Benedict Wallet Vilakazi

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Benedict Wallet Vilakazi
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereBenedict Dezie
aha ezinụlọ yaVilakazi Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya6 Jenụwarị 1906 Dezie
Ebe ọmụmụKwaDukuza Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya26 Ọktoba 1947 Dezie
Ebe ọ nwụrụJohannesburg Dezie
Ụdị ọnwụeke na-akpata Dezie
ihe kpatara ọnwụmeninjaịtis Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụodee uri, linguist, Odee akwụkwọ, onye ntughari asusu Dezie
ụdị ọrụ yaodee uri Dezie
onye were ọrụUniversity of the Witwatersrand Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of the Witwatersrand, University of South Africa Dezie
onye ndụmọdụ doctoralClement Martyn Doke Dezie
Ọrụ ama amaZulu Horizons Dezie

  Benedict Wallet Vilakazi (ụbọchị 16 ọnwa Jenụwarị afọ 1906 - ụbọchị 26 ọnwa Ọktoba afọ 1947) bụ onye edemede South Africa, onye sitere n'ezinụlọ eze Zulu, na onye dere uri Romantic n'asụsụ Zulu. Vilakazi bụkwa prọfesọ na Mahadum Witwatersrand, ebe ọ ghọrọ onye isi ojii South Africa mbụ kụziiri ndị ọcha South Africa klas Mahadum. N'afọ 1946, Vilakazi ghọkwara onye isi ojii South Africa mbụ natara PhD.[1]

Okporo ámá Vilakazi dị na Soweto, nke abara aha ya bu onye na-ede uri, bu ebe a ma ama dika okporo ebe Nelson Mandela na Archbishop Desmond Tutu biri otu mgbe.


Mbido ndụ na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Benedict Vilakazi Bambatha kaMshini n'afọ 1906 na obodo Groutville Mission Station dị nso na KwaDukuza, Natal (nke bụ South Afrịka ugbu a), nwa nke ise nke ndị Roman Katọlik Mshini ka Makhwatha na Leah Hlongwane. Nne ya, Oriakụ Leah Hlongwane Vilakazi, bụ nwa nwanyị Bangile, onye bụ nwanne nwanyị nke Queen Ngqambuza, nwunye Eze Cetshwayo, yana nwanne nwanyị nke Right Reverend J Mdelwa Hlongwane ka Mnyaziwezulu, nwa nwoke Chief Matiwane.

Vilakazi kewara ntolite ya n'etiti ịzụ ehi ezinụlọ na ụlọ akwụkwọ ozi ala ọzọ ruo mgbe ọ dị afọ 10, mgbe ọ gafere na St. Francis College na Mariannhill, ụlọ akwụkwọ sekọndrị Roman Katọlik nke Mariannhillers guzobere.[2] N'ebe a ka e mere ya baptizim na aha "Benedict Wallet," ọ bụ ezie na nne ya siri ọnwụ na ọ nọgidere na-akpọ aha nna Vilakazi. Ọ nwetara asambodo nkuzi n'afọ 1923 wee kụzie na Mariannhill ma mesịa na seminarị dị na

Ixopo.

Edemede, nkuzi, nyocha[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1933, Vilakazi wepụtara akwụkwọ akụkọ mbụ ya Nje nempela ("N'ezie na Ezi"), otu n'ime ọrụ mbụ nke akụkọ ifo Zulu iji dozie isiokwu nke oge a. sochiri ya n'afọ 1935 na akwụkwọ akụkọ Noma nini yana nchịkọta uri Inkondlo kaZulu, mbipụta mbụ nke uri Zulu nke Europe.

Uri ya, nke amaokwu nke European Romantics nwere mmetụta dị ukwuu, webatara isiokwu edemede yana ma rhyme na mita uri nke a na-amaghị na akwụkwọ Zulu, ka ọ na-ejikọta ha na ihe ndị sitere na ọdịnala Izibongo nke abụ otuto.

Vilakazi Street bụ ebe Ụlọ Mandela (na Ụlọ Tutu) dị na Soweto

N'inweta B.A. na Mahadum nke South Africa n'afọ 1934, Vilakazi malitere ịrụ ọrụ na ngalaba ọmụmụ Bantu na Mahadụ nke Witwatersrand n'afọ 1936 n'okpuru onye ọkà mmụta asụsụ C. M. Doke, onye ya na ya mepụtara akwụkwọ ọkọwa okwu Zulu-English.[3] Ọnọdụ nkuzi Vilakazi mere ka ọ bụrụ onye isi ojii South Africa mbụ kụziiri ndị ọcha South Africa na mahadum.

