Bikwin-asụsụ Jen

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Bikwin-asụsụ Jen
language group

Asụsụ Bikwin-'Jen' ma ọ bụ naanị asụsụ Jen mejupụtara alaka nke ezinụlọ Adamawa. A na-asụ ha na gburugburu Karim Lamido LGA (n'ebe ugwu nke Jalingo LGA) na Taraba Steeti, na steeti ndị ọzọ dị nso n'ebe ọwụwa anyanwụ Naịjirịa.

Bikwin-Jen may not necessarily be a coherent group. Due to the internal diversity of Bikwin-Jen, Guldemann (2018) suggests that Bikwin and Jen could form separate groups.[1]

Nchịkọta[dezie | dezie ebe o si]

Norton & Othaniel (2020) na Norton (2019) na-ezo aka na Bikwin-Jen dị ka Jen. Kleinewillinghöfer (2015) na-eji aha Bikwin-Jen.

Kleinewillinghöfer (2015)[dezie | dezie ebe o si]

[2] (2015) kewara otu Bikwin-Jen dị ka ndị a na ebe nrụọrụ weebụ Adamawa Languages Project.

Aha asụsụ, koodu ISO, na aha onwe onye nke asụsụ Jen (Norton & Othaniel 2020): [3]

Koodu ISO 639-3 Aha asụsụ Aha ndị mmadụ
bys Burak [ɓʊ̄ːrɑ̀k]
Ldo Loo (Shungo Galdemaru, Shungo Waamura, Tadam) [ʃʊ̀ Мәсих]; [ló] 'isi'
gmd Maghdi (Tala) [mɑ̀kdī], [mɑ̂ɣdī]
pbl Mak (Lee Mak) nke Panya na Zoo [mɑ̀k], [lèmɑ̀k] 'ha (nke) Mak"
bka Kyak (Bambuka) [Ihe e dere n'ala ala peeji]
gwg Moo (Gomu) [Fick's]
Ldk Leelau (Munga Leelau) 'okporo ụzọ (ga) Lau'
mko Munga Doso [mɨŋɡɑ̃ dɔsɔ] 'osimiri mbụ"
Jenụwarị Dza nke Jen na Joole [i-d͡zə] (d͡zə 'osisi ahịhịa sp.")
nke gị Tha (Joole Manga) [ðə̀], [ɲwɑ́ ðɑ́] (ɲwɑð 'ọnụ")

Norton & Othaniel (2020) rụgharịrị ihe karịrị okwu 250 maka Proto-Jen. [3]

Norton (2019)[dezie | dezie ebe o si]

Jen cluster classification dị ka Norton si kwuo (2019): [4]

  • Jen
  • Burak, Loo
  • Maghdi, LeeMak
  • Kyak-Moo-LeeLau (Munga LeeLau)
  • Tha (Joole Manga)
  • Doso-Dza (Munga Doso; Dza-Joole)

Ụdị asụsụ ndị so na Jen cluster dị ka Norton si kwuo (2019): [4]

Ìgwè Jen
  • Burak
  • Loo nke Galdemaru na Waamura
  • Maghdi (Tala)
  • Mak (LeeMak) nke Panya na Zoo
  • Kyãk (Bambuka)
  • Moo (Gomu)
  • LeeLau (Munga LeeLau)
  • Munga Doso
  • Dza (Jenjo) na Joole
  • Tha (Joole Manga)

Aha na ebe[dezie | dezie ebe o si]

N'okpuru ebe a bụ ndepụta nke aha asụsụ, ọnụ ọgụgụ mmadụ, na ebe sitere na Blench (2019). [5]

