Anton van Niekerk

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Anton van Niekerk
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereAnton Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya4 Disemba 1953 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, philosopher Dezie
ebe agụmakwụkwọStellenbosch University, Paul Roos Gymnasium Dezie

Anton Albert van Niekerk (amụrụ na 4 Disemba 1953) bụ onye South African bioethicist na agụmakwụkwọ nke dị na Mahadum Stellenbosch .

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Van Niekerk na Brits, n'ihe a maara mgbe ahụ dị ka Transvaal, South Africa. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na 1971 na Paul Roos Gymnasium School na Stellenbosch, [1] ọ nwetara nzere BA (1974), BA Honours na nkà ihe ọmụma (1976), MA na nkà ihe ike (1980), BTh (1978) na ikikere na nkà mmụta okpukpe (1979), niile cum laude, na Mahadum Stellenbosch. O nwetara nzere doctorate ya n'afọ 1983. Aha edemede MA ya bụ Oke oke ihe kpatara ya: Ajụjụ dị oke egwu nke ụdị ezi uche dị na ya. Ederede doctoral ya bụ Analogy na Theology: Nnyocha gbasara nkà ihe ọmụma dị egwu-nyocha nke echiche Analogy gbasara mpụtara asụsụ nkà mmụta okpukpe. Prọfesọ Hennie Rossouw le ndepụta ha abụọ.

[2] nyere Van Niekerk ihe nrite Chancellor maka nwa akwụkwọ kachasị mma n'afọ ikpeazụ na Mahadum Stellenbosch na 1980 maka MA ya. N'afọ 1980, a họpụtara ya ka ọ bụrụ onye nkuzi na nkà ihe ọmụma na Mahadum Stellenbosch . A kwalitere ya ka ọ bụrụ onye nkuzi dị elu n'afọ 1985 ma nye ya ọkwa prọfesọ n'afọ 1989. O guzobere Centre for Applied Ethics, na Unit for Bioethics n'ime ụlọ ọrụ a, n'otu mahadum ahụ ma bụrụ onye nduzi nke ha abụọ kemgbe ha malitere na 1990. Ọ bụ onye isi oche nke Ngalaba Nkà Ihe Ọmụma na Mahadum Stellenbosch site na 1990 ruo 2001 na ọzọ site na 2006 ruo 2013. [3]'afọ 2014, a họpụtara ya dị ka otu n'ime ndị prọfesọ a họpụtara ahọpụta [1] na Mahadum Stellenbosch . N'ozuzu, o dere akwụkwọ iri na asatọ, isiokwu 140 nke akwụkwọ akụkọ na isiakwụkwọ akwụkwọ na ihe dịka isiokwu 180 a ma ama. Ọ lekọtara akwụkwọ edemede doctoral 26 na akwụkwọ edemede masta 77.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Mpaghara nyocha ya gụnyere Biomethics, nkà ihe ọmụma nke okpukpe na nkà ihe ọmụma ya na sayensị mmekọrịta mmadụ na ibe ya (na-ekwusi ike na usoro hermeneutic). Van Niekerk [4] otu n'ime ndị ọsụ ụzọ nke nguzobe nke bioethics dị ka ọzụzụ agụmakwụkwọ na South Africa. 'afọ 1996, ọ bụ ya na-ahụ maka iwebata nzere MPhil na ụkpụrụ omume na Mahadum Stellenbosch, mmemme nke bụ nke mbụ ma ka bụ nke a maara nke ọma na South Africa. [5] ka onye nkuzi na-eto eto, ọ nọ n'ihu nke arụmụka ndọrọ ndọrọ ọchịchị na ọgụgụ isi na onye nkatọ siri ike nke ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ na South Africa. N'afọ 2011, otu onye so n'òtù ndị na-emeghachi omume n'aka nri wakporo ya n'ọfịs ya na mahadum ahụ n'ihi edemede ya nke e bipụtara na akwụkwọ akụkọ mba ahụ. Onye ahụ a na-ekwu okwu ya, site na nkwenye nke ya, agụtụbeghị isiokwu ahụ ma si otú a tinye nkọwa na-ezighi ezi nke arụmụka van Niekerk. [6] mara onye mwakpo ahụ ikpe maka mwakpo ahụ na ikpe ahụ kpaliri mmasị mgbasa ozi mba na nke mba ụwa.

[7][8]'afọ 1995, ụlọ akwụkwọ South African Academy for Science and Art nyere van Niekerk Stals Prize for Philosophy. Site na 1989 ruo 2000, ọ bụ onye nchịkọta akụkọ nke South African Journal of Philosophy nke mba ụwa kwadoro. Site na 2003 ruo 2007, ọ bụ onye nnọchi anya Senate na Council nke Mahadum Stellenbosch. [9]'oge ahụ, ọ bụkwa onye isi oche nke Kọmitii Asụsụ - ọnọdụ nke mere ka ọ dị mkpa ka ọ rụọ ọrụ dị mkpa na arụmụka asụsụ Stellenbosch nke na-aga n'ihu kemgbe ihe dị ka afọ 2004. Site na 2007 ruo 2012, ọ bụ onye nduzi nke International Association of Bioethics. Ọ bụ otu n'ime ndị guzobere Ethics Institute of South Africa (EthicsSA), na mbụ na bọọdụ ya site na 2000 na onye isi oche ya kemgbe 2003. Site na 2001 ruo 2013, van Niekerk bụ onye otu Kọmitii Omume nke South African Medical Research Council ma bụrụkwa onyeisi oche nke Kọmitii Ụkpụrụ Omume nke Mahadum Stellenbosch kemgbe 2009. N'afọ 2013, Minista ahụike nke South Africa họpụtara ya dị ka onye otu National Health Research Ethics Council (NHREC), ụlọ ọrụ kachasị elu na-eme iwu maka ụkpụrụ nyocha na South Africa. O nwere ọkwa B2 ("nkwado mba ụwa na-enweghị mgbagha") dị ka onye nchọpụta na National Research Foundation nke South Africa na, na 2011 na 2012, ọ bụ onye nhazi nke nyocha nyocha nke NRF na nkà ihe ọmụma na sayensị ndọrọ ndọrọ ọchịchị.

