Asụsụ Shawiya

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Language name
Spoken in: — 
Region:
Total speakers:
Language family: Default
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3:

[]Shawiya, ma ọ bụ Shawiya Berber, nke a na-akpọkwa Chaouïa (ụdị ala: Tacawit [θæʃæwiθ]), bụ asụsụ Zenati Berber nke Ndị Shawiya na-asụ na Algeria. Ebe a na-asụ asụsụ ahụ bụ Ugwu Awras dị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ Algeria na mpaghara ndị gbara ya gburugburu, gụnyere akụkụ nke Western Tunisia, gụnyere Batna, Khenchela, Sétif, Oum El Bouaghi, Souk Ahras, Tebessa na akụkụ ugwu nke Biskra. Ọ nwere njikọ chiri anya na Asụsụ Shenwa nke Central Algeria.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

[] Shawiya []-akpọ asụsụ ha Tacawit (Thashawith) ([θʃæwɪθ] ma ọ bụ [hʃæwʊθ]). Atụmatụ nke ọnụ ọgụgụ ndị [1]-ekwu okwu dị site na 1.4 ruo 3 nde ndị na-asụ okwu.

A na-ahụkarị mkpụrụ okwu French nke Chaouïa, n'ihi mmetụta nke mgbakọ French na Algeria. Asụsụ ndị ọzọ bụ "Chaoui", "Shawia", "Tachawit", "Thachawith", "Tachaouith" na "Thchèwith". Na Shawiya, a na-ebelata /t/ - nke a na-akpọ [θ] na gburugburu fonetiki ahụ - ka ọ bụrụ /h/, ya mere a na-anụkarị aha ala ahụ dị ka Hašawiθ.

Shawiya Berber bụ, ruo n'oge na-adịbeghị anya, asụsụ a na-edeghị ede ma na-akụzi ya n'ụlọ akwụkwọ. Dị ka ndị Shawiya na-abụkarị ndị bi n'ime ime obodo ma na-anọpụ iche, ha na-agbanwekarị koodu na Algeria Arabic, French ma ọ bụ ọbụna Bekee iji kwurịta teknụzụ na-abụghị omenala na nchegbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya.

N'oge na-adịbeghị anya, asụsụ Shawiya, tinyere Asụsụ Kabyle, amalitela inweta ụfọdụ ọdịbendị na mgbasa ozi ama ama site na omenala na ndọrọ ndọrọ ọchịchị Berber na Algeria na iwebata agụmakwụkwọ asụsụ Berber n'ụlọ akwụkwọ ọha na eze ụfọdụ.

Ọmụmụ ụdaolu[dezie | dezie ebe o si]

Mkpụrụedemede[dezie | dezie ebe o si]

N'ihu Central Ịlaghachi azụ
Elu i u
N'etiti ə
Ala Dị Ala a
  • /i, a, u/ nwekwara ike ịbụ [ɪ, æ, ʊ].

Mkpụrụ okwu[dezie | dezie ebe o si]

Akpụkpọ ahụ Ezé ezé Alveolar Ọkpụkpụ agbà<br id="mwbw"> Palatal Velar Uvular Pharyn-geal<br id="mweA"> Mkpịsị aka
ala dị larịị Far. ala dị larịị Far. ala dị larịị ụlọ nyocha ala dị larịị ụlọ nyocha
Ụgbọ imi m n (nj) (nw)
Plosive enweghị olu (t̪) T T T T (k) kw q
kwuru okwu (b) (d̪) [Ihe e dere n'ala ala peeji] ɡọ (ɡ) (ɡw)
Ihe na-esiri ike enweghị olu f θ Ọ bụ na e nwere ihe ndị ọzọ s na-ekwu na ọ bụ ʃ Nke a (mgbe) x ħ h
kwuru okwu β ð Ọlịgụ z Zhia ʒ Ọdịdị [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ụkpụrụ Ọdịdị
Ihe na-atọ ụtọ r na-ekwu na ọ bụ
Ihe atụ l j w
  • Mkpụrụ okwu niile bụ ọnọdụ oge geminated. Ihe ndị yiri ya na spirants /β, θ, ð, θˤ/ðˤ, ç, ʝ, j, w/ bụ plosives [bː, t̪ː, tʁː, kː, qː, ɡː, ɡ. [b, t̪, d̪, d̪ˁ, k, ɡʷ] adịghị apụta na ụdaume, na [ɡ] dị mfe yiri ka ọ bụghị ihe a na-ahụkarị.
  • A na-anụ ụda [nʲ, nʷ] naanị mgbe /n/ bu ụzọ /j, w/.
  • [4] na-anụ ụda /çɥ, 意, ɡw/ naanị mgbe ha nọ n'ọnọdụ dị egwu.

