụ mgbochi ịda mbàgwà mmadụ Prozac, ma e jiri ya tụnyere 2003 (red).

Whitaker malitere site n'ịtụleghachi nchọpụta nke ọgwụ mgbochi isi mgbaka, benzodiazepines na antidepressants. A chọpụtara ihe ndị a dị ka mmetụta na-adịghị mma n'oge nyocha maka antihistamines (karịsịa promethazine), ọgwụ nje gram negative (dịka mephenesin) na isoniazid na iproniazit. A maghị usoro ọgwụ ndị a na-arụ ọrụ n'oge ahụ ma bụrụkwa nke mbụ akpọrọ isi tranquilizers (nke bụzi ihe mgbochi ọrịa uche) maka ịkpata "euphoric quietude"; obere calmists (onye ugbu a benzodiazepines) na psychical energizors (ọzọ oge niile antidepressants) site na ndị ọrịa 'na-agba egwú na ngalaba'.[4] E mepụtara ihe ndị a n'oge uto maka ụlọ ọrụ ọgwụ nke 1951 Durham-Humphrey Amendment kwadoro, na-enye ndị dọkịta ikike ịnye iwu site otú ahụ mee ka ọdịmma nke ndị dibịa na nnukwu ụlọ ọrụ. Nke a sochiri mmepe nke ụlọ ọrụ ahụ maka "mgbọ anwansi" na-agwọ ndị nwere, dịka ọmụmaatụ, ọrịa shuga, nke dị ka Whitaker si kwuo nyere ihe atụ iji ree echiche ọgwụgwọ ndị a nye ọha. Ọ bụghị ruo mgbe ọtụtụ afọ gachara, mgbe achọpụtachara usoro ọgwụ ndị a gasịrị, na e mepụtara echiche serotonergic nke ịda mbà n'obi na dopaminergic hypothesis of schizophrenia iji kwekọọ na nhazi ahụ. Dabere na nyocha Whitaker nke akwụkwọ ndị bụ isi, ọkwa dị ala nke serotonin na ogo dopamine kachasị elu "egosila eziokwu n'etiti WITH tupu ikpughe ya maka antidepressants ma ọ bụ antipsychotics (yabụ dịka usoro homeostatic) mana Ọ bụghị n'ime ụmụ ọrịa enweghị ihu.

Whitaker gara n'ihu na-akatọ echiche nke mgbọ anwansi site n'ịwakpo akụkọ ihe mere eme ahụ bụ "mmepụta ya dị ka Thorazine" kpochapụrụ ebe ndị gbara ọsọ ndụ.[5] Ikpe ya malitere site n'igosi na ngwụcha afọ 1940s na 1950s ~75% nke ikpe a nabatara maka ihe omume mbụ schizophrenia gbakere obodo ahụ ruo mgbe ọ dị ka afọ 3 (A tọhapụrụ Thorazine naanị 1955).[6][7][8] Ọ na-ekwuzi na mbata nke Thorazine emeghị ka ọnụ ọgụgụ ndị a chụpụrụ n'afọ 1950 dịkwuo mma maka mmadụ ọhụrụ chọpụtara ọrịa schizophrenia. N'ezie, dabere na naanị nnukwu nyocha nke schizophrenia mbụ n'oge a, 88% nke ndị anaghị agwọta ka ewepụrụ ya n'ime ọnwa iri na asatọ ma e jiri ya tụnyere 74% nke neuroleptic.[9] Nke a gosiputara site n'eziokwu na mgbe eweputere Thorazine na 1955 enwere puku ndị ọrịa schizophrenia 267 n'ụlọ ọgwụ isi mgbaka nke steeti, afọ asatọ ka e mesịrị, ha nwere narị abụọ na iri ise atọ.[10] Ihe ọ na-ekwu n'ezie ka e kpochapụrụ ebe mgbaba ahụ bụ mmalite nke Medicare na Medicaid na 1965. Ihe omume ndị a nyere nkwado gọọmentị etiti maka nlekọta ụlọ nọọsụ mana enweghị enyemaka dị otú ahụ iji lekọta ya na Ụlọ Ọgwụ Ndị Isi mgbaka steeti, wee si kwuo obodo niile, chọrọ ịchekwa ego, malitere iziga ndị ọrịa ha nọgidere-adịghị ala gaa ebe obibi.