Asụsụ Alaka Ìgwè Asụsụ Asụsụ ndị ọzọ Aha nke aka maka asụsụ Aha ndị ọzọ Aha ndị ọzọ (dabere na ebe) Aha ndị ọzọ maka asụsụ Aha ndị ọzọ Ndị ọkà okwu Ebe (s)
Tha Bikwin-Jen Taraba State, Karim Lamido LGA na Adamawa State, Numan LGA. Obodo Joole Manga Dìdí
Dza Jen Dza, Ja nnwa" Dzâ Edzá, na-ekwu na ọ bụ Jenjo, Janjo, Jen 6,100 (1952). Ọnụ ọgụgụ maka Dza nwere ike ịgụnye ndị ọzọ Jen dịka Joole na Tha (q.v.)
Joole Jen èèʒìì nwá èèʒì Taraba State, Karim Lamido LGA na Adamawa State, Numan LGA. N'akụkụ Osimiri Benue.
Mingang Doso Jen Munga ŋwai Màn Mingang Doso Dosọ Taraba State, Karim Lamido LGA. 15 kilomita  Ọwụwa anyanwụ nke obodo Karim Lamido. Otu obodo na obodo nta ndị metụtara ya.
Burak Bikwin yu Ɓuurak pl. nyuwǎ Ɓúúrák 'Yele Shongom [aha nke LGA] 4,000 (1992 bụ) Gombe State, Shongom LGA, obodo Burak. Obodo nta iri abụọ na ise A na-asụ ụdị pụrụ iche n'obodo Tadam.
Kyak Bikwin Kyãk Kyãk Bambuka 10,000 (SIL) Taraba Steeti, Karim Lamido LGA, Bambuka
Leelạu Bikwin Ugbu a Munga Otu obodo nta na obere obodo nta metụtara ya Taraba State, Karim Lamido LGA. 15 kilomita  Ọwụwa anyanwụ nke obodo Karim Lamido.
Loo Bikwin Shúŋ̣ ma ọ bụ̣ Shúŋ̣ ó-̣ North, Shúŋ́ ó-̣ South 8,000 (1992 bụ) Kaltungo LGA, Gombe State, Taraba State, Karim Lamido LGA. 30 kilomita  Ebe ugwu nke obodo Karim Lamido. Obodo Lo na obodo nta ndị metụtara ya.
Maghdi Bikwin Mághdì Mághdì sg., lee Mághdì pl. Widala metụtakwara Kholok Ihe na-erughị 2,000 (1992) Taraba State, Karim Lamido LGA. Akụkụ nke Widala
Mak Bikwin Panya, Zo Mak LeeMak Panya, Panyam (Site na Poonya, aha onye dike guzobere) Zoo Taraba State, Karim Lamido LGA. 15 kilomita  n'ebe ugwu nke obodo Karim Lamido.
Ọ bụ Bikwin ŋwaa Motó́́ Yaá Mɔ́́́́ Gwomo, Gwom, Gwomu, Gomu Taraba Steeti, Karim Lamido LGA

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Nrụzigharị Proto-Jen (Wiktionary)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Güldemann (2018). "Historical linguistics and genealogical language classification in Africa", in Güldemann: The Languages and Linguistics of Africa, The World of Linguistics series. Berlin: De Gruyter Mouton, 58–444. DOI:10.1515/9783110421668-002. ISBN 978-3-11-042606-9. 
  2. Kleinewillinghöfer, Ulrich. 2015. Bikwin-Jen group. Adamawa Languages Project.
  3. 3.0 3.1 Norton (2020). "The Jen language cluster: A comparative analysis of wordlists". Language in Africa 1 (3): 17–99. DOI:10.37892/2686-8946-2020-1-3-17-99. Norton, Russell; Othaniel, Nlabephee (2020). "The Jen language cluster: A comparative analysis of wordlists" (PDF). Language in Africa. 1 (3): 17–99. doi:10.37892/2686-8946-2020-1-3-17-99.
  4. 4.0 4.1 Norton (2019). The Jen cluster: comparative analysis of wordlists.Norton, Russell (2019). "The Jen cluster: comparative analysis of wordlists".
  5. Blench (2019). An Atlas of Nigerian Languages, 4th, Cambridge: Kay Williamson Educational Foundation. 

Isiokwu a gụnyere ederede dị n'okpuru ikikere CC BY 3.0. 

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]