Jump to content

Chọọchị Ndị Nsọ Nile, Daresbury

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Àtụ:Infobox church

Ụlọ Elu

All Saints' Church dị n'ime obodo Daresbury, Cheshire, England. A maara ya maka mkpakọrịta ya na Lewis Carroll bụ onye a na-echeta na windo ugogbe ya nwere ntụpọ na-egosi agwa sitere na Alice's Adventures in Wonderland. Edekọrọ ya na Ndekọ Ihe Nketa Mba maka England dị ka ụlọ e depụtara na ọkwa ọkwa II*.[1] Ụka bụ ụlọ ụka parish nke England na-arụsi ọrụ ike na dayọsis Chester, archdeaconry nke Chester na deanery nke Great Budworth.[2] A mụrụ odee Lewis Carroll na All Saints' Vicarage na 1832 mgbe nna ya, Charles Dodgson, bụ onye na-elekọta mmadụ na chọọchị. Emere nke a na Maachị 2012 mgbe e mepere Lewis Carroll Center, nke jikọtara ya na ụlọ ụka ahụ..

Akụkọ ihe mere eme

[dezie | dezie ebe o si]

Na narị afọ nke 12, e hiwere ụlọ ụka na saịtị nke ụka dị ugbu a dịka ụlọ ada Norton Priory.[1] Ọ bụ ụlọ ụka dị mfe n'ime parish nke Runcorn.[2] Mgbe mgbanwe ahụ gasịrị, nkwado nke parish Runcorn gafere n'aka Christ Church, Oxford.[1] O yikarịrị ka e wuru ụlọ elu nkume ahụ obere oge ka oge a gachara. N'ime afọ ndị gafeworonụ, esemokwu na-enwekarị n'etiti ndị na-efe ofufe na Daresbury na ndị ụka nne dị na Runcorn gbasara okwu gbasara ego..[7]

Ndị ọzọ na-abụghị ụlọ elu ahụ, ndị Lancaster architects Paley na Austin wughachiri ụlọ ụka ahụ n'ụzọ dị ukwuu n'etiti 1870 na 1872. Ha gbatịkwara ụlọ ụka ahụ ogologo, gbasaa akwụkwọ akụkọ ahụ n'ọwụwa anyanwụ, ma tinye ọnụ ụzọ mgbanaka ugwu ọhụrụ na akwa akwa, maka £6,000 (nke ruru £ 680,000 na 2023). N'oge mweghachi ahụ, e bibiri ụlọ elu ụlọ ochie na ihuenyo. Richards kọwara nke a dị ka nke "ụdị Welsh dị ọcha" yana mfu ya dị ka "ọ dịghị ihe ọ bụla dị na nnukwu ọdachi". Daresbury ghọrọ parish dị iche na Runcorn na February 1880.[1] Ezinụlọ ndị ha na chọọchị na-akpakọrịta kemgbe ọtụtụ narị afọ bụ ndị Greenall, Rylands, Chadwick, Heron, Milner, Houghton, na Okell. Sir Gilbert Greenall weghachiri ụlọ elu ahụ na 1872.

Ihe owuwu

[dezie | dezie ebe o si]

E ji nkume ájá na-acha ọbara ọbara wuo ụlọ ụka ahụ. Ụdị ihe owuwu nke ụlọ ụka ahụ bụ Perpendicular.[lower-alpha 1] Atụmatụ nke ụlọ ụka ahụ nwere ụlọ elu nwere ọnụ ụzọ ise nwere ebe ugwu na ebe ndịda, ụlọ elu dị n'ebe ọdịda anyanwụ na njedebe nke ụlọ ahụ, na ọnụ ụzọ na-eche ibe ha ihu n'ebe ugwu na ebe Ndịda.[1] Ụlọ elu ahụ nwere mgbidi nkuku ma bụrụ nke a na-eme ka ọ dị nro. N'elu ya bụ ihu igwe na-adị ka azụ. Windo ọdịda anyanwụ dị larịị na ọkụ anọ na windo mgbịrịgba dịkwa larịị nwere ọkụ abụọ. E dere ụbọchị 1110 n'akụkụ ndịda. A na-eche na ụbọchị a bụ na mbụ 1550 mana na ọnụ ọgụgụ ahụ emeela ka ndị na-eweghachi ya mehiere.[10] Na njedebe ọwụwa anyanwụ nke akụkụ ndịda bụ Daniell Chapel. A na-akpọbu ụlọ ekpere ahụ Chadwick Chapel mana a gbanwere aha ya ka ọ bụrụ ụlọ ekpere Daniell iji cheta otu n'ime ezinụlọ oge ochie nke Cheshire nke nwere njikọ na Daresbury.

