Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Mele-Fila

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mele-Fila
Ifira-Mele
Spoken in: Vanuatu 
Region: Efate, Ifira Island
Total speakers: 3,500
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Oceanic
   Polynesian
    Futunic ?
     Mele-Fila
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: mxe

Mele-Fila (Ifira-Mele) bụ Asụsụ Polynesia a na-asụ na Mele na Ifira na agwaetiti Efate na Vanuatu . N'agbanyeghị ọdịiche ha, Mele na Fila bụ olumba abụọ nke otu asụsụ ma na-aghọta ibe ha. French [1] Bekee bụkwa ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị bi na Efate.

Mele-Fila bụ asụsụ a na-asụ kwa ụbọchị maka ndị bi n'obodo Mele na Fila Island. Obodo Mele, nke nwere mmadụ 1,000, dị ihe dịka kilomita 7 n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Port Vila, isi obodo mba ahụ. [1] Island, nke nwere mmadụ 400, dị ihe dị ka 1.5km n'ebe ọdịda anyanwụ Vila.

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Dabere na ihe akaebe nke ihe ochie, a ghọtara na ndị na-asụ asụsụ Austronesian malitere n'àgwàetiti Taiwan ihe dị ka afọ 6000 gara aga. Ụfọdụ [2]'ime ụmụ ha guzobere Mmepeanya Lapita, bụ ndị ji ụgbọ mmiri gaa Oceania dịpụrụ adịpụ, gụnyere Vanuatu, ihe dị ka afọ 3,200 gara aga.

Ndị bi na Mele-Fila bụ ndị Polynesia outliers, bụ ndị si Central Polynesia (Tonga, Samoa) n'ime puku afọ abụọ gara aga.

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]
Mkpụrụedemede Mele-Fila[3]:: 948 
Bilabial Alveolar Alveolo-palatal<br id="mwLw"> Velar Mkpịsị aka
Egwu egbugbere ọnụ<br id="mwOA"> ala dị larịị
Ụgbọ imi mw m n ŋ
Plosive pw p t t͡ɕ k
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s
kwuru okwu v
Ihe na-atọ ụtọ r
Ihe atụ w l h

Asụsụ a bụ ihe a na-adịghị ahụkebe n'etiti asụsụ Polynesia maka ụdaume ya /tɕ/. [3]'asụsụ Fila, /p/ na /m/ adịghị iche na ibe ha.: 948 

Mkpụrụedemede Mele-Fila[3]:: 949 
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i u
N'etiti na o
Ala Dị Ala a

Mele vowel yiri vowel ndị ọzọ Polynesian dị ka e nwere /i e o u/ ogologo na mkpụmkpụ. Ih[1] karịrị ọkara nke okwu ndị e ji mee ihe n'asụsụ ahụ sitere n'asụsụ Proto Polynesian.A na-edebe ụdaume mbụ a na-ekwusi ike, ebe a na-ewepụ ụdaume mbụ na-enweghị nrụgide.

"Ex: English: mgbe ahụ, Mele: gafuru, PPN: angafulu"
"Ihe atụ: Bekee: ụnyaahụ, Mele: nanafi, PPN: ananfi" [1]

Isiokwu na okwu ndị nwere ụdaume ogologo na-enweghị nrụgide na-enwekarị ụdaume ha na-enweghị nkwụsịtụ: [1]

Dị ka ihe atụ: ruú ́́are - "Ụlọ abụọ"
Ihe atụ: ru pókasi - "ezì abụọ"

Ìgwè ụdaume (ụdọ nke ụdaume na-enweghị ụdaume) dị, mana enwere ike ịmepụta ya naanị site na njikọta atọ a: [3]:: 949 

Mmetụta okwu na-adaba na nkeji nke abụọ na nke ikpeazụ. Okwu Mele-Fila [3]-enwekarị ọ dịkarịa ala ụdaume atọ.[1]:: 948  Dị ka ọtụtụ asụsụ Polynesia, nke a chọrọ ịgụta ụdaume ogologo dị ka ụdaume abụọ.

Mele-Fila gbaziri [3] ukwuu n'asụsụ Efate nke Vanuatu.[3]:: 948  Ọ gbazitekwara site na Bekee na French site na Bislama, otu n'ime asụsụ mba Vanuatu na Asụsụ Creole.:: 948  Nke a emeela ka usoro mkpụrụedemede ya kwe ka (C) VC consonants nakwa (C) v. [3][3]:: 949 ">:949 Consonants nwere ike ịbụ geminated (olu dị ogologo), nke na-egosi na aha bụ ọtụtụ. : 949 


Nchịkọta okwu

[dezie | dezie ebe o si]

Mele-Fila nwere isiokwu - Verb - usoro ahịrịokwu ihe. [1]

Akụkụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke "okwu mkparịta ụka": [1]

  • Ee - ọ bụghị nke ọdịnihu (oge gara aga ma ọ bụ ugbu a)
  • Tee - ebumnuche (ọ pụkwara ịpụta ọdịnihu ozugbo)
  • Too (roo na onye nke atọ) - ọdịnihu
  • Kuu - na-egosi mmalite ma ọ bụ mmezu nke omume / ihe omume
  • Kaa - eji eme ihe mgbe ị na-agwa ndị ikwu gị okwu n'okpuru ọnọdụ gị
  • Kee (nke a na-adịghị ahụkebe) - nke e chepụtara echepụta
  • Ihe ịrịba ama nke a na-eji eme ihe /kee/ (nke a na-ahụkarị)
  • Ihe ịrịba ama nke a na-eji tupu ngwaa /see/ eme ihe naanị na ee ma ọ bụ tee okwu
  • Nnukwu ihe onwunwe- eji eme ihe maka ezigbo ihe onwunwa na mmekọrịta ezinụlọ ụfọdụ (nwere + n (a) + Onye nwe)
  • Intimate possession - mmekọrịta dị n'etiti akụkụ / oghere na mmekọrịta ezinụlọ ụfọdụ
  • Noki - ugboro ugboro / ihe a na-ahụkarị (mgbe niile)

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]

gara aga. Ụfọdụ 'ime ụmụ ha guzobere Mmepeanya Lapita, bụ ndị ji ụgbọ mmiri gaa Oceania dịpụrụ adịpụ, gụnyere Vanuatu, ihe dị ka

  1. 1 2 3 4 5 6 7 8 Clark (1975). Mele Notes. Clark, Ross (1975). Mele Notes.
  2. Bedford, Stuart; Spriggs, Matthew. 2008. Northern Vanuatu as a Pacific Crossroads: The Archaeology of Discovery, Interaction, and the Emergence of the "Ethnographic Present". Asian Perspectives 47 (1), 95-120.
  3. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tryon (1 June 2011). Comparative Austronesian Dictionary: An Introduction to Austronesian Studies. Walter de Gruyter. ISBN 3110884011. Tryon, Darrell T. (1 June 2011). Comparative Austronesian Dictionary: An Introduction to Austronesian Studies. Walter de Gruyter. ISBN 3110884011.

Templeeti:Polynesian languages