Beresford Egan

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Beresford Egan
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereBeresford Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya9 Julaị 1905 Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya7 Jenụwarị 1984 Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụillustrator Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Beresford Egan (1905-1984) bụ onye na-ese ihe, onye na-ede akwụkwọ akụkọ, onye na'eme ihe nkiri, onye na-emepụta ejiji na onye na-eme egwuregwu.[1] A mụrụ ya na London mana o tolitere na South Africa mgbe ezinụlọ ya kwagara mgbe ọ dị afọ ise. Ọ laghachiri London na Julaị 1926 mgbe ọ nọsịrị afọ abụọ dị ka onye na-ese katụụn gwuregwu na Rand Daily Mail na Johannesburg.

O guzobere onwe ya ngwa ngwa n'ime ọnọdụ nka na akwụkwọ nke London. Ọ bụghị naanị na o gosipụtara ọrụ nke ndi odee ndị ọzọ, kamakwa akwụkwọ akụkọ nke ya. O dere egwuregwu atọ, dee egwu ma mee nkatọ ihe nkiri na caricatures. Ọ rụrụ ọrụ na ihe nkiri Britain nke gụnyere "Latin Quarter" ma pụta n'ụbọchị ọnwụ nke ụlọ egwu Britain dị ka The Great Daleno . Aubrey Beardsley nwere mmetụta dị ukwuu n'ihe osise ya na ọtụtụ n'ime ihe osise ya dị n'ụdị agụụ mmekọahụ.

A na-echeta Egan dị ka otu n'ime ndị Britain ole na ole na-egosipụta Art Deco. Ọ bụ otu n'ime ndị a ma ama na London's bohemian scene ruo ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ iri afọ ise. Ọ bụ odeee na onye na-ese ihe osise n'akwụkwọ, malite na The Sink of Solitude, satire banyere mmachibido iwu nke akwụkwọ akụkọ Radclyffe Hall na-ese okwu The Well Of Loneliness (1928). Akwụkwọ ahụ gosipụtara mmalite nke oge na-emepụta ihe dị ka afọ isii nke Egan mepụtara ọtụtụ ihe osise na mkpuchi akwụkwọ maka ọrụ Aleister Crowley, Pierre Louÿs na Charles Baudelaire. Egan dekwara akwụkwọ akụkọ ole na ole, nke o ji ihe osise ya dị egwu chọọ mma. O mekwara ihe osise maka akwụkwọ edemede nke nwunye ya Catherine Bower Alcock mepụtara.[2]

Mgbe ọ rụchara ọrụ agha n'oge Agha Ụwa nke Abụọ, ọ rụrụ ọrụ mgbe ụfọdụ na fim, nke gụnyere anọ maka onye nduzi Vernon Sewell.[1][3]

Ọ nwụrụ na London n'afọ 1984.[3]

Akwụkwọ ọgụgụ[dezie | dezie ebe o si]

Akwụkwọ/mpempe akwụkwọ edere (n'ozuzu ma ọ bụ n'akụkụ) na ihe osise na jaket site na Egan
  • Mgba nke owu ọmụma. Hermes Press, 1928.
  • Onye uwe ojii nke Onyenwe anyị. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Mkpụrụ osisi. Denis Archer, 1933 (E wepụtara ya na ihe ndị ọzọ site na Side Real Press, 2013)
  • Enweghị ezi uche n'ụdị. Denis Archer, 1933
  • Ma ndị mmehie nwere mmeri. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Epitaph. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Akụkọ na-esote [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Bun-Ho!. Floris Bakeries, 1959.
  • Akụkọ ihe mere eme. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
Akwụkwọ Ndị Beresford Egan sere - UK Editions
  • Fleurs Du Mal nke Baudelaire, nke C. Bower Alcock sụgharịrị. Sophistocles Press na T. Werner Laurie, 1929.
  • Aphrodite nke Pierre Louys. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Masques Cyprian nke Pierre Louys.
  • De Sade nke Brian de Shane [ C. Bower Alcock]. Fortune Press, 1929[30].
  • The Adventures of King Pausole nke Pierre Louys dere.
  • Ego na Nsonaazụ site na Nigel Balchin. Hamish Hamilton, 1936
  • Pobottle Stories [ nke Nigel Balchin dere]. High Duty Alloys, 1935-1937.
Akwụkwọ ndị Beresford Egan na-ese onyinyo US editions
  • Okooko osisi nke Ihe Ọjọọ. William Godwin, 1933 (onye ohi ụgbọ mmiri nke 1929 Fleurs Du Mal).
  • Okooko osisi nke Ihe Ọjọọ. Sylvan Press, 1947 (mbipụta e nyere ikike nke 1929 Fleurs Du Mal).
  • Aphrodite William Godwin, 1933 (onye ohi nke mbipụta Fortune Press nke 1929).
  • Ihe mkpuchi ihu igwe nke Saịprọs William Godwin, 1933 (onye ohi nke mbipụta Fortune Press nke 1929).
  • Ihe omume nke Eze Pausole. William Godwin, 1933 (onye ohi nke mbipụta Fortune Press nke 1929).
Uwe ájá nke Beresford Egan mepụtara / chọọ mma
  • Nwa ọnwa nke Aleister Crowley. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • (nke e bipụtara ọzọ n'akwụkwọ mpịakọta na-enweghị naanị ihu ihu, Samuel Weiser, 1992 na 2002).
  • Alụmdi na nwunye Soviet nke Paul Trent (Edward Platt). [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Anụ ma ọ bụ Nwoke nke S.M'guire. Cecil Palmer, c.1930
  • Ụlọ Ọnwụ nke Leon Groc. Dennis Archer, 1931 (?Ọ dị iche iche
  • Ihe Ọgbara Ọhụrụ a nke G. Abrahams. Denis Archer, 1933
  • Ogbugbu na Square site na J. Smith. Denis Archer, ihe dị ka 1933
  • Okpokoro Sultan nke W. Smith. Onye na-agba ụta, c1933
Akwụkwọ / akwụkwọ nta banyere Beresford Egan
  • Beresford Egan: Nkwupụta maka Ọrụ Ya site na Paul Allen. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Beresford Egan nke Adrian Woodhouse. Portsmouth City Museum na Art Gallery, 1979.
  • Beresford Egan, nke Adrian Woodhouse. [Ihe e dere n'ala ala peeji]
Nnyocha ihe nkiri na Caricatures nke Beresford Egan
  • Magazin Courier - July 1956 ruo January 1959

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 McFarlane (May 16, 2016). The Encyclopedia of British Film: Fourth edition. Manchester University Press. ISBN 9781526111968. 
  2. Beresford Egan by Adrian Woodhouse. Tartarus Press. Archived from the original on 26 December 2013. Retrieved on 15 March 2014.
  3. 3.0 3.1 Beresford Egan. BFI.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

Beresford Egan na IMDb