Asụsụ Ulukwumi
Ọdịdị
| Ulukwumi Olùkùmi | ||
|---|---|---|
| Spoken in: | Nigeria | |
| Region: | Aniocha North LGA, Delta State | |
| Total speakers: | 10,000 | |
| Language family: | Nnijer–Kongo Atlantic–Congo Volta–Niger Templeeti:Sm Yoruboid Edekiri Ulukwumi | |
| Language codes | ||
| ISO 639-1: | none | |
| ISO 639-2: | —
| |
| ISO 639-3: | ulb
| |
| Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. | ||
Asụsụ Ulukwumi
| mba/obodo | Naijiria |
|---|---|
| ụmụ amaala ka | Ȯra Edo, Federal Capital Territory (Nigeria), Ȯra Niger |
| Ọkwa asụsụ Ethnologue | 6a Vigorous |
Ulukwumi, nke a makwaara dị ka Oluphomi, bụ asụsụ Yoruboid nke Ndị Olukumi nke Aniocha North LGA, Delta State, Nigeria na-asụ.
Olhoma pụtara 'enyi m' n'asụsụ Owé nke Yoruba na Igala.
Okwu
[dezie | dezie ebe o si]N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya: [1]
| Nkọwa | Oge Olympụta | Yoruba | Òwé | Igala |
|---|---|---|---|---|
| aka | Ọ bụ n'afọ ka a kara aka | Ọ bụ n'afọ ka a kara aka | Ọ bụ n'afọ ka a kara aka | Ọ bụ n'oge gara aga |
| yam | uṣu | Isuu/uṣu | uṣu/iṣu | Uchu |
| ahụ | ara | ara/ọra | ọra | ọla |
| nwa | ọma | Ọ bụ nwa ọhụrụ | Ọ bụ nwa ọhụrụ | Ọma |
| enyi | oluku | Oge a na-eme n'oge | olúku | Ebe ọ bụ na |
| nwanyị | Ihe omuma di nma | Ihe omuma di nma | Oche na-adị | Ọ bụ n'oge a ka a na-akọ |
| nna | ba | Ọdịda Anyanwụ | Baba | ataa |
| onye | ẹnẹ | Isiokwu | ọny | Ọ bụ mgbe ahụ ka ọ dị |
| ọkụ | otu | Na-enweghị | otu | úná |
| okwu | Ọ bụ n'ihi na ọ bụ n'oge ahụ | Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme | Ọ bụ n'ebe ahụ ka ọ na-eme | Ọ bụ ebe ahụ |
| obi | ẹdọ | Owu di iche | Ọ bụ n'oge gara aga ka a na-eme egwuregwu | ẹ̀dọ̀ |
| ite | Ọdịdị | Oge a na-akpọ | Ọdịdị | Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya |
| ehi/anụ | ẹla | malu/ẹran | ẹlá | ẹla |
| agadi nwoke | arigbo | arúgbo | arígbó | ÓFFIGO |
| òké | eku | eku | eku | ichélékwu |
| ibu | Gbe | Ọ bụ n'oge a ka a na-eme ya | Gbe | amụrụ |
| Iri nri | zẹ | Isiokwu | Isiokwu | Isiokwu |
| ahụekere | Obì | Obì | Obì | Obì |
| mmiri | Omi | Omi | Omi | Ómi |
| mamịrị | Anya na-adịghị | Anya na-adịghị | Anya na-adịghị | Anya na-adịghị |
| ogho | òwú | òwú | òwú | òwú |
| nkume | Ọchịchịrị | Ọchịchịrị | Ọchịchịrị | òkwúta |
Edensibia
[dezie | dezie ebe o si]N'okpuru ebe a bụ ụfọdụ okwu Olumozi ma e jiri ya tụnyere Asụsụ Yoruboid ndị ọzọ Yorùbá (asụsụ ọkọlọtọ), Òwé (asụsụ Yoruba a na-asụ na mpaghara Kabba nke Kabba-Bunu LGA, Kogi State), na Igala, dịka Arokoyo (2012) nyere ya
- ↑ Arokoyo, Bolanle Elizabeth. 2012. A Comparative Phonology of the Olùkùmi, Igala, Owe and Yoruba Languages. Paper presented for the International Congress "Towards Proto-Niger-Congo: Comparison and Reconstruction", Paris, 18-21 September, 2012. 10pp.
Ebe e si nweta ya
[dezie | dezie ebe o si]- Arokoyo na ndị ọzọ 2022. Akwụkwọ ọkọwa okwu nke oge ochie. Living Tongues Institute for Endangered Languages. https://livingdictionaries.app/olukumi/entries/list
- Eleshin, Alimot Folake 2012. Nnyocha ntụnyere nke morphosyntax nke Olukumi na Standard Yorùbá: ụzọ minimalist. MA thesis, Mahadum nke Ilorin.
- Okolo-Obi, Bosco 2014. Akụkụ nke Olukumi Phonology. MA thesis, Nsukka: Mahadum nke Naijiria; 117pp.
- [Ihe e dere n'ala ala peeji] Ntụnyere Okwu nke Olukumi, Owo Dialect na Standard Yoruba. Akwụkwọ nzukọ ọmụmụ ihe e nyere na Ngalaba nke Asụsụ na Asụsụ Naijiria, Mahadum Ilorin, Ilorin.