Chéri Samba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Chéri Samba
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịDemocratic Republic of the Congo Dezie
aha pseudonymSamba, Cheri, Chereau, Jean-Baptiste, Samba wa Nbimba Nʹzinga Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya30 Disemba 1956 Dezie
nwanneCheik Ledy Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụonye ese, omenkà Dezie
ụdị ọrụ yaart of painting Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Ihe nritePrince Claus Award Dezie
webụsaịtịhttp://www.cherisamba.net/ Dezie
nọchitere anya yaPascal Polar Gallery Dezie
onye nnọchite anya nwebiisinkareproduction right not represented by CISAC member, ikike mmeputakwa nke CISAC-otu nọchiri anya ya Dezie
ikike nwebiisinka dị ka onye okikeỌrụ nwebiisinka chekwara Dezie
omenkà faịlụ naPhiladelphia Museum of Art Library and Archives, Smithsonian American Art and Portrait Gallery Library Dezie

Chéri Samba ma ọ bụ Samba wa Mbimba N’zingo Nuni Masi Ndo Mbasi (a mụrụ n'ụbọchị nke 30 n'ọnwa Disemba n'afọ 1956) bụ onye na-ese ihe si Democratic Republic of Congo . Ọ bụ otu n'ime ndị na-ese ihe n'Afrịka a maara nke ọma, ebe a na-etinye ọrụ ya na nchịkọta nke Centre Georges Pompidou na Paris na Museum of Modern Art na New York. A na-ahụkwa ọnụ ọgụgụ dị ukwuu nke eserese ya na The Contemporary African Art Collection (CAAC) nke Jean Pigozzi .[1] A kpọrọ ya ka ọ sonye na 2007 Venice Biennale . Ihe osise ya fọrọ nke nta ka ọ bụrụ mgbe niile na-agụnye ederede na French na Lingala, na-ekwu maka ndụ na Africa na ụwa nke oge a. Samba bi na Kinshasa na Paris.

Ihe osise na-anọchite anya obodo Afrịka dị nso na Naamse Poort - Chéri Samba Porte de Namur, porte de l'amour

Mmalite ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Na mbụ, aha Samba bụ David Samba, mana na mba ya enwere mmachibido iwu maka idebe / inye ndị mmadụ aha mbụ nke Ndị Kraịst, ya mere o kpebiri ịgbanwe ya na Samba wa Mbimba N’zingo Nuni Masi Ndo Mbasi . Mgbe e mesịrị, Samba nakweere aha Chéri Samba, nke ọ chọrọ ịgbanwe na Dessinateur Samba, mana ọ bụghị n'ihi mmekọrịta ya na ọha na eze. Aha ikpeazụ ya, Samba, nwere ihe abụọ pụtara n'asụsụ Kikongo, na-ezo aka n'omume ekpere ma ọ bụ omume ikpe.

Nne na nna Samba nwere njikọ na omenala Kongo, mana Samba họọrọ ịmata onwe ya na omenala Kinshasa, nke bụ isi obodo nke mba ya. Samba na-ekwu na a gbanwere ya onye Katọlik, mgbe ọ na-aga ụlọ akwụkwọ. Ọ naghị ajụ ma ọ bụ gọnahụ Iso Ụzọ Kraịst, nke bụ okpukpe o tolitere na ya, mana ọ na-ekwu na ọ na-anwa iguzogide mgbalị ọ bụla itinye akara nkwupụta na okpukpe ya. Mgbe ọ gụsịrị akwụkwọ na ụlọ akwụkwọ praịmarị Katọlik, Samba gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị. Samba nọgidere na-abụ onye nke abụọ na klas, ma e wezụga otu afọ ebe ọ bụ onye mbụ. N'afọ nke atọ ya, Samba kwụsịrị. Mgbe ọ nọ n'ụlọ akwụkwọ, Samba na-ese ihe mgbe niile ma cheta na nna ya enweghị mmasị ịhụ ya ka ọ na-ese ihe. Okpukpe Cherí Samba bụ Katọlik na ntụgharị Zairian, nke metụtara ọtụtụ ihe osise ya dị ka Cherí Samba Beseeches the Cosmos .

[2]

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Chéri Samba na Kinto M’Vuila, Democratic Republic of Congo, dị ka ọkpara nke ezinụlọ nwere ụmụ iri. Nna ya bụ onye na-akpụ ọla na nne ya bụ onye ọrụ ugbo. N'afọ 1972, mgbe ọ dị afọ iri na isii, Samba hapụrụ obodo ahụ iji chọta ọrụ dị ka onye na-ese ihe ịrịba ama na isi obodo Kinshasa, ebe ọ zutere ndị na-ese ihe dị ka Moké na Bodo. Otu ndị na-ese ihe a, gụnyere nwanne Samba nke nta bụ Cheik Ledy, bịara bụrụ otu n'ime ụlọ akwụkwọ kachasị mma nke eserese a ma ama na mba ahụ.

N'afọ 1975, Samba mepere ụlọ ọrụ nke ya. N'otu oge ahụ, ọ ghọkwara onye na-ese onyinyo maka magazin ntụrụndụ Bilenge Info . Na-arụ ọrụ dị ka onye na-ese bọọdụ mkpọsa na onye na-ese ihe na-atọ ọchị, o jiri ụdị nke ụdị abụọ ahụ mgbe ọ malitere ịme ihe osise ya na ákwà sacking. Ọ gbaziri ojiji nke "okwu bubbles" site na nka na-atọ ọchị, nke nyere ya ohere ịgbakwunye ọ bụghị naanị akụkọ kamakwa nkọwa na ihe ndị o dere, si otú a nye ya ụdị ntinye aka ya nke ijikọta eserese na ederede. Ọrụ ya mere ka ọ bụrụ onye ama ama n'obodo. Na 1979 Samba sonyere na ihe ngosi Moderne Kunst aus Afrika, nke a haziri na West Berlin. Ihe ngosi ahụ bụ akụkụ nke mmemme nke ememme mbụ Horizonte - Festival der Weltkulturen .

