Gaa na ọdịnaya

Roger Blench

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Roger Blench
mmádu
Ụdịekerenwoke Dezie
Mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereRoger Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Ọgọọst 1953 Dezie
Ebe ọmụmụObodoézè Nà Ofú Dezie
Asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaEnglish Dezie
Ọrụ ọ na-arụlinguist, anthropologist Dezie
Ụdị ọrụ yahistorical linguistics, etnomusicology, ethnobiology, languages of Africa, Asian languages Dezie
Ebe agụmakwụkwọClare College Dezie
MmekoKay Williamson Educational Foundation Dezie
Ọrụ ama amaDagbani-English Dictionary, dictionary of the Igbo language Dezie
Onye òtù nkeJos Linguistic Circle Dezie
Webụsaịtịhttp://rogerblench.info/ Dezie

Roger Marsh Blench (amụrụ n'August 1, 1953) bụ onye British linguist, Ethnomusicologist na mmepe anthropologist. O nwere MA na Ph.D. site na Mahadum Cambridge ma nọrọ na Cambridge, England. [1] na-eme nchọpụta, na-ebipụta, ma na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ.

A maara Blench maka mmasị ya dịgasị iche iche ma nye aka dị mkpa na Asụsụ Africa, [2] asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia, anthropology, ethnomusicology, ethnobotany, na ngalaba ndị ọzọ dị iche iche metụtara ya. O meela nnyocha dị mkpa na ezinụlọ Niger-Congo, Nilo-Saharan, na Afroasiatic, yana Asụsụ Arunachal. Tụkwasị na nke a, Blench ebipụtala ọtụtụ ihe gbasara mmekọrịta dị n'etiti asụsụ na nkà mmụta ihe ochie. Blench na-arụ ọrụ ogologo oge ugbu a iji dekọọ asụsụ nke etiti Naịjirịa. [3][4] gosikwara nchegbu banyere ịkpa anụ na Naịjirịa.

Blench sooro Prọfesọ Kay Williamson, onye nwụrụ na Jenụwarị 2005, rụkọọ ọrụ, ọ bụkwa onye nlekọta nke Kay Williamson Educational Foundation, nke dị ugbu a iji bipụta ihe ndị a na-ebipụtaghị ebipụta nke Kay William sonyere ma kwalite ọmụmụ Asụsụ Naijiria. [5] Usoro mbipụta ndị ntụkwasị obi ahụ kwadoro [6]-aga n'ihu na Rüdiger Köppe Verlag na Cologne.

Blench emeela nnyocha [7] nyocha nke ọrụ mmepe mba ụwa n'ụwa niile, dị ka onye ndụmọdụ na onye nyocha nke Overseas Development Institute na London.

Echiche asụsụ

[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndị dị n'Ebe Ugwu Africa Ochie

[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-asụ Old North Africa, ndị a na-amaghị dị ka Paleoberbers ma ghara ikwu asụsụ (s) nke nwere njikọ asụsụ na Asụsụ Berber dị ugbu a, bụ ndị na-eri nri nke prehistoric North Africa nke na-asụrụ asụsụ (s). [8] [9][8] Blench chepụtara okwu ahụ, "Old North African," iji kọwaa ma mee ka asụsụ ndị mbụ a na-asụ na North Africa dị iche na asụsụ ndị ọzọ ndị na-asụrụ Berber, ndị na-ekwu Punic, na ndị na-akpọ Arabic.

Ihe odide Libyco-Berber

[dezie | dezie ebe o si]

[9][8]Ihe odide Libyco-Berber nwere ike ịbụ nsonaazụ nke usoro crelization n'etiti asụsụ Berber na Old North Africa; asụsụ Creolized a nwere ike igosipụta njikọ asụsụ n'etiti ndị na-asụ Berber nke oge a na ndị na-ekwu Guanche nke Canary Islands. [10]'etiti ọtụtụ ihe a na-amaghị ama a hụrụ na ihe osise nkume na Canary Islands, achọtala ihe akaebe ụfọdụ (dịka, akwụkwọ ọkọwa okwu ole na ole, nọmba) nke Asụsụ Punic na edemede Libyco-Berber. [10] bụ ezie na echiche zuru oke nke asụsụ Berber na-ejikọta asụsụ na asụsụ Guanche dabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ ndị ahụ bụ n'ihi okwu ndị a gbazitere Berber n'oge na-adịghị anya nakwa na ndị na-asụ Guanche bụ ndị na-ekwu Old North Africa. [11]Asụsụ Numidian, nke nwekwara ike ịbụ asụsụ Old North Africa, mejupụtara ihe osise nkume na Canary Islands.

