Asụsụ muria
Ọdịdị
| Muria | |
|---|---|
| A mụrụ ya | India |
Ndị na-asụ asụsụ ala |
15,864 (ọnụ ọgụgụ nke afọ 2011) [1] |
Dravidian
| |
| Koodu asụsụ | |
| ISO 639-3 | N'ụzọ dị iche iche:emu - Eastern Muriamut - Western Muriafmu - Far Western Muria (Gaita Koitor) |
| Glottolog | ọwụwa anyanwụ2340 Easternwest2408 Westernfarw1235 Far Western |
- ↑ "Statement 1: Abstract of speakers' strength of languages and mother tongues - 2011". www.censusindia.gov.in. Office of the Registrar General & Census Commissioner, India. Archived from the original on 2019-07-16. Retrieved 2018-07-07.
Muria bụ Asụsụ Dravidian a na-asụ na ọbọdọ India. Ụdị nwere nghọta. A na-agbagwoju ya mgbe ụfọdụ Asụsụ Madiya. [1] Na-enyo ya enyo na ọ bụ ihe a na-apụghị ịghọta aghọta na asụsụ Gondi nke ugwu.
Ọmụmụ ụdaolu
[dezie | dezie ebe o si]Muria nwere ụdaume iri [2] na ụdaefa 21.
| Bilabial | Ezé ezé | Alveolar | Retroflex | Palatal | Velar | Mkpịsị aka | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ụgbọ imi | m | n | ŋ | |||||
| Kwụsị | enweghị olu | p | t̪ | Ọdịdị | t͡ʃ | k | ||
| kwuru okwu | b | d̪ | Ọ bụ mgbe ahụ ka a ga-eji | d͡ʒ | g | |||
| Ihe na-esiri ike | s | h | ||||||
| Tap ma ọ bụ Flap | ɾ | Ọdịdị | ||||||
| Ihe atụ | Akụkọ banyere ya | l | Ọdịdị | j | ||||
| Front | Central | Back | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| short | long | short | long | short | long | |
| High | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | ||
| Mid | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | ||
| Low | Templeeti:IPAlink | Templeeti:IPAlink | ||||
Edemsibe
[dezie | dezie ebe o si]- ↑ Bhadriraju Krishnamurti (2003). The Dravidian languages. Oxford University Press, 25.
- ↑ Matthew (2013). Far Western Muria (Gaita Koitor Boli) Phonology Summary. sil.org. SIL International. Archived from the original on 2015-05-12. Retrieved on 2018-05-03.