Ọ bụ onye isi na ihe nkiri 1982 Kin Kiesse, na-enye echiche ya banyere ndụ na Kinshasa. Dị ka onye nduzi ihe nkiri ahụ, Mwezé Ngangura si kwuo, Samba nyere aka n'ime ihe nkiri ahụ, na-eme ka Mịnịstrị French nke Mmekọrịta, France 2 na telivishọn Congo kwenye na Ngangura nwere ike ime ihe nkiri na Kinshasa.[3]

Ọganihu Samba bụ ihe ngosi Les Magiciens de la Terre na Centre Georges Pompidou na Paris na 1989, nke mere ka a mara ya na mba ụwa.

N'afọ 2007, onye nlekọta Robert Storr kpọrọ Samba ka ọ sonye na 52nd International Art Exhibition na Venice Biennale, nke isiokwu ya bụ "Think with the Senses—Feel with the Mind". Art in the Present Tense", nke The Huffington Post kọwara dị ka "n'ezie 'ihe ngosi' nke narị afọ ọhụrụ a".[4]

Nkà ihe ọmụma[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide Samba bu n'obi imesi ịda ogbenye, nzuzu banyere ọdịbendị ya, nrụrụ aka, na ọgba aghara na ọrụ ya. Samba na-ekwu, “Ana m arịọku akọ na uche ndị mmadụ... Ana m ese eziokwu maọbụ ọ bụrụ na ọ na-awụ akpata oyi n'ahụ, ana m etinye ọchị na agba n'ime ya iji dọta ndị mmadụ. N'ihe odide ya, J'aime la couleur piece na-abanye n'agbụrụ na njirimara onwe onye. Ọ na-akọwa otú Samba si kwenye na ahụmịhe na usoro nke ịkwado na ịmegharị otu njirimara n'ofe mba ofesi ga-egosi otu esi ewusi obodo ike. Ọ na-esekarị onwe ya n'etiti nkọwa mmekọrịta mmadụ na ibe ya.[5]

Ihe ngosi ndị bụ isi[dezie | dezie ebe o si]

Ngosipụta naanị ya

  • 2011/2012: The Global Contemporary Art Worlds After 1989, Zentrum für Kunst und Medientechnologie Karlsruhe, Germany.
  • 2011: JAPANCONGO: Carsten Höller's double-take on Jean Pigozzi's collection, Le Magasin, Centre national d'Art Contemporain, Grenoble, France.
  • 2007/2008: Gịnị mere Afrịka? Pinacoteca Giovanni e Marella Agnelli, Turin, Italy
    • Popular Painting from Kinshasa, Tate Modern (Room 10), London, UK.
  • 2007: The Venice Biennale, Italian Pavilion, Venice, Italia.
  • 2004: Africa Remix: Art contemporain d'un continent. Ihe ngosi njem: Germany, UK, France, Tokyo.

Ihe ngosi otu[2]

  • 1978: Art Everywhere, Adcadémie des Beaux-Arts, CIAF, Kinshasa, Zaire.
  • 1982: Sura DJI Musée des Arts Décoratifs, Paris, France.
  • 1984: Folkkonst Frän Zaire, Kulturkset Stockholm.
  • 1988: Contemporary Zairian Painters, Maison de la Culture du Sud-Luxembourg, Arlon.
  • 1991: Castello de Rivara, Turin, Italy.
  • 1994: On the Human Condition: Hope and Despair, Tokyo.

Ndị nka yiri ya[dezie | dezie ebe o si]

  • Hieronymus Bosch
  • William Kentridge
  • Camille-Pierre Pambu Bodo, Bodo
  • Moké
  • Abdoulaye Konaté

Ihe edeturu[dezie | dezie ebe o si]

  1. Contemporary African Art Collection, Geneva - Paintings and bio
  2. 2.0 2.1 Jewsiewicki (1995). Cheri Samba: The Hybridity of Art = l’hybridité d’un Art. Galerie Amrad African Art Publications, 28–42. 
  3. Cham (2 July 2008). Interview with Mweze Ngangura. OurFilms: Films from the African Diaspora. African Film Festival. Retrieved on 17 March 2012.
  4. Raymond J. Learsy, "The Venice Biennale, A European Triumph, A Global Cast, and a Great American Art Director", The Huffington Post, 7/6/2007.
  5. Manning (2009). The African Diaspora: A History Through Culture. Columbia University Press. 


Ndetu[dezie | dezie ebe o si]

  • André Magnin na Robert Storr, J'aime Cheri Samba, Paris: Fondation Cartier pour l'art contemporain; London / New York: Thames & Hudson, 2004, .
  • Fred Robarts, "Chéri Samba: interview", Time Out London, 28/03/2007.
  • Wolfgang Bender [Ed.], Cheri Samba. München: Trickster, 1991. [Ihe odide German].
  • W. van den Bussche, JP Jacquemin, C.Samba, Chéri Samba: A Retrospective. Oostende: Provinciaal Museum voor Moderne Kunst/London: Institute of Contemporary Arts, 1991

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]