Asụsụ Zulu

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Zulu
isiZulu
Spoken in: South Africa, Lesotho
Total speakers: Àtụ:Sigfig million
Language family: Nnijer–Kongo
 Atlantic–Congo
  Volta-Congo
   Benue–Congo
    Bantoid
     Southern Bantoid
      Zulu
Language codes
ISO 639-1: none
ISO 639-2:
ISO 639-3: zul

/'zuːluː/ (/ˈzuːluː/ ZOO-loo), ma ọ bụ isiZulu dị ka endonym, bụ asụsụ Southern Bantu nke Alaka Nguni nke a na-asụ na Southern Africa. [1] bụ asụsụ nke Ndị Zulu, nke nwere ihe dị ka nde mmadụ 13.56 na-asụ ya, ndị bi na mpaghara KwaZulu-Natal na South Africa. Zulu [1] asụsụ a na-asụkarị na South Africa (24% nke ndị bi na ya), ihe karịrị 50% nke ndị bi ya na-aghọta ya. [2] ghọrọ otu n'ime Asụsụ iri na abụọ nke South Africa na 1994.

Dị ka Ethnologue si kwuo, ọ bụ asụsụ nke abụọ a na-asụkarị n'Asụsụ Bantu, na-esote Swahili.[lower-alpha 1] Dị ka ọtụtụ asụsụ ndị ọzọ nke Bantu, a na-eji Mkpụrụ akwụkwọ Latịn dee ya.

[3]'asụsụ Bekee nke South Africa, a na-akpọkarị asụsụ ahụ n'ụdị ala ya, isiZulu.

Ebe a na-ekesa ya[dezie | dezie ebe o si]

Mgbasa ala nke Zulu na South Africa: njupụta, nke ndị na-asụ asụsụ Zulu.   
< /km2  
1-3 /km2  
3-10 /km2  
10-30 /km2  
30-100 /km2  
100-300 /km2  
300-1000 /km2  
1000-3000 /km2  
> /km2  

Ndị Zulu na-akwaga mba ọzọ akpọrọla ya gaa n'ógbè ndị gbara ya gburugburu, ọkachasị Zimbabwe, ebe asụsụ Ndebele nke Northern (isiNdebele) nwere njikọ chiri anya na Zulu.

[4] na-elekarị Xhosa, asụsụ kachasị na Eastern Cape, anya dị ka ihe na-aghọta na Zulu, dị ka Northern Ndebele.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Zulu, dị ka ndị Xhosa na Ndị Nguni ndị ọzọ, ebiela na South Africa ọtụtụ narị afọ. Asụsụ Zulu nwere ọtụtụ ụda click nke asụsụ ndịda Afrịka, nke a na-adịghị ahụ na mpaghara ndị ọzọ nke Afrịka. Ndị Nguni na agbụrụ ndị ọzọ dị n'ebe ndịda dị ka San na Khoi ebikọtala.

Zulu, dị ka ọtụtụ asụsụ ndịda Afrịka, abụghị asụsụ edere ede ruo mgbe ndị ozi ala ọzọ si Europe rutere, bụ ndị dere asụsụ ahụ site na iji mkpụrụedemede Latin. E bipụtara akwụkwọ ụtọ asụsụ mbụ nke asụsụ Zulu na Norway na 1850 site n'aka onye ozi ala ọzọ Norwegian Hans Schreuder . [5] Ihe odide mbụ e dere n'asụsụ Zulu bụ nsụgharị Bible nke pụtara na 1883. N'afọ 1901, John Dube (1871-1946), onye Zulu si Natal, mepụtara Ohlange Institute, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mbụ na South Africa. Ọ bụkwa onye dere Insila kaShaka, akwụkwọ akụkọ mbụ e dere na Zulu (1930). Onye edemede Zulu ọzọ bụ Reginald Dhlomo, onye dere ọtụtụ akwụkwọ akụkọ ihe mere eme nke ndị isi mba Zulu nke narị afọ nke iri na itoolu: U-Dingane (1936), U-Shaka (1937), U-Mpande (1938), U-Cetshwayo (1952) na U-Dinizulu (1968). Ndị ọzọ a ma ama nyere aka na akwụkwọ Zulu gụnyere Benedict Wallet Vilakazi na, n'oge na-adịbeghị anya, Oswald Mbuyiseni Mtshali.

