Asụsụ Kung

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Kung
dialect continuum
obere ụdị nkeAsụsụ Kxʼa Dezie
agbụrụǃKung people Dezie
mba/obodoNamibia, Angola, Botswana, South Africa Dezie

, nke a makwaara dị ka Ju (//'dʒuː// JOO), bụ asụsụ na-aga n'ihu (asụsụ dị mgbagwoju anya) nke ndị Chou na-asụ na Namibia, Botswana, na Angola, na-eme ka asụsụ abụọ ma ọ bụ atọ. Ya na asụsụ a na-asụ n'asụsụ a na-akpọ "Sá" bụ asụsụ a na na-akpọ Kx'a. Ọ bụ otu n'ime alaka nke ezinụlọ asụsụ Khoisan, a na-akpọkwa ya Northern Khoisan n'ọnọdụ ahụ, mana egosighi ịdị n'otu Ndị Khoisan ma ugbu a a na-ewere ya dị ka ihe na-abụghị eziokwu. o sina dị, a na-ejigide okwu anthropological "Khoisan" dị ka okwu nchebe maka asụsụ click n'ozuzu.

Aha[dezie | dezie ebe o si]

A na-ejikarị okwu ahụ, ma ọ bụ ụdị ya, eme ihe mgbe a na-atụle olumba dị iche iche ka ha bụrụ otu asụsụ; a na-ejikwa Ju eme ihe mgbe ị na-atụ anya ha dị ka obere ezinụlọ asụsụ. A na-ejikwa ya eme ihe mgbe ụfọdụ maka olumba ndị dị n'ebe ugwu / n'ebe Ọhịa anyanwụ, n'adịghị ka olumba ndị e dere nke ọma na ndịda (ọwụwa anyanwụ); Otú ọ dị, ndị na-asụ ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ olumba niile na-akpọ onwe ha Olumba 'Kung'.

Asụsụ ndị a na-ahụ n'akwụkwọ ndị na-adịbeghị anya nwere njikọ na ụdị Ju Xi Xi Xi Xi Wu (u) n na orthography nke afọ 1975, ma ọ bụ Xi Wu (o) n na orthhography dị ugbu a. Asụsụ ndị ọzọ a na-asụpe bụ: na Asụsụ ndị a na-akpọ, Kung, Qxü, Xû, Xû. , Xun. , [1] na Asụ asụsụ ndị ọzọ a kpọrọ, Ju.

Ndị ọkà okwu[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụrụ na a gụkọta asụsụ ndị a, ha ga-abụ asụsụ nke atọ kachasị nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ na-esote Khoekhoe na Sandawe. Ụdị ndị kasị nwee ọnụ ọgụgụ mmadụ, Juʹhoan, nwere ike ịbụ nke atọ na Naro.

Atụmatụ dịgasị iche, mana enwere ike inwe ihe dị ka ndị ọkà okwu 15,000. Ịgụ ọnụ siri ike n'ihi na ndị na-asụ ya gbasara n'ugbo, na ndị na'asụ asụsụ ndị ọzọ, mana Brenzinger (2011) gụrụ 9,000 na Namibia, 2,000 na Botswana, 3,700 na South Africa na 1,000 na Angola (site na ma eleghị anya 8,000 na 1975).

Ruo n'etiti ngwụcha narị afọ nke iri abụọ, asụsụ ndị dị n'ebe ugwu jupụtara na ndịda na etiti Angola. Otú ọ dị, ọtụtụ n'ime ndị Angolan gbagara Namibia (karịsịa na Caprivi Strip), ebe a kpọbatara ha n'ime Ndị agha Nchebe South Africa megide ndị agha Angola na SWAPO. ngwụcha Agha Mpaghara, a kpọgara ihe karịrị otu puku ndị agha na ezinụlọ ha na Schmidtsdrift na South Africa n'etiti ejighị n'aka maka ọdịnihu ha na Namibia. Mgbe ihe karịrị afọ iri biri 'ọnọdụ dị egwu, gọọmentị na-esote ịkpa ókè agbụrụ zụrụ ma nye ala maka ebe obibi na-adịgide adịgide na Platfontein, nso Schmidtsdrift.

Ụdị dị iche iche[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ ndị a ma ama bụ Tsumkwe Juń, Ekoka, Oń, na Oń. Ndị ọkà mmụta na-eme ka ọdịiche dị n'etiti ire okwu iri na otu na iri na ise, mana ókèala ya edoghị anya. E nwere ọdịiche doro anya n'etiti North / Northwest vs South / South East, kamakwa otu dị iche iche dị n'etiti nke a na-ejighị n'aka.

Heine & Honken (2010)[dezie | dezie ebe o si]

Heine & Honken (2010) kewara asụsụ iri na otu a na-ede aha n'ime alaka atọ nke ihe ha na-ewere dị ka otu asụsụ:  

Asụsụ Mbụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ nna nna, Proto-Juu ma ọ bụ Proto-Xuun, nwere ebe ise ịpị okwu: Dental, alveolar, palatal, alveOlar lateral, na retroflex (*‼). Mkpịsị aka retroflex adaala n'asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ dị ka Juń'hoan, mana ọ ka dị na Central ŌKung. 'asụsụ Okoka, ịpị ọnụ aghọwo alveolar na-agbaji agbaji.

Proto-Juu * *Anya' *‼ 'mmiri'
SE (Tsumkwe) ᶢǃű ᶢǃű ǂ
N (Okongo) ᶢǃű ᶢǁű
NW (Mangetti Dune) ᶢǃű ᶢǁű ǂ
C (Neitsas/Nurugas) ᶢǃú ᶢ‼ú ǂ

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ndepụta okwu (Wiktionary) .mw-parser-output .reflist{font-size:90%;margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman}

Ihe edeturu n'okpuru ala[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]