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Abouba, K., Morphologie nominale du Chaoui, Montreal, Mahadum Montreal, (1993), [These].
  • Aïchi, H., La tradition de la poésie populaire chantée des Chaouias d'Algérie, Horizons maghrébiens, 20-21, Toulouse, (1993), peeji nke 176-178. 
  • Amaghestan, Y., Th'chèwith: Mgbọrọgwụ nke ncheta: Ncheta nke mgbọrọgwụ, Auto-edition, (2004).
  • Basset, A., Atlas linguistique des parlers berberes, Algiers, Institut d'Études Orientales, (1936 na 1939), [+ map].
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Basset, A., Ọzọ banyere aha Iron Island (Canary Islands); na aha obodo Berber na karịsịa na aha obodo Chaouia nke Ait Frah (Department of Constantine), Paris, Lyon, (1948).
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]  
  • Basset, A., Na-ekwu maka atụmatụ onwe ya na atụmatụ dị n'otu n'asụsụ Berber, Comptes Rendus du Groupe Linguistique d'Études Chamito-Sémitique, 4, Paris, (1945/1948), peeji nke 30-32, [Ihe atụ ndị e weere n'okwu ndị Aït Frah]. 
  • Basset, A., Na aha obodo Berber na karịsịa na aha obodo Chaouïa Aït Frah, Onomastica, 2, PubLg: French, (1948), peeji nke 123-126. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] site na Institute of Oriental Studies, (1961).
  • N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ bụ n'oge ahụ ka a ga-anọ n'asụsụ ndị ọzọ.  [Aha nke ajị anụ; ḍḍuft < taḍuft, n'asụsụ Berber nke Aït Frah].
  • Basset, R., Loqmân Berber..., Paris, Leroux, (1890), [15 ederede nke Aurès].
  • Basset, R., Nkọwa banyere chaouïa nke ógbè Constantine (Sedrata), Journal Asiatique, Paris, (1896), 36p.
  • Nkọwa banyere asụsụ Berber nke Harakta na nke Djerid Tunisian, Actes du Congrès International des Orientalistes, 9, Paris, (1896), 18 p.
  • Nnyocha ọhụrụ na Mauritania, na Contantinois na n'ime ksours oranais na marocains, Journal Asiatique, 9:8, Paris, (1896), peeji nke 361-394. 
  • Boughuida, B.K., Bibliographie sur l'Aurès de 1830 à 1880, Constantine, Univ. de Constantine, 103 p. [2maps, p. 760, réf. Bibl.:Mémoire de Licence Institut de Bibliothéconomie Univ. nke Constantine]. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Camps-Faber, H., Bijoux Berber nke Algeria. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]  
  • Chaker, S., Ō Chaoui/Chaouia (asụsụ/akwụkwọ) Ōa, Encyclopaedia Berber, xii, Aix-en-Provence, Edisud, (1993), p. 1875-1877. 
  • Chaker, S., Áurès (asụsụ) Ána, Ensiklopedia Berber, viii, Aix-en-Provence, Edisud, (1989-90), peeji nke 1162-1169 na (1993), peeji nke 1875-1877.  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]  
  • N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị mma ka a ga-asị na ọ ga na-adị mma. 
  • Ọ bụ n'oge ahụ ka e dere ihe ndị a na-akpọ "Etudes et Documents Berbères", nke dị n'akwụkwọ bụ́ Etudes et Documentaux Berbères, nke dị n"ụbọchị nke anọ n'ọnwa iri na itoolu, nke dị na ya.  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Dieleman, F., Nchịkọta nke asụsụ Berber Chaouia (Algeria). Mgbanwe okwu na fonetics na nyocha mmekọrịta asụsụ, Aix-en-Provence, Mahadum, (1994), 285p. [map. Mém. de maîtrise, Sci. nke asụsụ].
