Gaa na ọdịnaya

Ayo Obe

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ayo Obe
Alma materUniversity of Wales
OccupationLawyer
OrganizationCivil Liberties Organisation
Known forHuman rights activism
MovementBring Back Our Girls
Children1

ayo obe bụ onye ọkaiwu Naịjiria Britain, onye odeakụkọ, onye na-egosi ihe onyonyo na onye na-akwado ikike mmadụ.[1][2]

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Obe na Mee 24, 1955, na United Kingdom . Ọ gara Mahadum Wales .[3]

A maara Obe maka ikike mmadụ nke Naijiria, iwu na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, yana ịkwado mgbanwe ọchịchị onye kwuo uche ya. Ọ bụ onye isi oche nke nzukọ nnwere onwe obodo ma kwado maka mmelite nke mmeri nke Onyeisi MKO Abiola na 1993 na ntuli aka onyeisiala.[4][1][5] E depụtara ya dị ka otu n'ime ndị dike nke June 12.[6] E jidere paspọtụ ya na Machị 1996 mgbe ọ na-ahapụ Naijiria ịga nzukọ nke Kọmitii Na-ahụ Maka Ihe Ndị Ruuru Mmadụ nke UN na New York n'ihi ọrụ ya.[7][1]

Ọ bụ onye isi oche nke Transition Monitoring Group nke bụ njikọ aka na-enyocha ntuli aka ma na na'iwulite ọchịchị onye kwuo uche ya nke ndị NGO Naijiria site na 1999 ruo 2001. Ọ nọchitekwara anya njikọ ahụ site na 2001 ruo 2006 Ụlọ ọrụ ndị uweojii (PSC).[1]

Ọ na-eje ozi dị ka onye isi na ụlọ ọrụ ndị ọka iwu dị na Lagos nke a na'aha Ogunsola-Shonibare ma nọrọ na bọọdụ nke ọtụtụ òtù ọha na eze dị iche iche dị le Goree Institute na osote onyeisi oche nke bọmbụ nke International Crisis Group.[1][2][3]

Akwụkwọ ndị e bipụtara

[dezie | dezie ebe o si]
  • Ihe ịma aka nke Naịjirịa (2007)[8]
  • Mgbalị na Eziokwu n'Africa: Naịjirịa Na-apụta apụ? (2019)[9]
  • Mmekọrịta dị n'etiti Iwu Chineke na Iwu Mmadụ: Iwu Shari'a na Ụkpụrụ Iwu Naijiria (2005)

Ndụ onwe onye

[dezie | dezie ebe o si]

Ọ bụ nne naanị ya.[10]

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]
  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 Ugbodaga (2021-03-08). IWD 2021: Celebrating 13 Nigerian women who deserve a place on the naira note (en-US). TheCable. Retrieved on 2021-05-16.
  2. 2.0 2.1 PREMIUM TIMES names ombudsman board for public oversight of its journalism | Premium Times Nigeria (en-GB). Premium Times (2017-05-03). Retrieved on 2021-05-30.
  3. 3.0 3.1 Oladipo (2019-03-04). OBE, Mrs. Ayo (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2021-05-30.
  4. Why Does It Matter That Ayo Obe, Eghosa Osaghae, Femi Falana Are Turning 60+? (en-US). Intervention (2020-05-26). Retrieved on 2021-05-30.
  5. Sherlaw (2016-02-22). The Lagos power list: 21 people in 21 million (en). The Guardian. Retrieved on 2021-05-30.
  6. Ajeluorou. Heroes and villains of June 12 (en-US). The Guardian (Nigeria). Archived from the original on 2021-06-02. Retrieved on 2021-05-30.
  7. (1996) Human Rights Watch/Africa (in en). Human Rights Watch. 
  8. Obe (2007). "The Challenging Case of Nigeria" (in English). Right to Know: Transparency for an Open World Right to Know: Transparency for an Open World / Ann Florini, Ed., ISBN 9780231141581: 143–175. DOI:10.7312/flor14158-005. 
  9. Obe (2019). "Aspirations and Realities in Africa: Nigeria's Emerging Two-Party System?". Journal of Democracy 30 (3): 109–123. DOI:10.1353/jod.2019.0046. ISSN 1086-3214. 
  10. Okon-Ekong (2016-02-14). 14 Powerful Ladies Who Need Love. This Day.