Asụsụ Baba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Baba
Papiak
Supapyak"
Ógbè Cameroon
Agbụrụ Papiak
Ndị na-asụ asụsụ ala
25,000 (2005)[1] 
Koodu asụsụ
ISO 639-3 bbw
Glottolog baba1264

Asụsụ Baba, Supapyak", bụ asụsụ Grassfields Bantu nke Cameroon.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Baba nwere usoro (C) V (C), nke nwere imi syllabic. Nanị fonemes nwere ike ịpụta na ọnọdụ ikpeazụ bụ /p, m, ŋ, ʔ, r/ na /x/. Enweghị mgbọrọgwụ ụdaume mbụ mana [2] nwere ike ịmepụta morphemes.

Baba Consonant Phonemes[2]
Akpụkpọ ahụ Coronal Palatal Velar Akpụkpọ ụkwụ Mkpịsị aka
Plosive enweghị olu p t k k͡p ʔ
kwuru okwu ɡ͡b
Ụgbọ imi m n ɲ ŋ ŋ͡m
Ihe na-atọ ụtọ r
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s ʃ x
kwuru okwu v ɣ
Ihe atụ l j
Africate t͡s t͡ʃ

N'etiti imi na ụdaume, nkwụsị na-enweghị olu na-aghọ ụda olu; ihe dị iche bụ /ɡ͡b/, nke bụ ụdaume nke ya. [2] nwekwara usoro phonological ndị ọzọ na-emepụta allophones nke [r~d͡z], [l~d], [j~d͡ʒ], na [ɣ~g~w].

Baba Vowel Phonemes[2]
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i Ọdịdị u
N'etiti na ə o
Emeghe a

[2] na-ejikwa ụdaume dị elu na ụda dị ala eme ihe.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

abụọ n'ime ọtụtụ ndị na-akpọ onwe ha Ngoe ka ha na ndị na-asụ Asụsụ Ngoe nwere mmalite akụkọ ifo, mana asụsụ ha abụghị akụkụ

  1. Baba at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. 2.0 2.1 2.2 2.3 2.4 Pepandze (2008-06-01). "A generative account of consonant alternations in Baba 1" (in en). Studies in African Linguistics 37 (1): 94–99. DOI:10.32473/sal.v37i1.107300. ISSN 2154-428X. Pepandze, Nashipu Julius (2008-06-01). "A generative account of consonant alternations in Baba 1". Studies in African Linguistics. 37 (1): 94–99. doi:10.32473/sal.v37i1.107300. ISSN 2154-428X. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Languages of CameroonÀtụ:Grassfields Bantu languages