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na ọ ga-adị mma ka a ga-asị na ọ ga na-adị mma. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Faublée, J. ̆ ̆ ṅụ banyere Thérèse Rivière (1901-1970) na ọrụ ya na Aurès ṅụ, Études et Documents Berbères, 4, Paris, (1988), peeji nke 94-102. 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Hamouda, N., Les femmes rurales de l'Aurès et la production poétique, Peuples Méditerranéens, 22-23, Paris, (1983), p. 267-269, [ihe odide uri]. 
  • Hamouda, N., A poetry in the Aurès, Journal of the Oral History Society, 13:1-2, Essex, (1985), [Nsụgharị nke na nchịkọta nke: ndị inyom ime obodo nke Aurès na mmepụta uri Ō, ndị Mediterenian, 22-23, Paris, (1983), p. 267-279.  [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Joly, A., Ō Le chaouiya des Ouled Sellem Ō, Revue Africaine, Alger, (1912), 88 p. (= 1911-4, p. 441-449 na 1912-2, p. 219-266), [nke a sochiri okwu na nkọwa dị mkpirikpi nke morpho-syntaxique].   
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji][Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ihe odide ise nke Berber n'asụsụ Chaouia, Paris, (1900).
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Masqueray, E., Comparison d'un vocabulaire des Zenaga avec les vocabulaires correspondants des dialectes Chawia et des Beni Mzab, Paris, Imprimerie Nationale, (Archives des missions scientifiques et littéraires 3/5), (1879), p. 473-533. 
  • Masqueray, E., Ọdịdị nke obodo n'etiti ndị bi na Algeria. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Masqueray, E., njem n'ime Aurâs, Bulletin de la Société de Géographie, Paris, 6:VI, (1876), [ihe odide n'asụsụ Chawia, peeji nke 55-56]. 
  • Mercier, G., Five Berber texts in dialect chaouïa, Journal Asiatique, Paris, (1900).
  • Nnyocha banyere aha obodo Berber nke mpaghara Aures, Actes of the XIe Congrès International des Orientalistes, Paris, (1897), peeji nke 173-207, [nkewa Egypt na asụsụ Africa]. 
  • Mercier, G., Chaouïa nke Aurès (asụsụ nke Ahmar-Khaddo). Étude grammaticale, Paris, Leroux et Publications de la Faculté des Lettres d'Alger, (1896), 3-80 p. na 326 p. (PFLA=Bulletin de correspondance africaine 17), [ihe odide n'asụsụ Chaouïa].
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Merolla, D., 'Tempo di Roma'in alcuni racconti orali dei Grup berberofoni chaouia dell Aures (Algeria) 意, Studi e materia di Storia delle religioni, 54:12-1, Rome, (1988), p. 133-150. 
  • Meziani, M, Axel., Ọmụmụ ihe gbasara mmekọrịta ọha na eze na ndọrọ ndọrọ ọchịchị nke ndị Berber ka nta na Algeria, Geneva, Mahadum Geneva, (1994).
  • Meziani, M, Axel., Nkwupụta Clitiques nke chawi, Geneva, Mahadum Geneva, (1997).
  • Meziani, M, Axel., La morphologie casuelle du chawi, Reykjavik, Mahadum nke Iceland, (1997).
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Morizot, P. Ìgwè ndị na-asụ asụsụ Berber Chaouia nke South Constantinois. Ọdịdị ya, ọganihu ya, Paris, Centre de Hautes Études Administratives de l'Afrique et d'Asie Modernes, (1946).
  • Ihe odide banyere Aoulad-Daoud nke Mont-Aurès (Aourâs), Algiers, A. Jourdan, (1879).