Ọgwụ ndị isi mgbaka[dezie | dezie ebe o si]

Whitaker kwetara na ọgwụ ndị isi mgbaka na-arụ ọrụ mgbe ụfọdụ mana o kwere ka a ga-eji ha mee ihe "n'ụzọ ahọrọ, nlezianya". A ga-aghọta na ha anaghị edozi nsogbu kemịkal ọ bụla. Ma n'eziokwu, a ga-eji ha mee ihe nwa oge. "[11]

Whitaker na-achọpụta mmetụta nke ihe yiri ọrịa iatrogenic: ọgwụ ndị mmadụ nwetara nwere ike imebi ọrụ ụbụrụ ha.[12][13]

Ihe ngosi nke ụbụrụ dopamine na-arụ ọrụ tupu ma ọ bụ mgbe antipsychotics gasịrị.

Whitaker na-atụ aro na "ọgwụ ọjọọ" na-egbuke egbuke gburugburu ọgbọ nke abụọ psychotropics adịla anya kemgbe. Ọ na-ele "hyping" nke n'elu-ere atypical antipsychotics dị ka "otu n'ime ihe ndị na-emenye ihere na akụkọ ihe mere eme nke psychiatry, dị ka otu nnyocha gọọmenti mgbe ọzọ achọpụtaghị na ha dị mma karịa ọgbọ mbụ anti-psychotics."[14]

Whitaker na-ekwu okwu ọma banyere Open Dialogue, nzukọ nlekọta nke prọfesị ọkà n'akparamàgwà mmadụ bụ Jaakko Seikkula dere ya na Keropudas Hospital dị na Tornio na Lapland ebe a na-enye ndị ọrịa ọgwụ naanị obere oge. Dị ka Whitaker si kwuo, mpaghara ahụ nwere [mgbe?] ego kachasị ala maka ọrịa uche n'ime distrikti niile dị na Finland.[15]

Ụmụaka[dezie | dezie ebe o si]

Whitaker na-ahụ na ụmụaka na-enweghi ike inye ọgwụ n'oge ndụ ha niile. Dị ka onye edemede na-ekwu, onye na-ahụ maka mgbaka na ndị nne na nna nwere ike inye nwatakịrị "cocktail" ịmanye ya ime omume. Mgbe ahụ mgbe nwatakịrị a ruru afọ iri na asatọ, Whitaker na-ekwu na nwata ahụ na-abụkarị okenye nwere nkwarụ.[16]

Nyochaa data na ọnụ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Whitaker nọrọ otu afọ na ọkara nyocha maka akwụkwọ a, ma na-edobe webụsaịtị na-edepụta ụfọdụ ọmụmụ ihe dị mkpa.[13][17]

nnabata na mgbasa ozi mgbasa ozi[dezie | dezie ebe o si]

Whitaker gbara Salon na The Boston Globe ajụjụ ọnụ n'oge a tọhapụrụ akwụkwọ ahụ.[11][18] O mekwara njem akwụkwọ, o kwukwara otu awa na ọkara na C-SPAN ebe enwere vidiyo echekwara.

Nyocha nke onye nyocha ụra Dennis Rosen maka The Boston Globe kwubiri na "ọ bụ ezie na nyochachara nke ọma na ịbịarute ọtụtụ narị isi mmalite, oghere dị na tiori ya ka dị ukwuu nke na ọ ga-eme nke ọma n'ịgba arụmụka doro anya", ma jiri Whitaker tụnyere Whitaker. Thabo Mbeki na ịjụ ọrịa AIDS.[19] Akwụkwọ ahụ nwetara nyocha dị mma site na New Scientist, The Record, Time magazine, na Salon.[1][2][11]

Ihe karịrị otu afọ mgbe e bipụtara akwụkwọ ahụ, Marcia Angell, onye bụbu nchịkọta akụkọ nke The New England Journal of Medicine, weputara nyocha abụọ banyere Whitaker na akwukwo ndị ọzọ na The New York Review of Books[20]

