Gaa na ọdịnaya

Asụsụ Rawang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Rawang
Rvwàng
Spoken in: Myanmar, India, China, Thailand
Total speakers: 63,000
Language family: Sino-Tibetan
 Nungish
  RawangTempleeti:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: raw

Rawang, nke a makwaara dị ka Krangku, Kiutze (Qiuze) , na Ch'opa, bụ Asụsụ Sino-Tibetan nke India na Burma. Rawang nwere oke ọdịiche dị n'ime, ụfọdụ ụdị anaghị aghọta ibe ha. Otú [1] dị, ọtụtụ n'ime ha ghọtara Mutwang (Matwang), asụsụ ọkọlọtọ, na ntọala nke Rawang edere.

A na-asụ Rawang na Putao District, n'ebe ugwu Kachin State, na Putaos, Machanbaw, Naungmaw, Kawnglangphu, na Pannandin townships (Ethnologue). Aha ndị ọzọ bụ Chiutse, Ch'opa, Ganung-Rawang, Hkanung, Kiutze, Nung, Nung Rawang, na Qiuze.

Asụsụ ndị metụtara Matwang nwere [1]% ruo 99% yiri okwu. Asụsụ Kyaikhu Lungmi [1] Changgong Tangsar nwere nghọta dị ala na Matwang. Rawang [1] Drung nwere 74% yiri okwu, 79%-80% na Aniong, 81%-87% na Renyinchi (Langdaqgong Tangsar), 77% na Changgong Tangsar, 74%-85% na Lungmi, na 74%-80% na Daru-Jerwang.

Ụdị dị iche iche

[dezie | dezie ebe o si]

Ethnologue depụtara ụdị Rawang ndị a.

  • Daru-Jerwang (gụnyere ụdị Kunglang a na-asụ na Arunachal Pradesh)
  • Khrangkhu/Thininglong (Southern Lungmi) (nke edere na Shintani 2018[2])
  • Kyaikhu (Dangraq-Mashang, Northern Lungmi)
  • Matwang
  • Tangsar East (Changgong)
  • Tangsar West (Langdaqgong, Renyinchi)
  • Thaluq

Ụdị Lungmi nke Mashang na Dangraq dị iche iche, na ụdị ndị a na-asụ n'akụkụ ókèala Tibet dịkwa iche iche.

Kyaikhu Lungmi na Changgong Tangsar anaghị aghọta ihe dị iche iche nke Matwang.

E nwere 4 isi nkewa agbụrụ Rawang, na mgbakwunye na subclans (Ethnologue):

  • Lungmi
  • Matwang
  • Daru-Jerwang (nke Daru na Zørwang mejupụtara [3])
  • Tangsar

Asụsụ Dvru (Daru) gụnyere Malong, Konglang, Awiqwang, na Rvmøl. A na-asụ Tangsar n'ebe ọwụwa anyanwụ nke Rvmøl, na Waqkongdam na Mvtwang n'ebe ndịda nke Rvvmøl. Ezinụlọ ndị [4]-asụ Rvmøl gụnyere Ticewang/Tisanwang/Ticvlwang/Chicvlwang, Abør, Chømgunggang, Chvngdvng, Dvngnólcv̀l/Dvngnóycv̀m, Dv Berlinv̀m.

Wadamkhong bụ olumba Rawang nke Shintani dere (2014). [5]

[6] (2017) [7] [8] [9] na-enye nkọwa gbasara ọnụ ọgụgụ mmadụ na ndepụta foneme maka asụsụ Rawang ndị a.

  • Asụsụ Dvrù: nke agbụrụ Rvwàng, Konglang, na Sangnay na-asụ, a na-asakwa ya na mbụ n'elu osimiri Rvmetì (N'mai Hka) n'ebe ugwu Konglangpø. A na-asụkwa ya na Nokmong, Putao District, Kachin State, Myanmar.
    • Rvmø̀l Rvwàng: asụsụ ndịda Dvrù nke a na-asụ n'ebe ugwu Konglangpø, Putao District, Kachin State, Myanmar. Ọ bụ n'etiti ọdịda anyanwụ Dvngsar, Waqdvmkong (n'ebe ugwu Mvtwàng), na olumba Dvrù.
  • Asụsụ Krvngku: a na-asụ ya na ndịda Lungmi, Rvwàng, site n'obodo Rv́zà (ọ dịghịzi kemgbe etiti afọ 1960). Obodo nta a dị n'elu iyi Krang, nke dị n'ebe ọwụwa anyanwụ nke osimiri Mvliq na steeti Kachin, Myanmar.
  • Asụsụ ọdịda anyanwụ Dvngsar (Tangsar): nke ezinụlọ Mvpáng na-asụ. A na-asụ ya na mbụ n'akụkụ osimiri Renyinchi na Langdaqgong dị n'ebe ugwu Konglangpø, Putao District, Kachin State, Myanmar.

