Bernard Altum

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bernard Altum
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịKingdom of Prussia Dezie
Aha enyereBernard Dezie
aha ezinụlọ yaAltum Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya31 Jenụwarị 1824, 31 Disemba 1824 Dezie
Ebe ọmụmụMünster Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya1 Febụwarị 1900 Dezie
Ebe ọ nwụrụEberswalde Dezie
Ebe oliliMünster Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaGerman Dezie
ụdị ọrụ yaagụmanụmanụ, ornithology, forestry, religion Dezie
onye were ọrụUniversity of Münster, Natural History Museum, Berlin, Eberswalde University for Sustainable Development Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Münster, Humboldt University of Berlin Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaCatholic Church Dezie
Archive naNatural History Museum, Berlin Dezie
Ihe nriteOrder of the Red Eagle 3rd Class Dezie
collection items atNatural History Museum, Berlin Dezie

Johann Bernard Theodor Altum (31 Jenụwarị 1824 - 1 Febụwarị 1900) bụ onye ụkọchukwu Katọlik nke Germany, onye na-amụ banyere ụmụ anụmanụ, na onye ọkà mmụta sayensị nke ọhịa nke mekwara ka nghọta ya nke okpukpe banyere sayensị bụrụ ihe a ma ama.[1]

Mmalite ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Altum nye onye na-akpụ akpụ akpụkpọ ụkwụ Bernard Theodor Altum na Anna Gertrude Antonette Huder nke Münster, Province nke Westphalia.  Mgbe ọ gachara ụlọ akwụkwọ elementrị dị n’ógbè ahụ, ọ banyere Paulinum Gymnasium (Münster) ma gụchaa n’afọ 1845. Altum gụrụ nkà ihe ọmụma na nkà mmụta okpukpe na Münster, e chie ya echichi dị ka onye ụkọchukwu na 1849. Mgbe e mesịrị, mmasị ya tụgharịrị na zoology, bụ́ ọzụzụ ọ mụtara n’okpuru ya.  Johannes Peter Müller na Martin Lichtenstein na Berlin, na-enweta akara ugo mmụta doctorate na 1855 site na nyocha nke atụnyere Homer, Aeschylus, Sophocles na Euripides.  Site na 1859 ọ bụ onye nkuzi na Mahadum Münster, wee kwaga na 1869 na Academy of Forestry na Eberswalde dị ka onye nọchiri Julius Theodor Christian Ratzeburg.[2]

N'ọrụ mbụ ya, nnyocha ya lekwasịrị anya na anụ na-enye nwa ara na nnụnụ; mgbe ọ kwagara Eberswalde, ọmụmụ ya dị n'ụzọ dị ukwuu n'ọhịa nke entomology ọhịa.

Altum, nọ ọdụ n'oche nke atọ site n'aka ekpe, dị ka akụkụ nke bọọdụ nyocha n'okpuru ozi ugbo na ọhịa na Berlin, Ọktoba 1893

Site na 1893 ruo 1900 ọ bụ onye isi oche nke German Ornithologists' Society.

Ernst Mayr dere banyere akwụkwọ Altum dere na 1868 Der Vogel und sein Leben bụ́ nke gụnyere ndetu banyere ókèala nnụnụ na 1935. Mayr kwuru na ọtụtụ ndị ọkà mmụta ihe ochie bụ́ ndị England kwenyere na Eliot Howard guzobere echiche nke ókèala nanị na 1920. Altum kwuru na ọ na-eji abụ agbachitere ókèala.  , Mmekọrịta nke ókèala size na nri nnweta wee nyochaa otú asọmpi ma ọ bụ enweghị ya n'etiti ụdị kpebiri ókèala esemokwu ma ọ bụ overlat n'etiti abụọ umu.[2] Altum bụ onye okike, mgbe e bipụtara akwụkwọ ahụ, ọtụtụ ndị katọrọ ya gụnyere Alfred Brehm, onye ya na ya nwere esemokwu. Na nzukọ nke ndị na-amụ banyere ụmụ nnụnụ na Berlin na 6 Eprel 1868, Brehm kwuru na ọrụ Altum bụ nke nkà mmụta okpukpe na nke teleological ma na-emegide nghọta nke oge a nke zoology nakwa na ọ na-eme nnụnụ da anụmanụ ka ha bụrụ (ihe ebumpụta ụwa) igwe site n'ịghara inye ha ọgụgụ isi, si otú a na-eme ka ọmụmụ nnụnụ daa.[3]

Dị ka onye nchịkọta akụkọ nke magazin Natur und Offenbarung ("Nature and Revelation"), Altum so n'otu obere ìgwè ndị Katọlik na-eme ka ụmụ anụmanụ na Germany.[4]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji]
  • Winke zur Hebung des zoologischen Unterrichts (akwụkwọ ntuziaka ntụziaka zoology), Münster 1863.
  • Die Säugetiere des Münsterlands, Münster (Mammals of "Münster country"), 1867.
  • Der Vogel und sein Leben, Münster 1868 (Birds and their lives); bipụtara n'ọtụtụ mbipụta, mbipụta nke asaa 1903.
  • Forstzoologie (Forest zoology; Mpịakọta 1: ụmụ anụmanụ na-enye nwa ara, Mpịakọrọ 2: nnụnụ, Mpịaka 3: ụmụ ahụhụ; ụmụ ahụhụ na ụmụ ahụhụ n'ozuzu).
    • I. Säugethiere. Mbipụta nke abụọ ka mma ma gbasaa, nke Julius Springer bipụtara, Berlin 1876.
    • Nke Abụọ. Vögel. nke Julius Springer bipụtara, Berlin 1873.
    • Nke Atọ. Ụmụ ahụhụ. 1. Abth. Allgemeines na Käfer Mbipụta nke abụọ ka mma ma gbasaa, nke Julius Springer bipụtara, Berlin 1881.[5]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Andreas W. Daum, Wissenschaftspopularisierung im 19. Jahrhundert: Bürgerliche Kultur, naturwissenschaftliche Bildung und die deutsche Öffentlichkeit, 1848–1914. Munich 1998, pp. 357, 385, 388, 428, 454, 457, 473.
  2. 2.0 2.1 Mayr, Ernst (1935). "Bernard Altum and the territory theory". Proceedings of the Linnaean Society of New York 45-46: 24–38.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name ":0" defined multiple times with different content
  3. (1868) "Protokoll der III. Monats-Sitzung". Journal für Ornithologie. 
  4. Daum, Wissenschaftspopularisierung, pp. 343, 356–59, 370–1.
  5. Deutsche Wikisource (bibliography)

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]

  • Andreas W. Daum, Wissenschaftspopularisierung im 19. Jahrhundert: Bürgerliche Kultur, naturwissenschaftliche Bildung und die deutsche Öffentlichkeit, 1848-1914. Munich: Oldenbourg, 1998, (gụnyere akụkọ ndụ dị mkpirikpi).

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]