Whitaker gosipụtara echiche ya na Grand Round nke uche na Massachusetts General Hospital na Jenụwarị 13, 2011, ebe onye isi mgbaka Andrew Nierenberg katọrọ data ya na ụzọ ya. Nkatọ agbakwunyere sitere n'aka dibia bekee na odee Daniel Carlat. Whitaker azaghachila ndị nkatọ na webụsaịtị ya..[21]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

N'April 2011, Investigative Reporters and Editors (IRE) mara ọkwa na akwụkwọ ahụ enwetala ihe nrite ya dị ka akwụkwọ akụkọ nyocha kacha mma nke 2010 na-ekwu, "akwụkwọ a na-enye nyocha miri emi nke ọmụmụ ahụike na sayensị na intersperses na-akpali akpali ihe atụ nke akụkọ ifo. N'ikpeazụ, Whitaker jụrụ amamihe nkịtị nke ọgwụgwọ ọrịa uche na ọgwụ.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Mad in America (2002) nke Robert Whitaker dere
  • Mmetụta ndị ọzọ (2008) nke Alison Bass
  • Rethinking Madness akwụkwọ nke Paris Williams dere
  • Ọgwụ ndị dabeere na ihe akaebe

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 Burch, Druin. "Does psychiatry make us mad?", New Scientist, Reed Business Information, April 7, 2010. Retrieved on October 5, 2010. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Burch" defined multiple times with different content
  2. 2.0 2.1 Good, Alex. "Book review: Anatomy of an Epidemic", The Record, Metroland Media, May 21, 2010. Retrieved on October 5, 2010. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Good" defined multiple times with different content
  3. Whitaker, p. 7
  4. Whitaker (2010). Anatomy of an Epidemic. Crown Publishing Group, 48–54. ISBN 978-0-307-45241-2. 
  5. Whitaker, Robert (Spring 2005). "Anatomy of an Epidemic: Psychiatric Drugs and the Astonishing Rise of Mental Illness in America". Ethical Human Psychology and Psychiatry 7 (I). Retrieved on October 11, 2010. 
  6. Warner (1985). Recovery from Schizophrenia. Boston: Routledge & Kegan Paul, 74. 
  7. N. Lehrman (1961). "Follow-up of brief and prolonged psychiatric hospitalization". Comprehensive Psychiatry 2 (4): 227–40. DOI:10.1016/s0010-440x(61)80015-1. PMID 14463804. 
  8. Cole (1959). Psychopharmacology. Washington DC: National Academy of Sciences, 142, 386–87. 
  9. L. Epstein (1962). "An approach to the effect of ataraxic drugs on hospital release rates". American Journal of Psychiatry 119: 36–47. DOI:10.1176/ajp.119.1.36. PMID 13890431. 
  10. Silverman (1968). The Epidemiology of Depression. Baltimore: Johns Hopkins Press, 139. 
  11. 11.0 11.1 11.2 Lipinski, Jed. ""Anatomy of an Epidemic": The hidden damage of psychiatric drugs", Salon, Salon Media, April 27, 2010. Retrieved on October 9, 2010. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Lipinski" defined multiple times with different content
  12. Whitaker, p. 208
  13. 13.0 13.1 Whitaker, p. 210
  14. Robert Whitaker (2010). Anatomy of an Epidemic. Crown. ISBN 9780307452412. 
  15. Whitaker, p. 343
  16. Whitaker, chapters 11 and 12
  17. Whitaker, Robert. Mad in America. Retrieved on October 10, 2010.
  18. Weintraub, Karen. "The downside of meds", The Boston Globe, The New York Times Company, May 10, 2010. Retrieved on October 9, 2010.
  19. Rosen, Dennis. "Tying the rise in mental illness to drugs used in its treatment", The Boston Globe, The New York Times Company, April 14, 2010. Retrieved on October 9, 2010.
  20. Angell, Marcia. "The Epidemic of Mental Illness: Why?", June 23, 2011. and Angell, Marcia. "The Illusions of Psychiatry", The New York Review of Books, July 14, 2011. Retrieved on September 23, 2011.
  21. Answering the Critics (19 June 2012). Retrieved on March 30, 2013.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Anti-psychiatry