Carolyn Brooks

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Carolyn Brooks
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
Aha enyereCarolyn Dezie
aha ezinụlọ yaBrooks, Branch Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya8 Julaị 1946 Dezie
Ọrụ ọ na-arụmicrobiologist Dezie
ebe agụmakwụkwọTuskegee University, Ohio State University Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie

Carolyn Branch Brooks (amuru Julaị 8, afo 1946) bu onye okachamara microbiologist nke America ama ama maka nyocha ya na mgbochi ogwu, nri nri, na arụpụta ihe ọkụkụ.

Ndụ mmalite na agụmakwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Brooks July 8, afo 1946, na Richmond, Virginia nye Alaka Shirley Booker na Alaka Charles Walker, ndị nwe ụlọ ahịa ihe nri. Nne na nna ya ochie na nwanne ya nwaanyị nke tọrọ ya nyekwara aka zụọ ya. Ọ gara ụlọ akwụkwọ sekọndrị n'akụkụ ugwu Richmond. N'afọ ndị 1950, ezinụlọ ahụ kwagara n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke obodo na nke a mere ka ụlọ akwụkwọ sikwuoro ụmụaka ahụ ike n'ihi na ha aghaghị iji ụgbọ njem ọha. Brooks chọrọ ịga ụlọ akwụkwọ ochie ya ka ọ na-agbakwa ụgbọ ala ọha kwa ụbọchị n'ofe obodo. “Kwa ụbọchị, Carolyn na-abanye nnọọ n'ụgbọ ala, kwụọ ụgwọ ụgbọ ya, ma nọdụ n'azụ onye ọkwọ ụgbọ ala, n'amaghị na, dị ka iwu nkewapụ n'oge ahụ si dị, na ọ kwesịrị ịnọdụ ala n'azụ bọs. Mgbe ihe ngosi izizi nke ikike obodo malitere na Richmond, ọ chọpụtara na ọ bụbu onye ndọrọndọrọ n'amaghị ya.” [1]

Mgbe ọ bụ nwata akwụkwọ ọ gara ụlọ akwụkwọ ọkọchị pụrụ iche maka ụmụ akwụkwọ sayensị Africa America emere na Mahadum Virginia Union na Richmond. N'ebe a, ọrụ onye ọkà okwu ọbịa na-arụ na microbiology ahụike kpaliri ya. Tinyere nkwado nke ndị nne na nna, Brooks nwere ọtụtụ ndị nkuzi mara mma bụ ndị gbara ya ume ịchụso mmasị ya na sayensị. Mgbe e nyechara ya akwụkwọ mmụta na mahadum isii dị iche iche, ọ họọrọ ịga Tuskegee Institute (Mahadum) dị na Alabama iji mụọ microbiology. Na njedebe nke afọ nke abụọ ya, ọ lụrụ Henry Brooks, nwa akwụkwọ mmụta na Tuskegee. N'oge ọ na-arụ ọrụ mahadum ọ mụrụ ụmụ mbụ ya abụọ, ma ụmụ nwoke. Ọ gụsịrị akwụkwọ na afo 1968 wee gaa n'ihu nweta akara ugo mmụta masta na Tuskegee. Ọ mụrụ nwa ọzọ, nwa nwanyị n'oge a. Mgbe ọ na-enweta PhD na microbiology na Mahadum Ohio State, ọ mụrụ nwa nke anọ, nwa nwanyị ọzọ. [2] [3]

Nyocha[dezie | dezie ebe o si]

Nnyocha doctoral ya lekwasịrị anya n'otú mkpụrụ ndụ T si ebibie nje ịba Plasmodium. Ọ gara n'ihu mụọ mkpa nri nri nke ndị agadi na Mahadum steeti Kentucky . Site na nyocha ya, ọ chọpụtara njikọ dị n'etiti ọnụọgụ mineral dị na ntutu isi na nri onye ọrịa, si otú a na-eme ka a mata ụfọdụ nsogbu ahụike nke nri adịghị mma na-akpata. Na afo 1981, Dr. Brooks nakweere ọnọdụ nyocha na nduzi na Mahadum Maryland Eastern Shore (UMES) na Princess Anne, Maryland . Mgbe afọ 13 gachara na UMES, ọ ghọrọ onye isi ụlọ akwụkwọ nke Agricultural and Natural Sciences na onye ntụzi nyocha nke Mmemme Land-Grant 1890. N'afọ 1997, ọ ghọrọ onyeisi oche nke onyeisi oche na onyeisi ndị ọrụ. Na afo 2007, ọ ghọrọ onye isi nyocha mpaghara maka Association of the Research Directors nke afo 1890 Land Grant Universities.

