Roger Blench

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Roger Blench
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịObodoézè Nà Ofú Dezie
Aha enyereRoger Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Ọgọọst 1953 Dezie
Ebe ọmụmụObodoézè Nà Ofú Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụlinguist, anthropologist Dezie
ụdị ọrụ yahistorical linguistics, ethnomusicology, ethnobiology, languages of Africa, Asian languages Dezie
ebe agụmakwụkwọClare College Dezie
affiliationKay Williamson Educational Foundation Dezie
Ọrụ ama amaDagbani-English dictionary, dictionary of the Igbo language Dezie
Onye òtù nkeJos Linguistic Circle Dezie
webụsaịtịhttp://rogerblench.info/ Dezie

Roger Marsh Blench (amụrụ n'August 1, 1953) bụ onye British linguist, Ethnomusicologist na mmepe anthropologist. O nwere MA na Ph.D. site na Mahadum Cambridge ma nọrọ na Cambridge, England. [1] na-eme nchọpụta, na-ebipụta, ma na-arụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

A maara Blench maka mmasị ya dịgasị iche iche ma nye aka dị mkpa na Asụsụ Africa, [2] asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ Eshia, anthropology, ethnomusicology, ethnobotany, na ngalaba ndị ọzọ dị iche iche metụtara ya. O meela nnyocha dị mkpa na ezinụlọ Niger-Congo, Nilo-Saharan, na Afroasiatic, yana Asụsụ Arunachal. Tụkwasị na nke a, Blench ebipụtala ọtụtụ ihe gbasara mmekọrịta dị n'etiti asụsụ na nkà mmụta ihe ochie. Blench na-arụ ọrụ ogologo oge ugbu a iji dekọọ asụsụ nke etiti Naịjirịa. [3][4] gosikwara nchegbu banyere ịkpa anụ na Naịjirịa.

Blench sooro Prọfesọ Kay Williamson, onye nwụrụ na Jenụwarị 2005, rụkọọ ọrụ, ọ bụkwa onye nlekọta nke Kay Williamson Educational Foundation, nke dị ugbu a iji bipụta ihe ndị a na-ebipụtaghị ebipụta nke Kay William sonyere ma kwalite ọmụmụ Asụsụ Naijiria. [5] Usoro mbipụta ndị ntụkwasị obi ahụ kwadoro [6]-aga n'ihu na Rüdiger Köppe Verlag na Cologne.

Blench emeela nnyocha [7] nyocha nke ọrụ mmepe mba ụwa n'ụwa niile, dị ka onye ndụmọdụ na onye nyocha nke Overseas Development Institute na London.

Echiche asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndị dị n'Ebe Ugwu Africa Ochie[dezie | dezie ebe o si]

Ndị na-asụ Old North Africa, ndị a na-amaghị dị ka Paleoberbers ma ghara ikwu asụsụ (s) nke nwere njikọ asụsụ na Asụsụ Berber dị ugbu a, bụ ndị na-eri nri nke prehistoric North Africa nke na-asụrụ asụsụ (s). [8] [9][8] Blench chepụtara okwu ahụ, "Old North African," iji kọwaa ma mee ka asụsụ ndị mbụ a na-asụ na North Africa dị iche na asụsụ ndị ọzọ ndị na-asụrụ Berber, ndị na-ekwu Punic, na ndị na-akpọ Arabic.

Ihe odide Libyco-Berber[dezie | dezie ebe o si]

[9][8]Ihe odide Libyco-Berber nwere ike ịbụ nsonaazụ nke usoro crelization n'etiti asụsụ Berber na Old North Africa; asụsụ Creolized a nwere ike igosipụta njikọ asụsụ n'etiti ndị na-asụ Berber nke oge a na ndị na-ekwu Guanche nke Canary Islands. [10]'etiti ọtụtụ ihe a na-amaghị ama a hụrụ na ihe osise nkume na Canary Islands, achọtala ihe akaebe ụfọdụ (dịka, akwụkwọ ọkọwa okwu ole na ole, nọmba) nke Asụsụ Punic na edemede Libyco-Berber. [10] bụ ezie na echiche zuru oke nke asụsụ Berber na-ejikọta asụsụ na asụsụ Guanche dabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ ndị ahụ bụ n'ihi okwu ndị a gbazitere Berber n'oge na-adịghị anya nakwa na ndị na-asụ Guanche bụ ndị na-ekwu Old North Africa. [11]Asụsụ Numidian, nke nwekwara ike ịbụ asụsụ Old North Africa, mejupụtara ihe osise nkume na Canary Islands.

