Asụsụ Mvanip

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mvanip
Magu
Spoken in: Nigeria 
Region: Taraba State
Total speakers: 100
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Benue–Congo
   Mambiloid
    Mambila–Konja
     Mambila–Vute
      Kamkam
       Mvanip
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: mcj

Mvanip (Mvano), ma ọ bụ Magu, bụ obere asụsụ Mambiloid nke Naijiria. N'agbanyeghị ọnụ ọgụgụ dị nta nke ndị na-asụ ya, iji asụsụ eme ihe siri ike. Ethnologue na-ekewa Mvanip dị ka ihe na-eyi egwu.[1]

Ihe ọmụma n'ozuzu[dezie | dezie ebe o si]

Ka ọ na-erule afọ 1964, Mvanip nwere ndị ọkà okwu 800 n'ime na gburugburu obodo Zongo Ajiya, nke dị na Mambila Plateau na Naịjirịa.[2] Ka ọ na-erule 1999, naanị ihe dị ka 100 ndị na-asụ asụsụ ahụ. N'agbanyeghị nke a, ụmụ niile nke ndị na-asụ Mvanip ka na-asụrụ asụsụ ahụ, nke pụtara na ọ ka dị ndụ. A na-asụkwa Fulfulde, Mambila, na Ndoro na Zongo Ajiya.[3]

Ọtụtụ na-agbagwoju Mvanip anya na asụsụ Kaka, nke a na-asụ na ndịda ọwụwa anyanwụ Naịjirịa na mpaghara ndị gbara ya gburugburu na Cameroon.[4] N'agbanyeghị mgbagwoju anya ahụ, asụsụ abụọ a enweghị njikọ.

Asụsụ kacha nwee njikọ chiri anya bụ Ndunda, nke dịkwa na Mambila Plateau.[3] Ụfọdụ asụsụ ndị ọzọ Mvanip nwere njikọ bụ Fam, Nizaa, Kwanja, Mambila, Vute na Wawa, nke niile sitere na proto-Mambiloid.[4]

Ọ bụ ezie na enweghi ọtụtụ ozi gbasara phonology nke Mvanip n'onwe ya, enwere ozi gbasara phonological nke asụsụ ya.

Dịka ọmụmaatụ, a na-eji egbugbere ọnụ eme ihe nke ukwuu na Kwanja na Nizaa, asụsụ Mambiloid abụọ ọzọ. Njikọ ụdaume n'asụsụ ndị dị ka Mambila na-atụ aro, na Mvanip nwere ike ịnwe ụdaume ole na ole karịa nna nna ha, proto-Mambiloid. Ọ bụghị ihe doro anya ma ụdaume ma ọ bụ ụdaume ọ bụla na-ada ụda na Mvanip, dịka ụfọdụ n'ime ndị ikwu ya nwere ụda ụda na ụfọdụ enweghị.

Asụsụ Mambiloid niile yiri ka ha nwere usoro ụda olu dị mgbagwoju anya. Dịka ọmụmaatụ, Vute, Kwanja, Atta na Gembu Mambila niile nwere ọkwa dịgasị iche iche na ụda dị iche iche, nke a na-etinye n'okwu ahụ. Asụsụ Mambiloid nwekwara usoro ntinye aha.[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mvanip. Ethnologue. Retrieved on 2016-04-29.
  2. Voegelin (1964). "Languages of the World: African Fascicle One". Anthropological Linguistics 6 (5): 1–339. 
  3. 3.0 3.1 Blench, R. (2012). An atlas of Nigerian languages.
  4. 4.0 4.1 4.2 Blench (1993). "An Outline Classification of the Mambiloid Languages". Journal of West African Languages.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":1" defined multiple times with different content

Àtụ:Northern Bantoid languages