Nchọpụta Dokita. Brooks na UMES lekwasịrị anya na nrụpụta ọrụ ugbo. Nke a na-agụnye ịba ụba nke ihe ọkụkụ na-eguzogide ndị na-eri anụ site n'ọtụtụ ụzọ gụnyere mmepe nke ụmụ ahụhụ ụmụ ahụhụ na-arụ ọrụ na iji usoro ọrụ ugbo dị iche iche (dịka ọmụmaatụ, iji anụ ọkụkọ, [4] [5] [6] ịwepụ nwa ehi, [7] [8] na composting [9] ), na mmekọrịta ya na ụmụ nje. Ọrụ microbial Brooks lekwasịrị anya n'ụzọ sara mbara na symbiosis, gụnyere mmekọrịta dị n'etiti nje bacteria na -edozi nitrogen na ezinụlọ legume [10] na mmekọrịta ndị ọzọ akọwapụtara n'etiti ụmụ nje na ihe ọkụkụ dị iche iche, gụnyere strawberries. [11]

Mmetụta zuru ụwa ọnụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ 1984-1985, ọ gara Togo na Senegal dị n'Ebe Ọdịda Anyanwụ Afrika. N'ebe a, ọ nyochara ụzọ ọ ga-esi na-abawanye mmepụta nke mkpụrụ ahịhịa nke Africa, n'ikpeazụ na-eduga n'ịbawanye mmepụta nke ọtụtụ nri dị iche iche na West Africa. [1] Dịka onye otu USAID - USDA, o nyere aka n'ịmelite mmekọrịta n'etiti ụlọ ọrụ nyocha na mahadum dị na South Africa. Ọ nọchitere anya UMES na nzukọ mahadum ndị ijypt. [1] [2]

Ihe nrite[dezie | dezie ebe o si]

  • Nrite na mbụ White House Initiative na ụlọ akwụkwọ kọleji na mahadum dị na afo 1988 nyere ndị prọfesọ maka “mmepụta ihe atụ dị ka ndị nkuzi, ndị nyocha, na ndị nlereanya”
  • Onyinye sitere na Maryland Association for Higher Education na afo 1990 [1] [2]
  • George Washington Carver Ụlọ Nzukọ Ọha nke Fame Award sitere na Nzukọ Ndị Ọrụ Ọrụ Ugbo Ọkachamara na afo 2013 [12]

Ọ bụ Minton Laureate sitere na American Society of Microbiology, ewebata ya na USDA NIFA Hall of Fame, amatakwara dị ka otu n'ime ụmụ nwanyị 100 kacha elu nke Maryland wee nata Ọkachamma na Nrite Nduzi site na ngalaba nnwale sitere na Association of Public Land Grant. Ụlọ akwụkwọ mahadum.

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Kessler (1996). Distinguished African American scientists of the 20th century, [Online-Ausg.]., Phoenix, Ariz.: Oryx Press. ISBN 0-89774-955-3. “Carolyn Brooks.” 
  2. 2.0 2.1 2.2 Krapp (1990). Notable black American scientists. NY: Gale. ISBN 0-7876-2789-5. 
  3. Kessler (1996). Distinguished African American Scientists of the 20th Century. Phoenix, AZ: Oryx Press. ISBN 0-89774-955-3. 
  4. Morant, M., C. Brooks, H. Ekperigin, and E. Phillip. 1997. Recovery of Salmonella and E. coli from soil amended with poultry litter. Page 59 In Proceedings, 11th Biennial Research Symposium, Association of Research Directors, San Antonio, Texas.
  5. Morant, M.A., and C.B. Brooks. 1994. Reaction of Heterodera glycines to application of poultry manure on the Delmarva Peninsula. Phytopathology 84:546.
  6. Casasola, J., M. Morant, and C. Brooks. 1994. Interaction of poultry litter and soybean cyst nematode: influence on soybean production. Proceedings, 10th Biennial Research Symposium of the Association of Research Directors, New Orleans, LA.
  7. Mollett, T.A., C.B. Brooks, and E.A. Leighton. 1989. Effect of total CMT score and milk quality of the dam upon calf weaning weight in beef cattle. J. Anim. Sci. 67 (Suppl. 1): 467.
  8. Mollett, T. A., C. B. Brooks and E. A. Leighton. 1988. Milk quality, composition and isolation of microorganisms from the mammary gland of the dam associated with reduced calf weaning weight in beef cattle. J. Animal Sci. 66 (Suppl. 1 ): 448.
  9. Mollett, T.A. and C. B. Brooks. 1994. Composting as a method of on farm animal carcass disposal for limited resource farmers. Proceedings, 10th Biennial Research Symposium of the Association of Research Directors, New Orleans, LA.
  10. Brooks, C.B., R.B. Dadson, B.M. Green. 1994. Symbiotic effectiveness of African Bradyrhizobium spp. with U.S. Soybean cultivars. Tropical Agriculture 71: 22 - 25.
  11. Mitchell, V., C. Brooks and M. Morant. 1999. Effect of nutrient source on quality and yield of strawberry grown in Verticillium – infested soil. HortScience 34(3): 474
  12. ERROR: The requested URL could not be retrieved (2013-06-20). Archived from the original on 2013-06-20. Retrieved on 2018-04-03.