Akwụkwọ akụkọ Vilakazi mechara gaa n'ihu na-enyocha ndụ kwa ụbọchị na omenala ọdịnala Zulu, dị ka UDingiswayo kaJob (1939) na Nje nempela (1944), nke bụ akụkọ nke ezinụlọ Zulu nwere ọtụtụ nwanyị.

Uri ya ghọrọwanye ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'oge ndụ ya, na-eme ihe nkiri banyere mmegbu na ịkpa ókè ọ bụghị naanị megide ndị Zulu, kamakwa megide ndị isi ojii ndị ọzọ nke South Africa.

A makwaara Vilakazi maka ọrụ agụmakwụkwọ ya gbasara ọdịnala ọnụ na asụsụ Zulu na Xhosa, nke mere ka o nweta PhD mbụ a ga-enye onye isi ojii South Africa na ụbọchị16 ọnwa Maachị nke afọ 1946.

Otu afọ mgbe ọ natasịrị nzere doctorate ya, Benedict Wallet Vilakazi nwụrụ na Johannesburg site na meningitis. A nabatara ma akwụkwọ akụkọ ya na uri ya nke ọma n'oge ndụ ya ma ka dị otú ahụ taa.

Nsọpụrụ ndị e nyere mgbe ọ nwụsịrị[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri abụọ na asatọ n'ọnwa Eprel n'afọ 2016, e nyere Dr Benedict Wallet Vilakazi Order of Ikhamanga - Gold (OIG) maka "onyinye pụrụ iche o nyere n'ọhịa akwụkwọ n'asụsụ ụmụ amaala na nchekwa nke ọdịbendị isiZulu".[4]

Ihe Nketa[dezie | dezie ebe o si]

Ụlọ Tutu na Vilakazi Street

Vilakazi Street dị na Soweto bụ naanị okporo ámá dị n'ụwa ebe ndị Nobel Laureate abụọ biri. Ọ bụ ebe Nelson Mandela na Desmond Tutu biri ma gụọ ya aha iji sọpụrụ Vilakazi.[5] Dr B.W. Vilakazi Secondary School na Zola 3, a gụrụ Soweto aha Dr Vilakazi nwụrụ anwụ iji cheta ihe nketa ya.

Na nsụgharị[dezie | dezie ebe o si]

E bipụtara nsụgharị edemede nke R.M. Mfeka na Peggy Rutherfoord nke uri Benedict Vilakazi Umamina na anthology African Voices: An Anthology of Native African Writing .[6]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • Inkondlo kaZulu (abụ uri), Witwatersrand University Press (Johannesburg), 1935.
  • Noma nini (akwụkwọ akụkọ), Yacindezelwa Emshinini Wasemhlathuzane (Mariannhill, Natal), 1935.
  • UDingiswayo kaJob (akwụkwọ akụkọ), Sheldon Press (London), 1939.
  • Nje nempela (akwụkwọ akụkọ), Mariannhill Mission Press (Mariannhill, Natal), 1944.
  • Amal'eZulu (abụ uri), Witwatersrand University Press, 1945.
  • Zulu-English Dictionary (ya na C. M. Doke), Mahadum Witwatersrand
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Nini ebe((((Grotville,Natal.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Anonymous. "Dr. Benedict Wallet Vilakazi", South African History Online, 2011-02-17. Retrieved on 2017-11-14.
  2. St. Francis College - History. Archived from the original on 9 September 2017. Retrieved on 8 September 2017.
  3. Dr. Benedict Wallet Vilakazi. Archived from the original on 7 June 2018. Retrieved on 2018-06-03.
  4. President Jacob Zuma bestows 2016 National Orders Awards, 28 Apr. South African Government (20 April 2016). Retrieved on 8 May 2016.
  5. Vilakazi Street Sign, photo on Flickr, accessed July 2013
  6. Edited by Peggy Rutherford , African Voices: An Anthology of Native African Writing, The Vanguard Press, Inc.