Asụsụ Maɗa
Ọdịdị
| Maɗa | |
|---|---|
| A mụrụ ya | Cameroon |
| Ógbè | Ógbè Far North, Cameroon |
Ndị na-asụ asụsụ ala |
(17,000 e depụtara na 1982) [1] |
Ndị Afrịka na Eshia
| |
| Koodu asụsụ | |
| ISO 639-3 | mxu |
| Glottolog | mada1293 |
Maɗa
| Obere ụdị nke | Mafa languages |
|---|---|
| Mba/obodo | Kameroon |
| Ụmụ amaala ka | Far North, North |
| Ọkwa asụsụ Ethnologue | 6a Vigorous |
Maɗa bụ Asụsụ Chadic a na-asụ n'ebe ugwu Cameroon. Ọ nwere ndị ọkà okwu 17,000.
Ndị Maɗa (ndị na-asụ ya dị puku iri na asaa) bi na Maɗa massif, n'akụkụ ọwụwa anyanwụ nke Ugwu Mandara, n'etiti ugwu Wuzlam n'ebe ugwu na ugwu Zélgwa massif n'ebe ndịda. [2] bi na canton nke Madakalkoss, arrondissement nke Tokombere, ngalaba nke Mayo-Sava, Far North Region.
Mkpụrụedemede
[dezie | dezie ebe o si]Maɗa nwere ụdaume asaa.
| N'ihu | Nke etiti | Ịlaghachi azụ | |
|---|---|---|---|
| Elu | i | u | |
| Nke etiti | na ø | ə | o |
| Ala Dị Ala | a |
Mkpụrụ okwu
[dezie | dezie ebe o si]Maɗa nwere ụdaume iri abụọ na ise n'ozuzu, gụnyere implosives, fricatives n'akụkụ, na nkwụsịtụ prenasalized.
| Akpụkpọ ahụ | Ọmụmụ anụmanụ | Alveolar | Palatal | Velar | Velar | Mkpịsị aka | Glottal gbara gburugburu | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kwụsị | Tenuis | p | t | k | kw | ||||
| Nkwupụta | b | d | g | ɡw | |||||
| Implosive | ɓ | ka | |||||||
| Prenasalized | mb | nd | Gọsi | ||||||
| Ụgbọ imi | m | n | ŋ | ||||||
| Ihe na-esiri ike | Tenuis | f | s | h | hw | ||||
| Nkwupụta | v | z | |||||||
| Nchịkọta n'akụkụ | Tenuis | ɬ | |||||||
| Nkwupụta | Ọdịdị | ||||||||
| Africate | Tenuis | ts | |||||||
| Nkwupụta | dz | ||||||||
| Prenasalized | ndz | ||||||||
| Rhotic | r | ||||||||
| Nkọwa | w | j | |||||||
| Nkọwa nke akụkụ | l | ||||||||
Ihe edeturu
[dezie | dezie ebe o si]anyanwụ Thailand, ma ọ bụ "Kasong" Chong, nke a na-ahazi ha abụọ dị ka "Central Chong" tinyere Samre, yabụ ma eleghị anya a ga-ewere ha dị ka olumba Samre karịa nke Chong. N'otu aka ahụ, asụsụ ndị a na-akpọ "Chung" na
- ↑ Maɗa at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
- ↑ (2012) in Binam Bikoi: Atlas linguistique du Cameroun (ALCAM), Atlas linguistique de l'Afrique centrale (ALAC) (in fr). Yaoundé: CERDOTOLA. ISBN 9789956796069.
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]- Daniel Barreteau na André Brunet 2000. Akwụkwọ ọkọwa okwu nke Maza. Berlin: Ịlọghachi.
- http://pbase.phon.chass.ncsu.edu/asụsụ/322