Ọrụ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • 1987 Moderne Politieke Ideologieë (onye nchịkọta akụkọ na Willie Esterhuyse na Pierre du Toit). Johannesburg, Southern Books. [Echiche ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke oge a]
  • 1987 Staatsgesag en Burgerlike Ongeho salaheid (nke ya na Danie du Toit dere) Cape Town: Lux Verbi. [Ọchịchị steeti na nnupụisi obodo]
  • 1988 Wat kom na ịkpa ókè agbụrụ? (onye nchịkọta akụkọ na onye edemede ya na PR Nel en JP Landman). Johannesburg: Southern Books. [Gịnị na-abịa mgbe ịkpa ókè agbụrụ gasịrị?]
  • 1991 The Status of Prenatal Life (onye nchịkọta akụkọ na onye edemede). Cape Town: Lux Verbi.
  • 1991 Aids in Context: a South African Perspective (onye nchịkọta akụkọ na onye edemede) Cape Town: Lux Verbi.
  • 1992 Rasionaliteit na Relativism Pretoria: Human Sciences Research Council. [Ihe ezi uche dị na ya na Relativism]
  • 1993 Health Care as Human Right (onye nchịkọta akụkọ na onye edemede). Stellenbosch: Ngalaba maka Bioethics.
  • 1993 HW Rossouw: Universiteit, Wetenskap en Kultuur (onye nchịkọta akụkọ). Kaapstad: Tafelberg. [Mahadum, Sayensị na Ọdịbendị]
  • 1993 Intellektueel na Konteks: Opstelle vir Hennie Rossouw (onye nchịkọta akụkọ na onye edemede) Pretoria: Human Sciences Research Council. [Intellectual in Context: Essays for Hennie Rossouw]
  • 1994 Tussen Wanhoop na Vreugde Cape Town: Lux Verbi. [N'etiti Obi Ụtọghị Ụtọ na Obi Ụtọ]
  • 1994 Wysger Persigepek (onye edemede ya na DFM Strauss e.a.). Bloemfontein: Tekskor. [Ihe ndị ọkà ihe ọmụma na narị afọ nke 20]
  • 1996 Filosoof op die Markplein: Opstelle deur en vir Willie Esterhuyse (editor) Cape Town: Tafelberg. [Onye ọkà ihe ọmụma n'ọma ahịa: Essays by and for Willie Esterhuyse]
  • 2005 Ethics and Aids in Africa: the Challenge to our Thinking (ya na Loretta Kopelman) Cape Town, David Philip; na 2006 nke Left Coast Press bipụtara ọzọ, Walnut Creek, California).
  • 2005 Geloof sonder Sekerhede Wellington: Lux Verbi.BM. [Okwukwe na-enweghị ihe doro anya]
  • 2014 Geloof nyochaa Sekerhede. Cape Town: Lux Verbi, mbipụta nke abụọ, nke e degharịrị edegharị. [Okwukwe na-enweghị ihe doro anya]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Breuer. Anton van Niekerk. Stellenbosch Writers. Retrieved on 27 October 2017.
  2. Yearbook of Stellenbosch University, 2014, p. 11
  3. Distinguished professors appointed. Stellenbosch University. Archived from the original on 13 August 2014. Retrieved on 13 August 2014.
  4. Van Niekerk, AA & Benatar, SR., "The social functions of bioethics in South Africa" (with SR Benatar) in Catherine Myser (ed.), Bioethics around the globe. Oxford: Oxford University Press, 2011: 134-151; Van Niekerk, AA., "South African Bioethics" in H ten Have & B Gordijn, Handbook of Global Bioethics, Amsterdam: Springer, 2013: 1475-1493.
  5. For a publication in which his views were argued, see Landman, JP, Nel, PR & Van Niekerk, AA: Wat kom na Apartheid?, Johannesburg: Southern Books, 1988, pp. 1-22; 85-96 [What comes after apartheid?]
  6. Jan Gerber (15 July 2011). Right-wingers praise attack on prof. News24. Retrieved on 13 August 2014.

    - Attack on Prof Anton van Niekerk reprehensible – Rector. News from Stellenbosch University (14 July 2011). Archived from the original on 13 August 2014. Retrieved on 13 August 2014.
  7. All editions of the South African Journal of Philosophy from 1989 to 2000, i.e. volumes 7-19.
  8. List of Stals prize winners, SA Academy for Science and Art
  9. David Beresford (13 November 2009). Afrikaans 'in retreat' on campus. The Guardian Weekly. Retrieved on 13 August 2014.

    - For the story of Van Niekerk’s involvement in the language debate, see Van Niekerk AA, "Op soek na identiteit – Die taaldebat op Stellenbosch", in: H Ester, CN van der Merwe en E Mulder (reds.): Woordeloos tot verhaal: Trauma en narratief in Nederlands en Afrikaans, Stellenbosch: Sun Press, 2012: 215-229. [In search of identity in the aftermath of the trauma of the Stellenbosch language debate]. See also Kapp, P: Maties en Afrikaans (Pretoria: Protea Boekhuis, 2013), pp. 74, 121, 133, 151, 159, 179 and 208.