Jump to content

Bodo(,Onye na-ese ihe)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Ogwe aka
A mụrụ ya
Camille-Pierre Pambu Bodo
1953

Nwụrụ March 5, 2015
Ọrụ (s) Onye na-ese ihe, onye ụkọchukwu

Camille- Pambu Bodo, onye a maara dị ka Bodo (1953 - March 5, 2015), bụ onye na-ese ihe na onye ụkọchukwu si Democratic Republic of Congo. Ọ biri na Kinshasa. Bodo bụ otu n'ime ndị guzobere na ndị isi na-akwado Zaire School of Popular Painting . [1] Ọrụ ya, tinyere nke ndị na-ese ihe ndị ọzọ, na-egosipụta nkwenye ha na ikike ha nwere ịmepụta nka nke nwere ike ịgbanwe akụkọ ihe mere eme.[2]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Bodo na 1953 wee zụlite na Mandu.  Ọ gụsịrị akwụkwọ sekọndrị na Mandu na 1970, ma kwaga Kinshasa n'otu afọ ahụ ka o wee sonye na ngosi ngosi nka nka.  N'afọ 1980, Bodo ghọrọ Onye Kraịst wee bụrụ onye pastọ nke mgbasa ozi ọma nke ụwa n'ime Ụka Pentikọstal ma kwenye na ọ ga-agbanwe ndụ ya.

Mmetụta na mmetụta[dezie | dezie ebe o si]

Bodo na-enweta mkpali site na ọtụtụ njem ya gburugburu Europe na United States of America. Ọ bụkwa eziokwu nke obodo ọ bi na ya na ụmụ amaala nọ n'ime obodo ya kpaliri ya.[3] Bodo kwuru, "M na-ekwupụta ihe niile na-eme m, nke mere na anaghịzi elebara m anya na isiokwu ndị Afrịka kpọmkwem ma nwee ike ịgwa onwe m okwu n'ụwa niile. " Ihe ka ọtụtụ n'ihe nkiri ya na-ezute akụkụ ma ọ bụ kpamkpam mmadụ n'ime ala.[4] Ọ na-etinye osisi na anụmanụ, na ndụ n'okpuru mmiri iji gosipụta nghọta ya n'ebe ọ hụla. Ọ na-ese ihe site na anya ma ọ bụ ahụmahụ. Ụdị nka Bodo na-esote ọrụ Hieronymous Bosch. Enwere ike ịhụ ọdịdị Bodo na ọrụ Bosch kpọmkwem site na mpempe akwụkwọ ya akpọrọ, "Le fleuve de délice" (River of Delight) ma n'aha ma n'ụdị. N'afọ ndị 1990 ụdị nka ya gbanwere ka ọ bụrụ ihe efu ma tinye ihe nnọchianya iji kesaa nrọ ya maka ụwa ka mma. Osimiri nke obi ụtọ (The River of Delight), Abụ m pụrụ iche na ụdị m (I Am One of a Kind), Ignorance, ma ọ bụ Ịhụnanya, Isi Iyi nke Ndụ, na-ekwughachi nkwenkwe ya n'ụzọ zuru oke. Ihe osise ndị a dị ịrịba ama n'igosi mgbanwe nke ụdị Bodo mepụtara site na 1990s, na-aga n'ihu. Ha na-egosipụta ụzọ Bodo si agbanwe ọdịdị mmadụ ka ọ bụrụ ihe jikọtara okike na ụmụ mmadụ.

Isiokwu na ụdị[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ ndị 1990 ka ụdị nka Bodo gbanwere bụrụ nke echiche efu na ọdịdị ihe atụ. Ọtụtụ n'ime ọrụ ya nke egosiri bụ nke e kere na-esochi 1990s. A na-ahụta ọtụtụ ọrụ Bodo dị ka ihe na-ekwesị ntụkwasị obi. N'ọtụtụ ihe osise ya ọ na-etinye ọnụ ọgụgụ nke ihe oyiyi mmadụ, na-ejikọta ya na akụkụ nke okike. Bodo na-emepụta ihe ndị a na-ahụ anya dị ka ọkara mmadụ na ọkara anụmanụ ndị sitere na ụwa efu. Ọmụmaatụ nke dị otú ahụ bụ mpempe aha, Bodostar; Ọ na-egosipụta ihe e kere eke bụ ọkara mmadụ - ọkara nnụnụ. E kere ebumnobi nke otu akụkụ nke ihe osise ya n'ebumnobi nke ịkụda ịgba afa dịka omume; a maara isiokwu a dị ka “Ndoki Zoba.

Ihe ndị dị mkpa n'ọrụ ya[dezie | dezie ebe o si]

Bodo bụ otu n'ime ndị guzobere na ndị isi na-akwado ya tinyere Moké na Chéri Samba nke ihe a bịara mara dị ka Zaïre School of Popular Painting . [1] Ọrụ ha na-ekwupụta n'ụzọ siri ike na n'ezoghị ọnụ nkwenye ha na ikike ha ịmepụta nka nke nwere ike ịgbanwe usoro akụkọ ihe mere eme.[1]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

Bodo sonyere na ngosi nka nka nka. E gosipụtara ọrụ ya nke ọma na Europe. Enwere ike ịhụ ọrụ Bodo na Tate Modern, Guggenheim Bilbao, na na mkpokọta nka nka nke Africa (CAAC) nke Jean Pigozzi.

Naanị ya[dezie | dezie ebe o si]

  • 2000 Bodo, onye na-ese ihe na Congo, Hôtel Sponeck, Montbéliard, France

Ìgwè[dezie | dezie ebe o si]

  • 2011 JapanCongo, Ụlọ Ahịa Grenoble, France
  • 2010 Akụkọ Afrịka, Marrakech Art Fair, Marramech
  • 2007/2008 Gịnị mere Africa ji? Pinacoteca Giovanni e Marella Agnelli, Turin, Ịtali
  • 2007/2008 "Popular Painting" si Kinshasa, Tate Modern, London, UK
  • 2006/2007 100% Africa, Guggenheim Museum, Bilbao, Spain
  • 2005 Arts of Africa, Grimaldi Forum, Monaco, France
  • 2005 African Art Now: Masterpieces si na Jean Pigozzi Collection, Museum of Fine Art Houston, USA
  • 2004 Les Africa, Tri Postal, Lille, France
  • 2003 Kin Moto na Brussels, Hôtel de Ville, Brussels, Belgium
  • 2002 Galerie Marc Dengis, Brussels, Belgium
  • 2001 Obodo dị na ihe osise, Wallonie-Bruxelles Center, Belgium
  • 1996 Bomoi Mobimba -Toute la Vie, Fine Art Palace, Charleroi, France

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 Camille-Pierre BODO Pambu (signs Art Bodo) 1953. African Contemporary. Archived from the original on 29 November 2014. Retrieved on 9 February 2015. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "African Contemporary" defined multiple times with different content
  2. Magnin (2005). African Art Now: Masterpieces from the Jean Pigozzi Collection. London: Merrell. 
  3. Untitled, 2013. Paddle8. Retrieved on 6 November 2014.
  4. Grive. Non-Western Part 2. Mary Grive Art F200X. Retrieved on 6 November 2014.