Tadahiko Shintani edepụtakwala asụsụ Wadamkhong, [10] Khwingsang, [11] Agu, [12] na Dingra [13] .

Ọmụmụ ụdaolu

[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụ okwu

[dezie | dezie ebe o si]
Akpụkpọ ahụ Ezé / Alveolar
Retroflex Palatal Velar Mkpịsị aka
Plosive enweghị olu p k
kwuru okwu b ɡọ
Africate enweghị olu ts
kwuru okwu dz
Ihe na-esiri ike s ʃ h
Ụgbọ imi m ŋ
Rhotic Ọdịdị
Ihe atụ w j
  • /w/ nwere ike ịnụ dị ka [v] n'ihu ụdaume ihu.
  • [14] na-anụ nkwụsịtụ olu mgbe ụfọdụ dị ka ndị na-ekwu okwu.

Mkpụrụedemede

[dezie | dezie ebe o si]
N'ihu Central Ịlaghachi azụ
N'akụkụ i Ọdịdị u
N'etiti na ə o
Emeghe a

Usoro ide ihe

[dezie | dezie ebe o si]

[15] Myanmar, e meela ka asụsụ Matwang nke Rawang bụrụ nke Romanized, ebe usoro orthography Derung na Anung dị na China.

Edensibia

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1 2 3 4 Myanmar. Ethnologue: Languages of the World (2016). Archived from the original on 2016-10-10.
  2. Shintani, Tadahiko. 2018. The Khrangkhu language. Linguistic survey of Tay cultural area, no. 114. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  3. Tournadre (2023). The Tibetic Languages: an introduction to the family of languages derived from Old Tibetan. Paris: LACITO. ISBN 978-2-490768-08-0. 
  4. Straub, Nathan. 2016. Direction and time reference in the Rvmøl (Dvru) dialect of Rawang, from northern Myanmar. M.A. dissertation. Chiang Mai: Payap University.
  5. Shintani Tadahiko. 2014. The Wadamkhong language. Linguistic survey of Tay cultural area (LSTCA) no. 103. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  6. Numeral Systems of the World. Archived from the original on 2019-09-17. Retrieved on 2024-02-28.
  7. Numeral Systems of the World.
  8. Numeral Systems of the World. Archived from the original on 2018-07-19. Retrieved on 2024-02-28.
  9. Numeral Systems of the World.
  10. Shintani, Tadahiko. 2014. The Wadamkhong language. Linguistic survey of Tay cultural area, no. 103. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  11. Shintani, Tadahiko. 2018. The Khwingsang language. Linguistic survey of Tay cultural area, no. 113. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  12. Shintani, Tadahiko. 2023. The Agu language. Linguistic survey of Tay cultural area, no. 146. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  13. Shintani, Tadahiko. 2023. The Dingra language. Linguistic survey of Tay cultural area, no. 147. Tokyo: Research Institute for Languages and Cultures of Asia and Africa (ILCAA).
  14. Morse (1988). A short update on Rawang phonology, Linguistics of the Tibeto-Burman Area, Vol. 11, No. 2, 120–132. 
  15. Bradley (2002). "The Subgrouping of Tibeto-Burman", in Beckwith: Brill's Tibetan studies library. 2,6: PIATS 2000: Tibetan studies: Leiden 2000 / ed. by Christopher I. Beckwith, Proceedings of the ... seminar of the International Association for Tibetan Studies. Leiden Köln: Brill, 73–112. ISBN 978-90-04-12424-0. 

Njikọ mpụga

[dezie | dezie ebe o si]