Ari Sitas

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ari Sitas
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereAri Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1952 Dezie
Ebe ọmụmụLimassol Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, sociologist Dezie
has written forAfrica is a Country Dezie

Ari Sitas (onye nke amụrụ n'afọ 1952 na Limassol, Saịprọs) bụ onye na-ahụ maka mmekọrịta ọha na eze na obodo South Africa, onye na ede edemede, onye na-eme ihe nkiri na onye na-arụ ọrụ obodo.[1]

Ihe ndị mere n'oge gara aga[dezie | dezie ebe o si]

Sitas gụrụ maka mmekorita ọha na eze na obodo na nkà ihe ọmụma ndọrọ ndọrọ ọchịchị na Mahadum nke Witwatersrand na Johannesburg, ma bụrụ otu n'ime ndị guzobere ndị otu Junction Avenue Theatre Company.[1] N'afọ 1978, ya na ụlọ ọrụ ahụ nwetara onyinye bụ Olive Schreiner maka egwuregwu ahụ, Randlords na Rotgut, na, n'afọ 1981, meriri ihe nrite maka vidiyo ya Howl at the Moon .[1] Ọ gụsịrị Ph.D. ya na mpụta nke otu ndị ọrụ ọrụ na East Rand n'okpuru nlekọta Eddie Webster na David Webster (onye ọchịchị ịkpa ókè agbụrụ gburu). Mgbe ọtụtụ afọ nke ọrụ nwa oge na ihe okike na ndọrọ ndọrọ ọchịchị gasịrị, Mahadum Natal, Durban were ya n'ọrụ na 1982. Kemgbe ahụ, Durban, n'agbanyeghị njem ya niile, anọgidewo na-abụ ebe obibi ime mmụọ na nke ihe onwunwe ya.[2] Dabere na ngalaba Industrial Organizational and Labour Studies (IOLS), ọ ghọrọ onye isi ọgụgụ isi na ọgụ megide ịkpa ókè agbụrụ ma rụọ ezigbo ọrụ nke ọma na ndị otu ọrụ na ndị otu obodo.[3] Ọ bụ isi ihe na-eme ka mmụba nke omenala na òtù dị iche iche na njedebe nke oge ịkpa ókè agbụrụ ma bụrụ otu n'ime ndị isi kachasị mkpa na mkparịta ụka na-eduga na nkesa ọdịbendị. A matala ya dị ka otu n'ime ndị na-ede uri kachasị akọwapụta ọgbọ ya na onye na-emepụta ihe, ọ bụ ezie na ọ bụghị omenala, onye na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[3]

Na onwa nke afọ 2009, ọ sonyeere Mahadum Cape Town dị ka Prọfesọ na Ngalaba Sociology.[4]

  1. 1.0 1.1 1.2 Poetry Africa, 2001 Biographies: Ari Sitas. cca.ukzn.ac.za Page 5 of 5. Centre for Creative Arts. Retrieved on 17 April 2009.
  2. Hirson (1997). The lava of this land: South African poetry, 1960–1996. Northwestern University Press. ISBN 978-0-8101-5069-0. 
  3. 3.0 3.1 "From Marx to Gandhi", Mail & Guardian, 29 March 2008. Retrieved on 17 April 2009.
  4. University of Cape Town | Department of Sociology | Staff | Ari Sitas. www.soc.uct.ac.za. University of Cape Town. Archived from the original on 3 October 2010. Retrieved on 27 October 2009.