Asụsụ Ubang
| Ubang | |
|---|---|
| A mụrụ ya | Naịjirịa |
| Ógbè | Steeti Cross River |
Ndị na-asụ asụsụ ala |
11,000 (2013)[1] |
| Koodu asụsụ | |
| ISO 639-3 | uba |
| Glottolog | uban1243 |
| Obere ụdị nke | Asụsụ Bendi |
|---|---|
| Mba/obodo | Naijiria |
| Ụmụ amaala ka | Ȯra Cross River, Federal Capital Territory (Nigeria) |
| Ọkwa asụsụ Ethnologue | 6a Vigorous |
Ubang bụ Asụsụ Bendi nke Naịjirịa. [2][3] bụ ihe a ma ama maka inwe ụdị okwu nwoke na nwanyị. N'asụsụ Ubang, e nwere ụdị nkwurịta okwu nwoke na nwanyị. A na-ahọpụta ụmụ nwoke ka ha kwuo ụdị nwoke nke asụsụ ahụ na ụmụ nwanyị, n'otu aka ahụ, na-ekwu ụdị nwanyị nke asụsụ ahụ. Ụdị nkwurịta okwu a bụ nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike ịghọta. Otú [2] dị, ụmụaka na-asụ asụsụ ụmụ nwanyị ruo mgbe ha dị ihe dị ka afọ iri.
Onye [2]-ahụ maka ụmụ mmadụ Chi Undie kwuru, sị: "Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ okwu abụọ dị iche iche... E nwere ọtụtụ okwu ndị nwoke na ndị nwanyị nwekọrọ, mgbe ahụ enwere ndị ọzọ dị iche iche dabere na nwoke ma ọ bụ nwanyị. Ha anaghị ada otu, ha enweghị otu mkpụrụedemede, ha bụ okwu dị iche iche. "
Ihe atụ nke okwu na Ubang nwoke na nwanyị
[dezie | dezie ebe o si]| Bekee | Ubang nwoke | Ubang nwanyị |
|---|---|---|
| nkịta | abuo | akwakwe |
| osisi | kitchi | okweng |
| mmiri | bamuie | amu |
| iko | nko | ogbala |
| uwe | Nri | ariga |
| ọhịa | bibiang | Deyirè |
| ewu | ibu | obi |
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]Rịba ama: A na-eji aha a na-amaghị ama Ngbaka eme ihe maka asụsụ dị iche iche n'ógbè ahụ. N'ozuzu, otu Asụsụ Ngbaka na-ezo aka n'otu n'ime Asụsụ Gbaya, ebe ọtụtụ asụsụ Ngbaka nwere alaka Ubangian.
- ↑ Ubang at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
- 1 2 3 Yemisi. "Ubang: The Nigerian village where men and women speak different languages", BBC, 23 August 2018. Retrieved on 7 June 2019.Yemisi, Adegoke (23 August 2018). "Ubang: The Nigerian village where men and women speak different languages". BBC. Retrieved 7 June 2019.
- ↑ Bendi languages. www.rogerblench.info. Retrieved on 2017-07-31.