Asụsụ Ulukwumi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ulukwumi
Olùkùmi
Spoken in: Nigeria 
Region: Aniocha North LGA, Delta State
Total speakers: 10,000
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta–Niger
   Àtụ:Sm
    Yoruboid
     Edekiri
      Ulukwumi
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: ulb
Asụsụ Ulukwumi
asụsụ, modern language
mba/obodoNaijiria Dezie
ụmụ amaala kaȮra Edo, Federal Capital Territory (Nigeria), Ȯra Niger Dezie
Ọkwa asụsụ Ethnologue6a Vigorous Dezie

Ulukwumi, nke a makwaara dị ka Oluphomi, bụ asụsụ Yoruboid nke Ndị Olukumi nke Aniocha North LGA, Delta State, Nigeria na-asụ.

Olhoma pụtara 'enyi m' n'asụsụ Owé nke Yoruba na Igala.

Okwu[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya: [1]

Nkọwa Oge Olympụta Yoruba Òwé Igala
aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'afọ ka a kara aka Ọ bụ n'oge gara aga
yam uṣu Isuu/uṣu uṣu/iṣu Uchu
ahụ ara ara/ọra ọra ọla
nwa ọma Ọ bụ nwa ọhụrụ Ọ bụ nwa ọhụrụ Ọma
enyi oluku Oge a na-eme n'oge olúku Ebe ọ bụ na
nwanyị Ihe omuma di nma Ihe omuma di nma Oche na-adị Ọ bụ n'oge a ka a na-akọ
nna ba Ọdịda Anyanwụ Baba ataa
onye ẹnẹ Isiokwu ọny Ọ bụ mgbe ahụ ka ọ dị
ọkụ otu Na-enweghị otu úná
okwu Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ahụ Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme Ọ bụ ebe ahụ
obi ẹdọ Owu di iche Ọ bụ n'oge gara aga ka a na-eme egwuregwu ẹ̀dọ̀
ite Ọdịdị Oge a na-akpọ Ọdịdị Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya
ehi/anụ ẹla malu/ẹran ẹlá ẹla
agadi nwoke arigbo arúgbo arígbó ÓFFIGO
òké eku eku eku ichélékwu
ibu Gbe Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya Gbe amụrụ
Iri nri zẹ Isiokwu Isiokwu Isiokwu
ahụekere Obì Obì Obì Obì
mmiri Omi Omi Omi Ómi
mamịrị Anya na-adịghị Anya na-adịghị Anya na-adịghị Anya na-adịghị
ogho òwú òwú òwú òwú
nkume Ọchịchịrị Ọchịchịrị Ọchịchịrị òkwúta

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya

  1. Arokoyo, Bolanle Elizabeth. 2012. A Comparative Phonology of the Olùkùmi, Igala, Owe and Yoruba Languages. Paper presented for the International Congress "Towards Proto-Niger-Congo: Comparison and Reconstruction", Paris, 18-21 September, 2012. 10pp.

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Arokoyo na ndị ọzọ 2022. Akwụkwọ ọkọwa okwu nke oge ochie. Living Tongues Institute for Endangered Languages. https://livingdictionaries.app/olukumi/entries/list
  • Eleshin, Alimot Folake 2012. Nnyocha ntụnyere nke morphosyntax nke Olukumi na Standard Yorùbá: ụzọ minimalist. MA thesis, Mahadum nke Ilorin.
  • Okolo-Obi, Bosco 2014. Akụkụ nke Olukumi Phonology. MA thesis, Nsukka: Mahadum nke Naijiria; 117pp.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ntụnyere Okwu nke Olukumi, Owo Dialect na Standard Yoruba. Akwụkwọ nzukọ ọmụmụ ihe e nyere na Ngalaba nke Asụsụ na Asụsụ Naijiria, Mahadum Ilorin, Ilorin.