Asụsụ Berber[dezie | dezie ebe o si]

[9] pụghị ime ka ọdịiche dị n'ime asụsụ Berber kwekọọ na oge Neolithic (7000 BP, mgbe e mesịrị) na oge Capsian (12,000 BP - 8000 BP) mere na North Africa; ya mere, oge Neolittic na Capsian ndị a na North Africa enweghị ike ịkọwa dị ka "Berber. " [8] Okwu ntọala nke asụsụ Berber, ma ọ bụrụ na ọ bụghị n'ihi ogologo oge ole asụsụ Berber kewapụrụ na asụsụ ndị ọzọ nke Afroasiatic, nwere ike igosipụta ihe nketa sitere na asụsụ Old North Africa.

Asụsụ ndị sitere na ya[dezie | dezie ebe o si]

[8] bụ ezie na ọ nwere ike ịbụ asụsụ Nilo-Sahara, asụsụ Nemadi na Dawada nwekwara ike ịbụ asụsụ sitere na asụsụ Old North Africa. Genetics nwere ike ịkwalite mkparịta ụka agụmakwụkwọ banyere njikọ [12] n'etiti ndị na-asụ Old North Africa na ndị na-ekwu Nilo-Sahara na ndịda Maghreb.

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • David Henry Crozier (1992). An index of Nigerian languages, Nigerian Educational Research and Development Council. Language Development Centre, University of Ilorin. Dept. of Linguistics & Nigerian Languages, Summer Institute of Linguistics, Summer Institute of Linguistics. ISBN 0-88312-611-7. 
  • (Aug 28, 1997) in Blench: Theoretical and Methodological Orientations, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117607. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1998) in Blench: Archaeological Data and Linguistic Hypotheses, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117615. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1997) in Blench: Artefacts, Languages and Texts, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415100542. Retrieved on 2014-02-07. 
  • (1999) in Blench: Language Change and Cultural Transformation, Archaeology and Language. London ; New York: Routledge. ISBN 0415117860. Retrieved on 2014-02-07. 
  • 2000. [Ihe e dere n'ala ala peeji] Mmalite na Mmepe nke Anụmanụ Africa. London: University College Press.
  • Laurent Sagart (2005). The Peopling of East Asia: Putting Together Archaeology, Linguistics and Genetics. Psychology Press. ISBN 978-0-415-32242-3. 
  • Blench, Roger (2006). Archaeology, language, and the African past. Altamira Press. ISBN 978-0-7591-0465-5. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 2008. Migration nke mmadụ na Continental East Asia na Taiwan: kwekọrọ na nkà mmụta ihe ochie, asụsụ na mkpụrụ ndụ ihe nketa. London: Routledge.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ndị na-ekpebi mmekọrịta mmadụ na ibe ya maka iji usoro okwu dochie anya na ndị Naịjirịa abụọ: Nnyocha Nkwekọrịta nke Okwu na Egwú n'etiti ndị Nupe na ndị Gbari. " Apollo - Mahadum Cambridge Repository.    [./Doi_(identifier) :" title="Doi (identifier)">doi]:10.17863/CAM.20118.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Professional CV, Roger Blench.
  2. Hewson (2007). "Archaeology, Language, and the African Past". Canadian Journal of African Studies 41 (3): 574–579. 
  3. British anthropologist advises against ranching in Nigeria. Royal News (2018-11-09). Retrieved on 2022-11-17.
  4. Rachael (2018-11-08). British anthropologist advises against ranching in Nigeria. EnviroNews Nigeria. Retrieved on 2022-11-17.
  5. Kay Williamson Educational Foundation
  6. KWEF: Publications supported
  7. Academic Curriculum Vitae, Roger Blench, January 2021.
  8. 8.0 8.1 8.2 8.3 8.4 Blench (Feb 14, 2019). "The Linguistic Prehistory of the Sahara", Burials, Migration and Identity in the Ancient Sahara and Beyond. Cambridge University Press. DOI:10.1017/9781108634311.014. ISBN 978-1-108-47408-5.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Blench" defined multiple times with different content
  9. 9.0 9.1 9.2 Blench (2021). "Relating linguistic reconstructions of plant names in Berber to the archaeobotany of North Africa". Journal of Archaeological Science: Reports 38. DOI:10.1016/j.jasrep.2021.103009.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Blench II" defined multiple times with different content
  10. 10.0 10.1 Blench (Oct 3, 2017). "African Language Isolates", in Campbell: Language Isolates. London and New York: Routledge. DOI:10.4324/9781315750026. ISBN 9781317610915. 
  11. Blench (21 October 2017). "Africa over the last 12000 years: how we can interpret the interface of archaeology, linguistics and genetics". 
  12. Broodbank (January 2019). "The Dynamics of Mediterranean Africa, ca. 9600-1000 bc: An Interpretative Synthesis of Knowns and Unknowns". Journal of Mediterranean Archaeology 32 (2). DOI:10.1558/jma.40581. 
  • Ebe nrụọrụ weebụ gọọmentị

dabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ ndị ahụ bụ n'ihi okwu ndị a gbazitere Berber n'oge ndabere n'ụzọ dị ukwuu na ihe akaebe ọnụọgụ, o yikarịrị ka njikọ a hụrụ n'etiti asụsụ . Asụsụ