Asusu Suri

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Suri (Churi, Dhuri, Shuri, Shuro), bụ asụsụ Surmic a na-asụ na mpaghara West Omo nke South West Ethiopia Peoples' Region di na Ethiopia, ruo n'ókè South Sudan site na Suri. Asụsụ ahụ nwere ihe karịrị pace to iri asato yiri nke Mursi. A na-akpọkarị asụsụ ahụ ụdị aha ya ọzọ, Surma, nke a na-akpọ alaka Surmic nke Eastern Sudanic, mana a na-ejikarị ụdị ahụ eme ihe maka asụsụ atọ ndị Surma na-asụ: Suri, Mursi, na Me'en.

A na-asụ Suri n'asụsụ abụọ site na mba abụọ, Tirma (Tirmaga, Cirma, Dirma, Terema, Terna, Tid, Tirima, Tirmagi) ya na Chai (Caci, Cai).

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Abbink, Jon, Michael Bryant & Daniel Bambu. 2013. Suri Orature: Nkwupụta maka Society, Asụsụ na Omenala Okwu nke Ndị Suri (Southwest Ethiopia). Cologne: R. Köppe Publishers, 203 peeji..
  • Bryant, Mike na Bargola Olekibo, ndị nchịkọta. 1997. Surichen ko aranjacan ko golacan (SurińEnglish Amirc dictionary). 2nd ed. S.l.: Surma Translation Project.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Akụkụ nke Tirmaga Grammar. Akwụkwọ edemede MA. Mahadum Texas, Arlington.
  • Nke ikpeazụ, Marco na Deborah Lucassen. 1998. "A Grammatical Sketch on Chai, a Southeastern Surmic Language". na: Dimmendaal, Gerrit and Marco Last (eds.) Asụsụ na Ọdịbendị Surmic. Rüdiger Köppe Verlag, Köln. peeji nke 375ʹ436.
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] "Ịtọpụ Asụsụ Abụọ A Na-akpọ 'Suri'". Akwụkwọ ndị na-ede mgbe ụfọdụ na ọmụmụ asụsụ Sudanese 7: 49-69.
  • Nke ikpeazụ, Marco na Deborah Lucassen. 1998. "Ime ihe ike na okwu ndọrọ ndọrọ ọchịchị n'etiti Chai Suri". na: Dimmendaal, Gerrit na Marco Last (ed.) Asụsụ na Ọdịbendị Surmic. Rüdiger Köppe Verlag, Köln. peeji nke 323.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]