  • Ounissi, Mohamed Salah Amawal S tcawit, Tafransist, Taârabt (Dictionnaire Chaoui French Arabic). [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Ounissi, Mohamed Salah, Akụkọ Berber na nke ụwa. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Ounissi, Mohamed Salah, Inzan d'timseâreq. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Akwụkwọ, A., Site na mmalite nke okwu ndị Gris, ndị Rom, ndị Arab ji kọwaa Djebel Aurès, Revue de l'Afrique Française, (1887).
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]G., Etude syntaxique d'un parler Berber (Ait Frah de l'Aurès), Napoli, Istituto Universitario Orientale (= Studi magrebini V), (1973), 217p. [Th. 3rd cycle, Linguistique, Paris, 1966, nke a kwadoro n'okpuru isiokwu: ŌEtude syntaxique d'un parler Berber (chaouia) des Ait Frah ('Aurès), dabere na ederede nke A. Basset Ō].
  • Plault, M., Ọmụmụ Berber, Asụsụ Berber n'ime obodo mixed nke Barika na Asụsụ Berbere n'ime ime obodo mixed of Guergour, Revue Africaine, Algiers, (1946), peeji nke 406-409 na 194-209, [okwu, ehi].  
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji][Ihe e dere n'ala ala peeji]  
  • Saidani, H., Nleta na Aurès. [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Servier, J., Chants de femmes de l'Aurès, Thèse complémentaire pour le doctorat des Lettres, Paris, (1995), [Inédite].
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] [Okwu peeji nke 319-328 (dị ka J.F. Schultze na J. Benzamon si kwuo).  Ihe omuma banyere ndi Berber nke Algeria na asụsụ ha, site n'aka onye nnọchi anya Algiers tupu mmeri French. [Ihe e dere n'ala ala peeji] de: Sketches of Algiers, Algiers), American Consul general at Algiers (1926), 310 p.].
  • Shaw, T., Voyages dans plusieurs provinces de la Barbarie et du Levant, La Haye, (1743), 2 vol., [Vocabulaire chaoui et des phrases t. 2, p. 134-136. Nsụgharị nke: Travels or observations related to several parts of Baraby and the Levant, Oxford, Publ. ?, (1738), 441 et 60 p. Na mgbakwunye, okwu chaoui p. 52].   
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • N'ihi ya, ọ ga-abụrịrị na e nwere ihe ndị e dere n'oge ahụ. 
  • Stuhlmann, F., ŌKulturgeschichtlicher Ausflug in den Aures, Atlas von Süd-Algerien, xii, Hamburg, Friederichsen, (1912), 205 p. [Glossaire of Berber technique terms (geography, faune, flora, weaving, dress...].
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] 
  • Tafsut (usoro ihe omume, Tizi-Ouzou), 4, (1982), p. 24-28: Dihya, neγ tigγri n Wawras (Dihya, ma ọ bụ oku nke Aurès), [ihe odide Berber banyere onye na-agụ egwu Auresian]. 
  • Vycichl, W., Otu nsogbu nke eserese akụkọ ihe mere eme: Claude Ptolémée na eserese nke Tunisia ugbu a, Polyphème, 1, PubLg: Français, (1969), peeji nke 31-33, [aha nke ebe ndị dị mkpa]. 
  • Zouaoui, Y., La variation linguistique dans six berber languages d'Algérie: (nnyocha ọrụ na ntụnyere nke unit syntaxis nke kabyle nke soummam na nke Babors, nke chaoui, nke mozabite na nke touareg nke Ahaggar), Paris, Univ. Paris, (1996), [Thèse].

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

abụkarị ndị bi n'ime ime obodo ma na-anọpụ iche, ha na-agbanwekarị koodu na Algeria Arabic, French ma ọ bụ ọbụna Bekee iji kwurịta teknụzụ na-abụghị omenala na nchegbu mmekọrịta mmadụ na ibe ya.

  1. Document sans titre. Archived from the original on 2009-06-11. Retrieved on 2009-09-08.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Àtụ:Berber languages