Asụsụ Zay

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Zay
ዛይኘ, የዛይ አፍÀtụ:Infobox Language/pronunciation
Spoken in: Ethiopia 
Region: Lake Zway
Total speakers: Àtụ:Sigfig
Language family: Tafrusyawit
 Semitic
  West Semitic
   South Semitic
    Ethiopic
     South
      Transversal South
       Harari–East Gurage
        East Gurage
         ZayÀtụ:Infobox Language/script
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: zwa

Zay (Oromo: Lak'i, Laqi) bụ asụsụ Afroasiatic nke alaka Semitic nke a na-asụ na Etiopia. Ọ bụ otu n'ime Asụsụ Gurage n'òtù Semitic nke Etiopia. Asụsụ Zay nwere ihe dị ka ndị na-asụ 5,000 a maara dị ka Zay, ndị bi na Gelila na agwaetiti ise ndị ọzọ na ụsọ Ọdọ Mmiri Zway n'akụkụ ndịda nke mba ahụ.

Ọnọdụ asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

  Zay bụ asụsụ a na-edeghị ede. Ọtụtụ ndị [1]-asụ ya na-Asụsụ dị iche iche n'asụsụ ndị ọzọ nke Gurage, n'Asụsụ Oromo, na n'asụsụ Amharic. Asụsụ ahụ na-elekwasị anya na Lake Zway; ọkachasị, na Herera, Meki, Ziway, na agwaetiti ise: Fundurro Island (Famat ma ọ bụ Getesemani Island) agwaetiti kacha nta; Tsedecha Island (Aysut Island), n'akụkụ agwaetiti kachasị ukwuu; Debre-Tsion Island, agwaetiti kachasị; Gelila Island; na Debre Sina Island. Ọ bụ Asụsụ nọ n'ihe ize ndụ, na ndị na-asụ ya na-akwaga n'ala ahụ na-eji Asụsụ Oromo, ma na-abawanye ojiji nke asụsụ Oromo site n'ọgbọ ndị na-eto eto na agwaetiti Zay.

Zay [2] 70% okwu yiri Asụsụ Siltʼe, na 60% na Harari.

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Usoro okwu nke Zay bụ SOV (isiokwu-ihe-okwu). adjectives na-ebute aha ha na-agbanwe. Possessives [3]-ebute aha. Zay bụ Asụsụ pro-drop, nke nwere akara isiokwu achọrọ na ngwaa.

Mmekọrịta ya na Asụsụ Gurage emetụtala Zay nke ukwuu. Mmekọrịt[4] a emeela mgbanwe dị ukwuu na ụtọ asụsụ na Zay.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

and) agwaetiti kacha nta; Tsedecha Island (Aysut Island), n'akụkụ agwaetiti kachasị ukwuu; Debre-Tsion Island, agwaetiti kachasị; Gelila Island; na Debre Sina Island. Ọ bụ Asụsụ nọ

  1. Meyer, R. (2006). "The Zay Language (East-Gurage, Ethiopia)". Mainz University.
  2. Jordan, Linda; Netzley, Jillian; & Mohammed, Hussein (2011). "A Sociolinguistic Survey Report of the Zay People in Ethiopia". SIL Electronic Survey Reports 2011-046: 43, 2011-046
  3. Hayward, Richard J. (1990). "Notes on the Zayse Language". Hayward, Richard J.(ed.). London: School of Oriental and African Studies, University of London.
  4. Meyer, R. (2006). "The Zay Language (East-Gurage, Ethiopia)". Mainz University.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Mgbanwe asụsụ na-akpata kọntaktị n'asụsụ Semitic nke Etiopia ahọpụtara".
  • Demissie, Ambaw (1990), The phonology of Zay: A generative approach. M.A. thesis. Mahadum Addis Ababa.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] na Siebert, Ralph. (2001), "Sociolinguistic Survey Report of the Zay Language Area", SIL Electronic Survey Reports 2002-024:12.
  • Hetzron, Robert (1972), "Ethiopian Semitic: ọmụmụ na nhazi (No. 2) ". Manchester University Press.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "A Sociolinguistic Survey Report of the Zay People in Ethiopia". SIL Electronic Survey Reports 2011-046: 43, 2011-046.
  • Meyer, Ronny (2005), Das Zay: Deskriptive Grammatik einer Ostguragesprache (Äthiosemitisch) . Grammatical Analyses of African Languages, mpịakọta. 25. Köln: Rüdiger Köppe. . 
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] (2002), "Language Change in a Multilingual Society: The Influence of Oromo on the Lexicon of Zay". Institute of Language Studies, Mahadum Addis Ababa.
  • Meyer, Ronny (2002), "'To be or not to be" - Is there a present tense copula in Zay?" in: Baye Yimam, R. Pankhurst, D. Chapple, Yonas Admasu, A. Pank hurst, Birhanu Teferra (Hg.), Proceedings of the 14th International Conference of Ethiopian Studies, 6-11 November 2000, Addis Ababa. Addis Ababa 2002, 1798-1808
  • Shikur, Getu (1999), Morphology of Zay. M.A. thesis. Mahadum Addis Ababa.
  • Vinson, Michael A. (2012), "Mgba maka mmata: nyocha ethnographic dị oke egwu nke Zay." African Studies Center, Universiteit Leiden.
  • Wolf Leslau (1999), Zway Ethiopic Documents. Aethiopische Forschungen, Ìgwè 51. Wiesbaden: Harrassowitz.   ISBN 3-447-04162-5

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]