Asụsụ Lower Cross River

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Asụsụ Lower Cross River
language family
obere ụdị nkeAsụsụ Cross River Dezie

Asụsụ Lower Cross River bụ alaka nke Asụsụ Cross River nke Cross River State, Nigeria. [1] nwere Asụsụ Obolo dị iche iche (ma ọ bụ Andoni, ndị na-asụ 200,000), na isi nke alaka ahụ, nke gụnyere nde mmadụ 4 na-asụrụ nke Efik-Ibibio.

  • Obolo
  • Lower Cross n'onwe ya: Efik-Ibibio, Ibino (Ibeno), Oro (Oron), Okobo, Iko, Ebughu, Ilue, Enwang-Uda, Usaghade

Tụkwasị na nke a, Ethnologue depụtara ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ n'ime ụyọkọ Efik-Ibibio. (Lee Asụsụ Ibibio-Efik.)

Forde na Jones (1950) weere Ibino na Oro dị ka Efik-Ibibio.

Aha na ebe[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke aha asụsụ, ọnụ ọgụgụ mmadụ, na ebe sitere na Blench (2019). [2]

Asụsụ Alaka Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s) Ihe edeturu
Ebughu Ebughu Ebughu Oron ihe karịrị 5,000 (1988) Akwa Ibom State, Mbo na Oron LGAs
Enwang Enwang Enwang Oron (n'ụzọ na-ezighị ezi) e mere atụmatụ 50,000 plus (1988) Akwa Ibom Steeti, Mbo LGA
Iko Iko Obolo (nke a gụnyere n'ụzọ na-ezighị ezi n'ime Obolo) Obodo nta atọ: 5,000+ (1988) Akwa Ibom Steeti, Eastern Obolo LGA [3]
Mmiri na-adịghị Idua Mmiri na-adịghị 5,000 (1988); na-ebelata Akwa Ibom Steeti, Oron LGA
Ọkọbọ 11,200 (1945 F&J); 50,000 Akwa Ibom Steeti, Okobo LGA
Uda Uda 10,000 ọzọ (1988) Akwa Ibom Steeti, Mbo LGA
Ukwa Cross River State, Akampka LGA
Usaghade Usakade (t) Usaghade Isangele atụmatụ 10,000 (1990) ọ bụ ezie na ọ ka ukwuu na Cameroon Cross River State, Odukpani LGA; ọkachasị na Cameroon, Isangele sub-division
Ihe a na-eme Ihe a na-eme ihe karịrị 5,000 (1988) Akwa Ibom Steeti, Itu LGA enweghị data
Efai Efai Effiat (site na Efik) >5,000 (nke dị n'afọ 1988) Akwa Ibom Steeti, Mbo LGA; Cameroon, Isangele sub-division
Ọrọ Oron Ọrọ (Gold) Ọrọ (Gold) 319,000 (1963 site na Kuperus) Akwa Ibom Steeti, Oron LGA
Ito Ito 5,000 ọzọ (1988) Akwa Ibom Steeti, Akamkpa LGA enweghị data
Eki Eki 5000 ọzọ (1988) Steeti Cross River enweghị data
Etebi Central Etebi Oron (n'ụzọ na-ezighị ezi); Ekit (n'ezighị ezi) atụmatụ 15,000 (1989) Akwa Ibom Steeti, Uquo Ibeno LGA
Itu Mbon Uzo Central Itu Mbuzo Itu Mbon Uzo 5,000 ọzọ (1988) Akwa Ibom Steeti, Ikono LGA
Anaang Central Abak, Ikot Ekpene, Ukanafun Annang, Anang, Anaŋ 246,000 (F&J 1944-5): e mere atụmatụ 1,000,000 (1990) Akwa Ibom Steeti, Ikot Ekpene, Essien Udim, Abak, Ukanafun na Oruk-Anam LGAs
Ọganihu Central Calabar [4],300 (1950 F&J), [1] 10,000 na Cameroon; 360,000 ndị na-asụ asụsụ mbụ; a na-asụrụ ya dị ka asụsụ nke abụọ site na nde 1.3 (UN 1960), nde 3.5 (1986 UBS) na-ebelata Cross River State, Calabar municipality, Odukpani na Akamkpa LGAs; na Cameroon
Ekit Central Ekid, Eket 22,000 (1952 W&B); e mere atụmatụ 200,000 (1989) Akwa Ibom Steeti, Eket na Uquo Ibeno LGAs
Ibibio Central Nkari, Enyong, Central, Itak, Nsit wdg. dịka agbụrụ si dị Ibibyo 800,000 (1952) (ọ nwere ike ịgụnye Efik); 283,000 (1945 F&J); 2 nde (1973 ọnụ ọgụgụ); atụmatụ 2.5 nde (Ibibio n'onwe ya 1990) Akwa Ibom Steeti, Ikono, Itu, Uyo, Etinan, Ekpe-Atai, Uruan, Nsit-Ubium, Onna, Mkpat Enin na Abasi LGAs
Ibuoro Central Ibuoro 5,000 ọzọ (1988) Akwa Ibom State, Itu na Ikono LGAs
Obolo Ebe Ọdịda Anyanwụ Site n'Ebe Ọdịda Anyanwụ gaa n'Eshia: Ataba, Unyeada, Ngo, Okoroete, Ibot Obolo Oblo Andoni 22,400 (1944 F&J); 90,000 (1983 Aaron); 100,000 (Faraclas 1989) [5] State, Andoni LGA: olumba ọdịda anyanwụ; Akwa Ibom State, Eastern Obolo LGA: orumba ọwụwa anyanwụ [1]
Ibinọ Ebe Ọdịda Anyanwụ Ibuno, Ibeno 10,000 (Faraclas (1989) [6]Akwa Ibom Steeti, Ibeno LGA [1]

Ihe owuwu[dezie | dezie ebe o si]

Connell (n.d.) wughachila Osimiri Proto-Lower Cross [7]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Obolo bụ aha ụmụ amaala nke obodo dị n'ebe ọwụwa anyanwụ Delta nke Osimiri Niger, nke a maara nke ọma dị ka Andoni (mmalite

  1. Essien (1990). A grammar of the Ibibio language. Ibadan, Nigeria: University Press Limited. 
  2. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 
  3. Iko.
  4. Forde, C.D. and G.I. Jones 1950. The Ibo and Ibibio speaking peoples of Southern Nigeria. Ethnographic Survey of Africa. Western Africa part III. International African Institute, London.
  5. Obolo.
  6. Ibino.
  7. Connell, Bruce. n.d. Comparative Lower Cross wordlist.

Isiokwu a gụnyere ederede dị n'okpuru ikikere CC BY 3.0. 

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] n.d. Nchịkọta okwu Lower Cross. Ihe odide a na-ebipụtaghị.

Àtụ:Cross River languagesÀtụ:Niger-Congo branches