Ọdịdị nke mgbọrọgwụ Zulu[dezie | dezie ebe o si]

Enwere ike ijikọta mgbọrọgwụ na ọtụtụ prefixes wee si otú a mepụta okwu ndị ọzọ. Dịka ọmụmaatụ, ebe a bụ tebụl nwere okwu ụfọdụ sitere na mgbọrọgwụ -Zulu na -ntu (mgbọrọgwụ maka onye / ndị mmadụ):

Okwu mbido -zulu -Ntinye
um (u) umZulu (onye Zulu) Onye (onye)
ama, aba amaZulu (ndị Zulu) abantu (ndị mmadụ)
isi isiZulu (asụsụ Zulu) Human (omenala, Isi nketa, ihe a kpọrọ mmadụ)
ubu ubuZulu (ọdịdị / ọdịdị yiri nke Zulu) Ubuntu (mmadụ, ọmịiko)
kwa kwaZulu (ebe ndị Zulu bi) -
m (li) izulu (ikuku/Elu/eluigwe) -
pha N'Elu (n'elu) -
na Zulu (n'elu, n'elu, site n'eluigwe) -

Nkọwapụta ahịrịokwu na ederede[dezie | dezie ebe o si]

Ihe na-esonụ bụ ndepụta nke ahịrịokwu ndị a pụrụ iji mee ihe mgbe mmadụ gara mpaghara nke asụsụ ya bụ isi bụ Zulu:

Zulu Bekee
Sawubona Hello, nye otu onye
Sanibonani Ekele, nye otu ìgwè mmadụ
Ọ̀ Bụ Onye Ọhụrụ? / Ninjani? Olee otú ị si abụ? / Olee otú ị si (pl.)?
Ngiyaphila / Siyaphila Anọ m mma / Anyị dị mma
Ngiyabonga (kakhulu) Ekele (ọtụtụ)
Ònye ka a na-akpọ gị? Gịnị bụ aha gị?
Aha lami ngu... Aha m bụ...
Oge Sithini Ọ̀ Bụ? Olee oge?
Ngingakusiza? Enwere m ike inyere gị aka?
Ọ̀ bụ ebe a ka ọ nọ? Ebee ka ị ga-anọ?
Uphumaphi? Ebee ka ị si?
Hamba dị mma / Ụlọ dị mma Gaa nke ọma / Nwee nke ọma, jiri ya mee ihe dị ka nke ọma. Onye nọ n'ebe ahụ na-ekwu "Hamba kahle", onye na-apụkwa na-ekwu ""Sala kahle". Nsụgharị ndị ọzọ gụnyere [6] gently na Walk in peace.
Hambani nke ọma / Salani nke ọma Gaa nke ọma / Nwee nke ọma, nye otu ndị mmadụ
Eish! Wow! (Enweghị ezigbo ihe yiri ya na Europe, nke a na-eji na Bekee South Africa) (ị nwere ike ịnwale ọkara mkparị, dị ka oh my gosh ma ọ bụ ihe heck. Ọ na-egosipụta echiche nke ihe ijuanya na ihe ijuanya)
Hhayibo Mba! / Kwụsị! / Enweghị ụzọ! (nke a na-ejikwa na Bekee South Africa)
Yebo Ee
Cha Mba
Angazi Amaghị m
Uyasikhuluma isiNgisi na? Ị na-asụ Bekee?
Ngisaqala ukufunda isiZulu Amalitere m ịmụ asụsụ Zulu
Olee ebe ọ pụtara? Gịnị ka ị pụtara?
Ngiyakutọ. "Ahụrụ m gị n'anya"

Ihe ndị na-esonụ sitere na mbido iwu South Africa:

Thina, bantu isi nke South Afrika, Siyakukhumbula ukucekelwa phansi kwamalungelo okwenzeka eminyakeni eyadlula; Sibungaza labo abahluphekela ubulungiswa nenkululeko kulo mhlaba wethu; Sihlonipha labo abasebenzela ukwakha nokuthuthukisa izwe anyị; na Sikholelwa ekutheniingizimu iN Afrika ingeyabo bonke abahlala, kuyo sibene nakuba singafani.

Nsụgharị:

Anyị, ndị South Africa, kweta ikpe na-ezighị ezi nke oge gara aga anyị; sọpụrụ ndị tara ahụhụ maka ikpe ziri ezi na nnwere onwe n'ala anyị; sọọrọ ndị rụrụ ọrụ iji wuo ma melite mba anyị; ma kwere na South Africa bụ nke ndị niile bi na ya, jikọtara n'ụdị dị iche iche anyị.

