Asụsụ Ubang

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ubang
A mụrụ ya  Naịjirịa
Ógbè Steeti Cross River
Ndị na-asụ asụsụ ala
11,000 (2013)[1] 
Koodu asụsụ
ISO 639-3 uba
Glottolog uban1243
Asụsụ Ubang
asụsụ, modern language
obere ụdị nkeAsụsụ Bendi Dezie
mba/obodoNaijiria Dezie
ụmụ amaala kaȮra Cross River, Federal Capital Territory (Nigeria) Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Ubang bụ Asụsụ Bendi nke Naịjirịa. [2][3] bụ ihe a ma ama maka inwe ụdị okwu nwoke na nwanyị. N'asụsụ Ubang, e nwere ụdị nkwurịta okwu nwoke na nwanyị. A na-ahọpụta ụmụ nwoke ka ha kwuo ụdị nwoke nke asụsụ ahụ na ụmụ nwanyị, n'otu aka ahụ, na-ekwu ụdị nwanyị nke asụsụ ahụ. Ụdị nkwurịta okwu a bụ nke ụmụ nwoke na ụmụ nwanyị nwere ike ịghọta. Otú [2] dị, ụmụaka na-asụ asụsụ ụmụ nwanyị ruo mgbe ha dị ihe dị ka afọ iri.

Onye [2]-ahụ maka ụmụ mmadụ Chi Undie kwuru, sị: "Ọ fọrọ nke nta ka ọ bụrụ okwu abụọ dị iche iche... E nwere ọtụtụ okwu ndị nwoke na ndị nwanyị nwekọrọ, mgbe ahụ enwere ndị ọzọ dị iche iche dabere na nwoke ma ọ bụ nwanyị. Ha anaghị ada otu, ha enweghị otu mkpụrụedemede, ha bụ okwu dị iche iche. "

Ihe atụ nke okwu na Ubang nwoke na nwanyị[dezie | dezie ebe o si]

Bekee Ubang nwoke Ubang nwanyị
nkịta abuo akwakwe
osisi kitchi okweng
mmiri bamuie amu
iko nko ogbala
uwe Nri ariga
ọhịa bibiang Deyirè
ewu ibu obi

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Rịba ama: A na-eji aha a na-amaghị ama Ngbaka eme ihe maka asụsụ dị iche iche n'ógbè ahụ. N'ozuzu, otu Asụsụ Ngbaka na-ezo aka n'otu n'ime Asụsụ Gbaya, ebe ọtụtụ asụsụ Ngbaka nwere alaka Ubangian.

  1. Ubang at Ethnologue (18th ed., 2015) (subscription required)
  2. 2.0 2.1 2.2 Yemisi. "Ubang: The Nigerian village where men and women speak different languages", BBC, 23 August 2018. Retrieved on 7 June 2019. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Ubang BBC" defined multiple times with different content
  3. Bendi languages. www.rogerblench.info. Retrieved on 2017-07-31.

Àtụ:Bendi languages