Berni Searle

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Berni Searle
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịSouth Africa Dezie
Aha enyereBerni Dezie
aha ezinụlọ yaSearle Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya7 Julaị 1964 Dezie
Ebe ọmụmụCape Town Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụosee foto, video artist, filmmaker Dezie
ụdị ọrụ yaphotography Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Cape Town, Michaelis School of Fine Art Dezie
webụsaịtịhttp://www.bernisearle.com/ Dezie
Nwere ọrụ na mkpokọtaThe Nelson-Atkins Museum of Art, Museum of Modern Art Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie

Berni Searle (amụrụ n'ubochí asaá n'ọnwa Julaị 1964 na Cape Town, South Africa) bụ ónyé na-ese ihe na-arụ ọrụ na foto, vidiyo, na ihe nkiri iji mepụta ntinye anya nke na-eme akụkọ ndị metụtara akụkọ ihe méré eme, njirimara, ncheta, na ebe.[1][2] Ọtụtụ mgbè na ndọrọ ndọrọ ọchịchị na mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ọrụ ya na-esikwa na mmetụta zụrụ ụwa ọnụ metụtara adịghị ike, mfu na ịma mmá.[3]

Searle bi ma na-arụ ọrụ na Cape Town, South Africa ma bụrụ ugbu a Associate Professor na Michaelis School of Fine Art na Mahadum Cape Town.

Oge ọ malitere[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Searle n'ubochí asaá n'ọnwa Julaị, 1964 na Cape Town, South Africa na nne na nna ndị Afrịka na German-English.[4] Dị ka ónyé agbụrụ dị íchè íchè na-etolite n'oge ịkpa ókè agbụrụ na South Africa, a na-ahazi Searle dị ka "Coloured," akara nke o mechara jụ ma maa aka site na nka ya mgbè ịkpa ókè.[5]

Agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Searle nwetara BA ya na Fine Art na 1987 na diplọma postgraduate na Education na 1988 site na Michaelis School of Fine Art, Mahadum Cape Town.[6]

Mgbè ọ gụsịrị akwụkwọ, Searle kụziri nka n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị Cape Town ruo afọ abụọ wee banyeghachi Michaelis, na-edebanye aha màkà nzere masta na ihe ọkpụkpụ n'afọ 1992. Ọ bụ ezie na nke a bụ ógè bárá uru màkà ịnakọta nka teknụzụ na ijikọ mmekọrịta màkà ụdị atọ - ihe a ka na-ahụ anya na ọrụ foto ya taa -, ọchụchọ ya maka ụdị na ọdịnaya gara n'ihu. Ọrụ ya gosipụtara màkà nzere masta na nka dị mma na 1995 na-egosi ihe omimi, nnukwu ihe owuwu na simenti, simenti fondu, ígwè, waya, ọla nchara, na ugegbe nke yiri ka ọ na-ekwekọghị na ọrụ ndị dị nso na nke abụ nke Searle maara taa. N'ịbụ ndị e mepụtara otu afọ mgbè ntuli aka ọchịchị onye kwuo uche ya mbụ gasịrị, ọrụ ndị a bụ iji jụọ echiche obi ụtọ nke mbà na mbà na-ewulite na akwụkwọ ọkọwa okwu siri ike, ọbụna nke a na-achịkwa, site na ihe gbara ya gbụrụ-gbúrụ na ntụziaka.[6]

Ntinye anya nke "Lull" (2009), site na usoro Black Smoke Rising
Ntinye anya nke Profile (2002)

Ọrụ ndị a ma ama[dezie | dezie ebe o si]

Berni Searle na-eji nnukwu foto dijitalụ, ihe ndị a chọtara, na mgbasa ozi oge dịka ihe nkiri iji jide ọrụ ya. Ọrụ Searle na-agụnye akụkọ na-eme ihe nkiri na onwé ya dị ka ónyé na-egosipụta akụkọ ihe méré eme, ala, ncheta na ebe. A maara Searle maka iji ahụ nke ya n'ime iberibe ya mee ka ụlọ ọrụ ahụ nke ya pụta ìhè na iwulite ma mebie njirimara gbásárá agbụrụ na okike.Ihe na-esi ísì ụtọ bụ ihe a na-ahụkarị n'ọrụ ya.[6][7]

Onyinye[dezie | dezie ebe o si]

  • UNESCO/AICA Award na Cairo Biennale (1998)[1]
  • Ihe nrite Minista nke Ọdịbendị na Biennale nke Dakşart (2000)
  • Civitella Ranieri Fellowship (2001)
  • Standard Bank Young Artist Award (2003)
  • Rockefeller Bellagio Creative Arts Fellow (2014)

Ntinye aha na ndepụta[dezie | dezie ebe o si]

  • FNB VITA Art Award (2000)[1]
  • Ihe nrite Daimler-Chrysler maka nka oge a nke South Africa (2000)
  • Ihe nrite Artes Mundi (2004)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Williamson. Artbio - Berni Searle. artthrob - Issue No. 33, May 2000. artthrob. Retrieved on 14 August 2010.
  2. Van Der Watt (2004-12-01). "Tracing: Berni Searle" (in en). African Arts 37 (4): 74–96. DOI:10.1162/afar.2004.37.4.74. ISSN 0001-9933. 
  3. Leander (2016-08-10). Berni Searle. www.sahistory.org.za. Retrieved on 2017-07-21.
  4. Matrix 202: Berni Searle A Matter of Time. BAMPFA. The Regents of the University of California. Retrieved on 20 October 2021.
  5. De Beer (2012). "Spicing South Africa: Exploring the Role of Food and Spices in Berni Searle's Conceptual Art". Journal of Literary Studies 28 (1): 40-50. DOI:10.1080/02564718.2012.644467. 
  6. 6.0 6.1 6.2 Van Der Watt, Liese. "Tracing Berni Searle." African Arts 37:4 (Winter 2004): 74–79.
  7. Gqola (2005). "Memory, diaspora and spiced bodies in motion: Berni Searle's art". African Identities 3 (2): 123–138. DOI:10.1080/14725840500235365. 

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Perryer (2004). 10 Years 100 Artists: Art in a Democratic South Africa. Cape Town: Struik. ISBN 1868729877. Retrieved on 7 March 2015. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]

  • Official website