Asụsụ Berber

[dezie | dezie ebe o si]

[9] pụghị ime ka ọdịiche dị n'ime asụsụ Berber kwekọọ na oge Neolithic (7000 BP, mgbe e mesịrị) na oge Capsian (12,000 BP - 8000 BP) mere na North Africa; ya mere, oge Neolittic na Capsian ndị a na North Africa enweghị ike ịkọwa dị ka "Berber. " [8] Okwu ntọala nke asụsụ Berber, ma ọ bụrụ na ọ bụghị n'ihi ogologo oge ole asụsụ Berber kewapụrụ na asụsụ ndị ọzọ nke Afroasiatic, nwere ike igosipụta ihe nketa sitere na asụsụ Old North Africa.

Asụsụ ndị sitere na ya

[dezie | dezie ebe o si]

[8] bụ ezie na ọ nwere ike ịbụ asụsụ Nilo-Sahara, asụsụ Nemadi na Dawada nwekwara ike ịbụ asụsụ sitere na asụsụ Old North Africa. Genetics nwere ike ịkwalite mkparịta ụka agụmakwụkwọ banyere njikọ [12] n'etiti ndị na-asụ Old North Africa na ndị na-ekwu Nilo-Sahara na ndịda Maghreb.

Akwụkwọ ndị a họọrọ

[dezie | dezie ebe o si]
  • David Henry Crozier (1992). An index of Nigerian languages, Nigerian Educational Research and Development Council. Language Development Centre, University of Ilorin. Dept. of Linguistics & Nigerian Languages, Summer Institute of Linguistics, Summer Institute of Linguistics. ISBN 0-88312-611-7. 
  • (Aug 28, 1997) in Blench: Theoretical and Methodological Orientations, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117607. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1998) in Blench: Archaeological Data and Linguistic Hypotheses, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117615. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1997) in Blench: Artefacts, Languages and Texts, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415100542. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1999) in Blench: Language Change and Cultural Transformation, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117860. Retrieved on 2014-02-07. 
  • 2000. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmalite na Mmepe nke Anụmanụ Africa. London: University College Press.
  • Laurent Sagart (2005). The Peopling of East Asia: Putting Together Archaeology, Linguistics and Genetics. Psychology Press. ISBN 978-0-415-32242-3. 
  • Blench, Roger (2006). Archaeology, language, and the African past. Altamira Press. ISBN 978-0-7591-0465-5. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2008. Migration nke mmadụ na Continental East Asia na Taiwan: kwekọrọ na nkà mmụta ihe ochie, asụsụ na mkpụrụ ndụ ihe nketa. London: Routledge.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ndị na-ekpebi mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka iji usoro okwu dochie anya na ndị Naịjirịa abụọ: Nnyocha Nkwekọrịta nke Okwu na Egwú n'etiti ndị Nupe na ndị Gbari. " Apollo - Mahadum Cambridge Repository.    [./Doi_(identifier) :" title="Doi (identifier)">doi]:10.17863/CAM.20118.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. Professional CV, Roger Blench.
  2. Hewson (2007). "Archaeology, Language, and the African Past". Canadian Journal of African Studies 41 (3): 574–579. 
  3. British anthropologist advises against ranching in Nigeria. Royal News (2018-11-09). Retrieved on 2022-11-17.
  4. Rachael (2018-11-08). British anthropologist advises against ranching in Nigeria. EnviroNews Nigeria. Retrieved on 2022-11-17.
  5. Kay Williamson Educational Foundation
  6. KWEF: Publications supported
  7. Academic Curriculum Vitae, Roger Blench, January 2021.
  8. 1 2 3 4 5 Blench (Feb 14, 2019). "The Linguistic Prehistory of the Sahara", Burials, Migration and Identity in the Ancient Sahara and Beyond. Cambridge University Press. DOI:10.1017/9781108634311.014. ISBN 978-1-108-47408-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Blench" defined multiple times with different content
  9. 1 2 3 Blench (2021). "Relating linguistic reconstructions of plant names in Berber to the archaeobotany of North Africa". Journal of Archaeological Science: Reports 38. DOI:10.1016/j.jasrep.2021.103009.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Blench II" defined multiple times with different content
  10. 1 2 Blench (Oct 3, 2017). "African Language Isolates", in Campbell: Language Isolates. London and New York: Routledge. DOI:10.4324/9781315750026. ISBN 9781317610915. 
  11. Blench (21 October 2017). "Africa over the last 12000 years: how we can interpret the interface of archaeology, linguistics and genetics". 
  12. Broodbank (January 2019). "The Dynamics of Mediterranean Africa, ca. 9600-1000 bc: An Interpretative Synthesis of Knowns and Unknowns". Journal of Mediterranean Archaeology 32 (2). DOI:10.1558/jma.40581. 
  • Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị

dabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ ndị ahụ bụ n'ihi okwu ndị a gbazitere Berber n'oge ndabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ . Asụsụ