Bolewa people

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Bolewa people

Ndị Bolewa bụ agbụrụ dị na mpaghara ugwu nke Gombe Steeti. Dị ka omenala Bolewa si kwuo, ndị nna nna ha sitere na Yemen. Ha na ndị mwakpo na ndị malitere alaeze Kanem na Songhai kwagara.[1]A chọtara ndị na-asụ Bolewa n'akụkụ osimiri Gongola niile, na-ebi n'obodo dị iche iche n'ebe ọdịda anyanwụ na n'ebe ugwu ọdịda anyanwụ nke Borno, dị ka Kalam, Fali, Daniski, Kafarati, Mbara na Steeti Bauchi.[2]

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

Na narị afọ nke iri na atọ, ndị Bolewa guzobere nke ọma na mpaghara Gombe ma ha pụtakwara na ndagwurugwu Gongola dị ka Palmer tụrụ aro ebe ọ kpọrọ ha Ata-Gara. N'oge ọchịchị Kano Abdullahi nke a maara nke ọma dị ka Sarkin Kano, (1499-1509) e guzobere ebe obibi Kalam Bolewa ebe ha bi ebe dị ka Geri-kom, Tappi, Gadam, Dolli, Bojude, Bolari, Biri, Bomala, Gabukka wdg.

Otú ọ dị, Kalam Bolewa nke bụ ebe siri ike maka Bolewa ka ndị Steeti Kano wakporo otu narị afọ ka e mesịrị.[3]

Mmekọrịta Bolewa[dezie | dezie ebe o si]

E mepụtara mmekọrịta Bolewa gburugburu ofufe nke bu ya ụzọ, na-ekwere na ofufe ime mmụọ nke ndị nna nna, gụnyere ememe na ịchụ àjà, bụ ntọala nke mmadụ. Akụkụ a ma ama nke ofufe Bolewa bụ ofufe na-eme mmiri ozuzo. A na-ekwu na nke a sitere na mmụọ nna nna n'etiti ndị Bojude, Dirri na Tappi, Bolewa bụ onye kwenyere na 意 Kononá ebe Bolewa nke Gadam, Dolli na Geri Kom, na-ezo aka na ya dị ka 意 Konón-Akúá ma ọ bụ "Konon Akkuá.

Conon Akku bụ chi nna nna Jukun a ma ama nke e kwenyere na ọ na-enye nchebe ime mmụọ ma nwee ike ịnapụta ndị Jukuns niile n'oge nsogbu.[4]

Omenala na ichu àjà[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Bolewa na-eme emume dika ịchụ àjà n'oge emume ọdịnala, dị ka nke a na-akpọ Tang ma ọ bụ nke a na'akpọ Tang. Omenala omenala a n'etiti ndị Bolewa, ọkachasị mgbe ndị mmadụ na-enwe ụkọ mmiri ozuzo ma ọ bụ ụkọ mmiri ọsịsa, a na-ekwu na ha na-akwụ ndị nna nna ma ọ bụ nnukwu ndị eze Bolewa (Bolewa) ndị e liri n'ebe pụrụ iche maka ichebe onye ọchịchị ọhụrụ. Omenala omenala jupụtara na fetiish, ọ na-agụnye gburugburu ili dabere na emume nke Gamsodō. Emume ọdịnala Bolewa ọzọ e guzobere nke ọma bụ nke a na-akpọ o Dengtiń ma ọ bụ nke a bụ naanị n'etiti ndị Bolewa nke Kafarati ka a na-eme omenala kwa afọ, ebe ụmụ nwoke na-eyi ákwà ụmụ nwanyị, ebe ụmụ nwanyị na-eyi akwa ụmụ nwoke. Emere ya na mpụga obodo Bolewa, ọkachasị, gburugburu osisi Baobab a ma ama, nke e kwenyere na ọ bụ ebe obibi nke ndị Kwami.[5]

Mgbanwe nke okpukpe[dezie | dezie ebe o si]

Site n'ọbịbịa nke Okpụkpere chi Alakụba, ọtụtụ ndị Bolewa ghọrọ ndị Alakụba ma hapụ usoro nkwenkwe na ọdịbendị ha niile. C.K Meeks (1931) kwusiri ike na Bolewa bụ otu ndị mwakpo dị ka ndị guzobere alaeze Kanem na Songhai, bụ ndị e kwenyere na ha si Yemen bịa Africa.[4][6]

Asụsụ[dezie | dezie ebe o si]

Ndị Bolewa na-asụ asụsụ Bole.[7]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Aliyu (2000). Gombe state : a history of the land and the people. Zaria, Nigeria: Ahmadu Bello University Press. ISBN 9781258241. 
  2. Waziri (2013). "The Bole Fika Political Institution and Its Structure. A Study of the Traditional Titles (Northern Nigeria).". Zeitschrift der Deutschen Morgenländischen Gesellschaft 163 (1): 11–42. 
  3. Victor (1971). Three Nigerian Emirate: A Study in Oral History. Northwestern University Press London. ISBN 978-0810138520. 
  4. 4.0 4.1 Kingsley (1931). Tribal Studies in Northern Nigeria. London: Kegan Paul Trench Trubner and Co Ltd. ISBN 9780404121099. 
  5. T (2011). "The History of Bolewa before 1804 Jihad in Gombe Area". Gombe State University. 
  6. Bala Usman (1983). Studies in the history of pre-colonial Borno. Zaria : Northern Nigerian Pub. Co. ISBN 9789781692406. 
  7. Bole (en-US). African Languages at UCLA. Retrieved on 2022-03-28.