Ịgụ ọnụ na isiZulu[dezie | dezie ebe o si]

Ọnụ ọgụgụ site na 1 ruo 10[dezie | dezie ebe o si]

Usoro ọnụọgụ ọnụọgụ dijitalụ na mkpịsị aka na-amalite site na obere mkpịsị ụkwụ nke aka ekpe gaa na mkpịakọta aka ekpe wee gaa n'ihu na mkpịuko aka nri gaa na obere mkpụsị aka nri. Malite na aka ekpe mechiri emechi, a na-agbatị mkpịsị aka ọ bụla na nọmba ọ bụla na-esote site na otu ruo ise. Ozugbo aka ekpe meghere, mgbe ahụ ịgụta na-aga n'ihu n'aka nri na mkpịsị aka ọ bụla meghere n'otu n'otu. Ọ dị mkpa iburu n'uche na isiZulu, aha maka nọmba isii ruo itoolu na-egosipụta ma ọ bụ asaa ahụ nke mkpịsị aka (isii, isithupha, pụtara "otu mkpịsị ụkwụ"), omume (asaa, isikhombisa, pụtara "onye na-egosi"), ma ọ bụ ọnọdụ / ọnọdụ (asatọ ma ọ bụ isgalombilibilibilibili, pụtara "abụọ fọdụrụ", na itoolu ma ọ bụ isishiyagalolunye, na-egosi "otu fọdụrụ"). [7]

IsiZulu Bekee
Kunye Otu
Kubili Abụọ
Kuthathu Atọ
Kune Anọ
Isi ọnyà Ise
Isithupha Isii
Isikhombisa asaa
Isishiyagalombili Asatọ
Isishiyagalolunye Iri na Abụọ
Ishumi Iri

Ọnwa[dezie | dezie ebe o si]

Ọnwa n'asụsụ Zulu

Bekee Zulu
Jenụwarị uMasingana
Febụwarị Nhlolanja
Njem uNdasa
Eprel uMbaso
May Nkwupụta
June N'oge a na-adịghị anya
Julaị Ntulikazi
Ọgọstụ Nkwupụta
Septemba Mandula
Ọktoba uMfumfu
Nọvemba Lwezi
Disemba uZibandlela

Okwu Zulu n'asụsụ Bekee nke South Africa[dezie | dezie ebe o si]

Bekee South Africa amịala ọtụtụ okwu site n'asụsụ Zulu. Ndị ọzọ, dị ka aha anụmanụ ndị dị n'ógbè ahụ (impala na mamba bụ aha Zulu) abanyewo n'ime Bekee. Ihe atụ ole na ole nke okwu Zulu eji eme ihe na Bekee South Africa:

  • muti (site na umuthi) - ọgwụ
  • Donga (site na udonga) - olulu mmiri (udonga pụtara "mgbidi" na Zulu ma bụrụkwa aha maka olulu mmiri kpatara)
  • indaba - nzukọ (ọ pụtara "ihe akụkọ"' na Zulu)
  • induna - onyeisi ma ọ bụ onye ndú
  • songololo (site na isongololo) - millipede
  • Ubuntu - ọmịiko / mmadu.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Impi
  • Shaka kaSenzangakhona
  • Tsotsitaal - Asụsụ Creole nke dabeere na Zulu nke a na-asụ na Soweto
  • Asụsụ Xhosa
  • Asụsụ Ndebele nke Ebe Ugwu

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

Ohlange Institute, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mbụ na South Africa. Ọ bụkwa onye dere Insila kaShaka, akwụkwọ akụkọ mbụ e dere na Zulu (1930). Onye edemede Zulu ọzọ bụ Reginald Dhlomo, onye dere ọtụtụ akwụkwọ akụkọOhlange Institute, ụlọ akwụkwọ agụmakwụkwọ mbụ na South Africa. Ọ bụkwa onye dere Insila kaShaka, akwụkwọ akụkọ mbụ e dere na Zulu (1930). Onye edemede Zulu ọzọ bụ Reginald Dhlomo, onye dere ọtụtụ akwụkwọ akụkọ

  1. Ethnologue 2005
  2. Carter (2016). Languages In The World: How History, Culture, and Politics Shape Language. Wiley, 139. ISBN 9781118531280. 
  3. sahoboss. "Zulu", South African History Online, 2011-04-03. Retrieved on 2018-06-17. (in en)
  4. NorthernNdebele.blogspot.com NorthernNdebele.blogspot.com
  5. Rakkenes, Øystein (2003) Himmelfolket: En Norsk Høvding i Zululand, Oslo: Cappelen Forlag, pp. 63–65
  6. Zulu English Dictionary
  7. Ayonrinde (2020-06-12). "The salience and symbolism of numbers across cultural beliefs and practice". International Review of Psychiatry 33 (1–2): 179–188. DOI:10.1080/09540261.2020.1769289. ISSN 0954-0261. PMID 32527165. 

Ebe e si nweta ya[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

 

Ihe ọmụmụ[dezie | dezie ebe o si]

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ ọkọwa okwu[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ akụkọ[dezie | dezie ebe o si]

Software[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ na ọdịbendị[dezie | dezie ebe o si]

Àtụ:Languages of LesothoÀtụ:Languages of South AfricaÀtụ:Languages of SwazilandÀtụ:Languages of MozambiqueÀtụ:Narrow Bantu languages