Asụsụ Mele-Fila

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mele-Fila
Ifira-Mele
Spoken in: Vanuatu 
Region: Efate, Ifira Island
Total speakers: 3,500
Language family: Tustrunizit
 Malayo-Polynesian
  Oceanic
   Polynesian
    Futunic ?
     Mele-Fila
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: mxe

Mele-Fila (Ifira-Mele) bụ Asụsụ Polynesia a na-asụ na Mele na Ifira na agwaetiti Efate na Vanuatu . N'agbanyeghị ọdịiche ha, Mele na Fila bụ olumba abụọ nke otu asụsụ ma na-aghọta ibe ha. French [1] Bekee bụkwa ihe a na-ahụkarị n'etiti ndị bi na Efate.

Mele-Fila bụ asụsụ a na-asụ kwa ụbọchị maka ndị bi n'obodo Mele na Fila Island. Obodo Mele, nke nwere mmadụ 1,000, dị ihe dịka kilomita 7 n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Port Vila, isi obodo mba ahụ. [1] Island, nke nwere mmadụ 400, dị ihe dị ka 1.5km n'ebe ọdịda anyanwụ Vila.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Dabere na ihe akaebe nke ihe ochie, a ghọtara na ndị na-asụ asụsụ Austronesian malitere n'àgwàetiti Taiwan ihe dị ka afọ 6000 gara aga. Ụfọdụ [2]'ime ụmụ ha guzobere Mmepeanya Lapita, bụ ndị ji ụgbọ mmiri gaa Oceania dịpụrụ adịpụ, gụnyere Vanuatu, ihe dị ka afọ 3,200 gara aga.

Ndị bi na Mele-Fila bụ ndị Polynesia outliers, bụ ndị si Central Polynesia (Tonga, Samoa) n'ime puku afọ abụọ gara aga.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede Mele-Fila[3]:: 948 
Bilabial Alveolar Alveolo-palatal<br id="mwLw"> Velar Mkpịsị aka
Egwu egbugbere ọnụ<br id="mwOA"> ala dị larịị
Ụgbọ imi mw m n ŋ
Plosive pw p t t͡ɕ k
Ihe na-esiri ike enweghị olu f s
kwuru okwu v
Ihe na-atọ ụtọ r
Ihe atụ w l h

Asụsụ a bụ ihe a na-adịghị ahụkebe n'etiti asụsụ Polynesia maka ụdaume ya /tɕ/. [3]'asụsụ Fila, /p/ na /m/ adịghị iche na ibe ha.: 948 

Mkpụrụedemede Mele-Fila[3]:: 949 
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i u
N'etiti na o
Ala Dị Ala a

Mele vowel yiri vowel ndị ọzọ Polynesian dị ka e nwere /i e o u/ ogologo na mkpụmkpụ. Ih[1] karịrị ọkara nke okwu ndị e ji mee ihe n'asụsụ ahụ sitere n'asụsụ Proto Polynesian.A na-edebe ụdaume mbụ a na-ekwusi ike, ebe a na-ewepụ ụdaume mbụ na-enweghị nrụgide.

"Ex: English: mgbe ahụ, Mele: gafuru, PPN: angafulu"
"Ihe atụ: Bekee: ụnyaahụ, Mele: nanafi, PPN: ananfi" [1]

Isiokwu na okwu ndị nwere ụdaume ogologo na-enweghị nrụgide na-enwekarị ụdaume ha na-enweghị nkwụsịtụ: [1]

Dị ka ihe atụ: ruú ́́are - "Ụlọ abụọ"
Ihe atụ: ru pókasi - "ezì abụọ"

Ìgwè ụdaume (ụdọ nke ụdaume na-enweghị ụdaume) dị, mana enwere ike ịmepụta ya naanị site na njikọta atọ a: [3]:: 949 

Mmetụta okwu na-adaba na nkeji nke abụọ na nke ikpeazụ. Okwu Mele-Fila [3]-enwekarị ọ dịkarịa ala ụdaume atọ.[1]:: 948  Dị ka ọtụtụ asụsụ Polynesia, nke a chọrọ ịgụta ụdaume ogologo dị ka ụdaume abụọ.

Mele-Fila gbaziri [3] ukwuu n'asụsụ Efate nke Vanuatu.[3]:: 948  Ọ gbazitekwara site na Bekee na French site na Bislama, otu n'ime asụsụ mba Vanuatu na Asụsụ Creole.:: 948  Nke a emeela ka usoro mkpụrụedemede ya kwe ka (C) VC consonants nakwa (C) v. [3][3]:: 949 ">: 949  Consonants nwere ike ịbụ geminated (olu dị ogologo), nke na-egosi na aha bụ ọtụtụ. : 949 


Nchịkọta okwu[dezie | dezie ebe o si]

Mele-Fila nwere isiokwu - Verb - usoro ahịrịokwu ihe. [1]

Akụkụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke "okwu mkparịta ụka": [1]

  • Ee - ọ bụghị nke ọdịnihu (oge gara aga ma ọ bụ ugbu a)
  • Tee - ebumnuche (ọ pụkwara ịpụta ọdịnihu ozugbo)
  • Too (roo na onye nke atọ) - ọdịnihu
  • Kuu - na-egosi mmalite ma ọ bụ mmezu nke omume / ihe omume
  • Kaa - eji eme ihe mgbe ị na-agwa ndị ikwu gị okwu n'okpuru ọnọdụ gị
  • Kee (nke a na-adịghị ahụkebe) - nke e chepụtara echepụta
  • Ihe ịrịba ama nke a na-eji eme ihe /kee/ (nke a na-ahụkarị)
  • Ihe ịrịba ama nke a na-eji tupu ngwaa /see/ eme ihe naanị na ee ma ọ bụ tee okwu
  • Nnukwu ihe onwunwe- eji eme ihe maka ezigbo ihe onwunwa na mmekọrịta ezinụlọ ụfọdụ (nwere + n (a) + Onye nwe)
  • Intimate possession - mmekọrịta dị n'etiti akụkụ / oghere na mmekọrịta ezinụlọ ụfọdụ
  • Noki - ugboro ugboro / ihe a na-ahụkarị (mgbe niile)

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

gara aga. Ụfọdụ 'ime ụmụ ha guzobere Mmepeanya Lapita, bụ ndị ji ụgbọ mmiri gaa Oceania dịpụrụ adịpụ, gụnyere Vanuatu, ihe dị ka

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 Clark (1975). Mele Notes. Clark, Ross (1975). Mele Notes.
  2. Bedford, Stuart; Spriggs, Matthew. 2008. Northern Vanuatu as a Pacific Crossroads: The Archaeology of Discovery, Interaction, and the Emergence of the "Ethnographic Present". Asian Perspectives 47 (1), 95-120.
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 3.7 3.8 Tryon (1 June 2011). Comparative Austronesian Dictionary: An Introduction to Austronesian Studies. Walter de Gruyter. ISBN 3110884011. Tryon, Darrell T. (1 June 2011). Comparative Austronesian Dictionary: An Introduction to Austronesian Studies. Walter de Gruyter. ISBN 3110884011.

Àtụ:Languages of VanuatuÀtụ:Polynesian languages