Asụsụ Angas

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Angas
language family
obere ụdị nkeWest Chadic A Dezie

 

Ndị isi na-asụ asụsụ Chadic na Naịjirịa

Asụsụ Angas, Angas, ma ọ bụ Central West Chadic (nke a makwaara dị ka A.3 West Chadic) bụ alaka nke asụsụ[1] West Chadic a na-asụ na Plateau State, n'ebe ugwu nke etiti Nigeria.[2]

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ Angas bụ gasi:[3]

Angas
  • Ngasic: Ngas (Angas), Belnəng
  • Mwaghavulic: Mwaghavul, Mupun (Mapun), Takas (Toos); Cakfem-Mushere
  • Miship (Ụgbọ)
  • Ìgwè achịcha
    • Chakato; Jorto (onye ụgha)
    • Jipal, Mernyang (Mirriam), Kwagallak, Kofyar (Doemak), Bwol, Goram, Jibyal
  • Nteng
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Talic: Tal, Pyapun, Koenoem
  • Goemaic: Goemai
  • Yiwom (Ywom, Gerka)[3]

Rịba ama na n'aha asụsụ, orthographic oe na-anọchite anya ụdaume etiti ə, omume nke ndị ozi ala ọzọ nabatara na mpaghara Shendam n'afọ ndị 1930, dị ka Nna E. Sirlinger.[3][4][5]

N'adịghị ka ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ nke West Chadic, asụsụ Angas enweghị ụdị aha na okwu dị mgbagwoju anya.[6]

Ywom bụ asụsụ kachasị dị iche iche.[7]

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Ụfọdụ njirimara ụdaume ndị a na-ahụkarị n'asụsụ Chadic A3:[3]

  • Mkpụrụ okwu ndị a na-akpọ Palatalised
  • Mkpụrụ okwu ndị na-adịghị mma ɓ, ɗ
  • Usoro ụdaume isii nke nwere i, ɨ, u, ɛ, ɔ, a
  • Ụdị ụda atọ

Aha na ebe[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a, bụ ndepụta zuru oke nke aha asụsụ Angas, ọnụ ọgụgụ mmadụ, na ebe dị íchè iche sitere na Blench (2019).[8]

Asụsụ Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha onwe onye maka asụsụ Nkọwa okwu) Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ) Ndị ọkà okwu Ebe ndị a nọ Ihe edeturu
Miship Longmaar, Jiɓaam Ụgbọ mmiri, Chip, Cip 10,127 (Ames 1934), 6,000 (SIL) Plateau State, Mangu na Shendam LGAs
Ìgwè Cakfemu-Mushere Cakfemu-Mushere
Cakfem Cakfemu-Mushere Jajura Chakfem, Chokfem 5,000 (SIL) Plateau State, Mangu LGA
Mushere Cakfemu-Mushere Mushere kewara n'ụzọ doro anya n'asụsụ abụọ, tinyere Kadim a na-asụ n'otu obodo Mushere Ihe dị ka obodo 13 Plateau State, Mangu LGA
Ngas Ugwu na Ala Dị Larịị Nngas Ngas Kerang 55,250 (1952 W&B) Plateau State, Pankshin, Kanam na Langtang LGAs
Ywom Yiwom Gerkanci, Gurka Gerkawa 2,520 (Ames 1934); 8,000 (1973 SIL) Plateau State, Shendam na Langtang LGAs
Egwuregwu ịgba chaa chaa 4,876 (1934 Ames) Plateau State, Shendam LGA, na Dokan Kasuwa Asụsụ ụgha? (Enweghị data)
Koenoem Kanam 1,898 (1934 Ames); 3,000 (SIL) Plateau State, Shendam LGA
Kofa A na-ekwu na obodo ahụ bụ asụsụ dị iche; ọnọdụ asụsụ ejighị n'aka Kota Adamawa Steeti, Song LGA, n'ebe ugwu nke okporo ụzọ Belel asụsụ Chadic nke otu Bura
Dị ka ihe atụ Teel, Tehl Baltap, Montoil, Montol 13,386 (1934 Ames); 20,000 (1973 SIL) Plateau State, Shendam LGA
Ìgwè Mwaghavul Mwaghavul
Mwaghavul Mwaghavul Mwahavul Sura Sura 20,000 (1952 W&B); 40,000 (1973 SIL); atụmatụ ndị a na-eme ugbu a na-atụ aro ihe dị ka 200,000 ndị ọkà okwu Plateau State, Barkin Ladi na Mangu LGAs
Mupun Mwaghavul Mapan
Takas Mwaghavul Toos
Ìgwè achịcha Pan Kofyar 72,946 (1963) Plateau State, Shendam, Mangu na Lafia LGAs
Mernyang Pan A na-ekwu na Larr/Lardang na Mikiet bụ 'offsets' nke Mirriam 16,739 (1963) Plateau State, Shendam LGA
Ime Ihe Pan Dmak, Dimmuk Kofyar Kwong Plateau State, Shendam LGA
Tèŋ Pan Teng Plateau State, Qaʼan Pan LGA enweghị data
Kwagallak Pan Nteng (Jasikit)? enweghị data Kwaʼalang Kwalla, Kwolla 25,403 (1963) Plateau State, Shendam LGA
Bwol Pan Bwal, Mbol 3,853 (1963) Nasarawa Steeti, Lafia LGA
Gworam Pan Onye na-enye onyinye, Goram 3,055 (1952) Nasarawa Steeti, Lafia LGA
Jipal Pan Jepel, Jepal, Jibyal Plateau State, Mangu LGA
Shindai Pan Plateau State, Qaʼan Pan LGA, Namu District enweghị data
Goemai Goemaic Ankwai, Ankwe 13,507 na Shendam (1934 Ames); 80,000 (1973 SIL) Nasarawa State, Shendam, Awe na Lafia LGAs
Dị ka nke a Talic Asụsụ 6 a ghọtara, ọ bụ ezie na ha niile na-aghọta ibe ha Amtul [=Hampul] Kwabzak 9,210 (1934 Ames); 10,000 (1973 SIL); 26,000 (eme atụmatụ afọ 2014). Bi n'obodo 52 Plateau State, Pankshin LGA
Pyapung Talic Piapun, Pyapun 5,167 [gụnyere 'otu narị ndị ọkà okwu Tal' (Ames 1934); 10,000 (RMB est. 2016) Plateau State, Shendam LGA

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Blench (2019). Jakato: an undocumented language of Central Nigeria.
  2. Takács, Gábor. 2004. Comparative Dictionary of the Angas-Sura Languages. Berlin: Reimer.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 Blench, Roger. 2017. Current research on the A3 West Chadic languages.
  4. Sirlinger, Father E. 1937. Dictionary of the Goemai Language. Prefecture Apostolic of Jos. Typescript.
  5. Sirlinger, Father E. 1942. A grammar of the Goemai Language. Prefecture Apostolic of Jos. Typescript.
  6. Blench, Roger. 2021. The erosion of number marking in West Chadic Roger Blench. WOCAL, Leiden.
  7. Blench, Roger. 2021. West Chadic classification 2021. Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation.
  8. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 

 This article incorporates text available under the CC BY 3.0 license.