Ceres (nhazi)

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

 

Ceres bụ òtù na-enweghị uru na-akwado nkwado nke dị na Boston, Massachusetts, ma guzobe ya na 1989.[1]

N'afọ 2007, a kpọrọ Ceres otu n'ime ndị egwuregwu 100 kachasị emetụta na ọchịchị ụlọ ọrụ site na magazin Directorship.[2] Ceres bụ onye natara Skoll Foundation Award for Social Entrepreneurship na 2006, yana onye natara Fast Company Social Capitalist Awards na 2008.[3][4] Ka ọ na-erule Mee 2017, onye isi oche ya bụ Mindy Lubber.

Akụkọ ihe mere eme[dezie | dezie ebe o si]

E guzobere Ceres na 1989 mgbe Joan Bavaria, onye isi oche nke Trillium Asset Management, jikọtara aka na ndị na-ahụ maka gburugburu ebe obibi na ebumnuche nke ịgbanwe omume gburugburu ebe obibi nke ụlọ ọrụ. Ọ kpọrọ nzukọ ahụ "Coalition for Environmentally Responsible EconomieS", ma ọ bụ CERES. Ceres bụ chi nwanyị Rom oge ochie nke ọmụmụ na ọrụ ugbo.

N'afọ 1993, mgbe mkparịta ụka ogologo gasịrị, Sunoco ghọrọ ụlọ ọrụ Fortune 500 mbụ kwadoro ụkpụrụ Ceres. Kemgbe ahụ, ihe karịrị ụlọ ọrụ 50 akwadowo ụkpụrụ Ceres, gụnyere ụlọ ọrụ 13 Fortune 500 nke nabatara ụkpụrụ gburugburu ebe obibi nke ha.[5]

N'afọ 2003, nzukọ ahụ gbanwere aha ya dị ka "Ceres".[6]

Na Jenụwarị 27, 2016, Ceres na United Nations Foundation kpọkọtara nzukọ nke asaa nke ndị na-etinye ego na ihe ize ndụ ihu igwe na United Nations na New York, nke ihe karịrị ụlọ ọrụ 110 na-etinye mbongo na ya na-anọchite anya ihe karịrị ijeri $ 22 na akụ, na ebumnuche nke okpukpu abụọ nke itinye ego zuru ụwa ọnụ na ike dị ọcha site na 2020.[7]

Ụkpụrụ Ceres[dezie | dezie ebe o si]

Nke mbụ e bipụtara n'oge mgbụsị akwụkwọ nke afọ 1989, ụkpụrụ Ceres bụ koodu isi iri nke echiche gburugburu ebe obibi nke ụlọ ọrụ ga-akwado n'ihu ọha dị ka nkwupụta ọrụ gburugburu ebe obibi ma ọ bụ ụkpụrụ omume.[8] Ụkpụrụ 10 Ceres bụ:

  • Nchebe nke Biosphere
  • Ojiji na-adịgide adịgide nke ihe ndị sitere n'okike
  • Mbelata na iwepụ ihe mkpofu
  • Nchekwa ike
  • Mbelata ihe ize ndụ
  • Ngwaahịa na ọrụ ndị dị nchebe
  • Mweghachi gburugburu ebe obibi
  • Ịdọ ọha na eze aka ná ntị
  • Nkwado nchịkwa
  • Nnyocha na akụkọ

Ihe ndị dị mkpa ọ rụzuru[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọ malitere Global Reporting Initiative (GRI), ugbu a ọ bụ ụkpụrụ mba ụwa nke ihe karịrị ụlọ ọrụ 1,200 na-eji maka akụkọ ụlọ ọrụ gbasara gburugburu ebe obibi, mmekọrịta mmadụ na ibe ya na arụmọrụ akụ na ụba.[9]
  • Tọrọ ntọala ma na-eduzi Investor Network on Climate Risk (INCR), otu 100 na-eduga na-etinye ego na ụlọ ọrụ nwere ihe onwunwe karịrị US $ 10 puku ijeri. Ndị otu ya gụnyere Deutsche Asset Management, State Street Global Advisors, na TIAA-CREF, yana ego ezumike nká nke California, Florida, na New York.[10]
  • Ọ na-ahazi nzukọ United Nations Investor Summit na-eme ugboro abụọ n'afọ na Climate Risk, nke na-eme ka ọtụtụ narị ndị na-etinye ego, ndị isi ego na ụlọ ọrụ na-agbakọta iji dozie ihe ize ndụ ego na ohere nke mgbanwe ihu igwe. N'afọ 2008, ihe fọrọ nke nta ka ọ bụrụ ụlọ ọrụ 50 na-etinye ego na US na Europe na-elekọta ihe karịrị US $ 1.75 puku ijeri na akụ wepụtara atụmatụ mgbanwe ihu igwe nke 9 nke ga-abawanye itinye ego na arụmọrụ ike na teknụzụ ike dị ọcha ma chọọ nyocha siri ike nke itinye ego carbon nke nwere ike ibute ihe ize ndụ ego ogologo oge.[11]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Ọrụ ọha na eze
  • Azụmaahịa na-adịgide adịgide
  • Ihe ize ndụ nke ihu igwe
  • Akụkọ nkwado
  • Azụmaahịa Maka Ọnọdụ ihu igwe na Ike Ọhụrụ

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. "Investing in sustainability", Khaleej Times, 8 January 2013. Retrieved on 26 January 2014.
  2. Directorship Honors the 100 Most Influential Players in Corporate Governance. Directorship Magazine (December 11, 2007). Retrieved on 2009-06-19.
  3. Skoll Foundation Awards $16 Million to Nonprofits Around the World in Support of Social Entrepreneurship. Skoll Foundation (March 14, 2006). Archived from the original on May 18, 2009. Retrieved on 2009-06-19.
  4. The 2008 Social Capitalist Awards: Ceres. Fast Company. Archived from the original on 2009-04-09. Retrieved on 2009-06-19.
  5. Homepage. Archived from the original on 2009-05-30. Retrieved on 2009-06-19.
  6. 2003 Ceres Annual Report. Archived from the original on 2017-05-08. Retrieved on 2017-05-06.
  7. Global investors mobilize action in wake of Paris Climate Agreement (January 27, 2016). Retrieved on 2017-05-06.
  8. Ceres Principles. Archived from the original on 2012-07-23.
  9. Homepage. Archived from the original on 2009-06-04. Retrieved on 2009-06-17.
  10. Ceres Investor Network. Archived from the original on 2009-06-20. Retrieved on 2009-06-19.
  11. Trillions turn green: Investment dollars flow to climate change, clean tech. The Wall Street Journal. Retrieved on 2009-06-19.

Ịgụ ihe ọzọ[dezie | dezie ebe o si]