N'ime ụlọ ụka ahụ, a na-ebu arịlịka ndị ahụ n'ogidi asatọ. Okpukpe ahụ bụ nke Jacobean nke nwere ihe osise nke isi ndị mmụọ ozi nke Richards weere na ọ ga-abụ na ọ bụ nke kachasị mma n'ụdị ha na mpaghara ahụ.[10] Ọ gụnyekwara ihe osise yiri griffin na Alice's Adventures . Ụdị mkpụrụedemede ahụ sitere na narị afọ nke 19 ma bụrụ onyinye nke Miss Elizabeth Wood.   Ọ bụ Lady Greenall nyere ya mkpuchi osisi dị iche iche.  E nwere nwoke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ nke a tụrụ na ihuenyo Jacobean a na-eji eme ihe ọzọ n'azụ Ebe ịchụàjà.[2] A na-eji "ọrụ tracery-inventive" kpụọ njedebe oche oak. [13] N'ime ụlọ mgbịrịgba ahụ bụ bọọdụ nwere acrostic na aha "Daresbury".[14]

Ime
Nwoke na-acha akwụkwọ ndụ akwụkwọ ndụ
Window nke ọmụmụ Jizọs na-echeta Lewis Carroll

Igwe na-acha odo odo na windo nke ebe ndịda na-egosi ndịozi iri na otu na-enweghị Judas Iscariot. Ezinụlọ Stubbs, ndị na-emepụta ihe na Warrington nyere ha onyinye n'etiti narị afọ nke 19.  Window ọwụwa anyanwụ nke ụlọ ekpere Daniell gụnyere ihe odide sitere na Alice's Adventures in Wonderland. E guzobere windo ahụ na 1935, na-esote ego ncheta iji mee emume otu narị afọ nke ọmụmụ Carroll. Ọ bụ Geoffrey Webb chepụtara ya ma nyefee ya na 30 June 1935 site n'aka Herbert Gresford Jones, Bishọp nke Warrington. Akụkụ ndị dị n'elu na-egosi ebe a ọmụmụ Jizọs nke ndị mmụọ ozi asatọ kpuchiri, akụkụ aka ekpe na-egosi Lewis Carroll n'onwe ya na Alice Liddell. Windo ndị ahụ nwere akụkụ ihe atụ metụtara ndụ Carroll, gụnyere Cheshire wheatsheaf, ogwe aka nke Rugby School na Christ Church, Oxford, na ngwá mgbakọ na mwepụ. N'ofe ala nke windo ahụ bụ akụkụ ise nke gụnyere ihe odide sitere na akwụkwọ Alice tinyere okwu sitere na uri Christmas Greetings nke Carroll. Ihe odide ndị ahụ dabere na ihe osise nke John Tenniel. Na mgbidi ndịda bụ windo nke Trena Cox mere na-egosi The Flight into Egypt na The Annunciation nke e nyere chọọchị ahụ na 1960 iji cheta ezinụlọ Broome nke Preston-on-the-Hill.[2]

Na mgbidi ndịda nke ụka ahụ bụ ihe ncheta nke John Gibson nke echekwara na chọọchị ochie ahụ. Ọ na-echeta Sarah, nwunye Henry Byrom nke Liverpool, onye nwụrụ na 1833. N'ebe ọzọ na chọọchị ahụ bụ ihe ncheta Radulphus Starkie onye nwụrụ na narị afọ nke iri na asaa, Rebecca Rutter, onye nwụrụ na 1725, na ihe ncheta nke E. Ashworth nyere Henry Byrom, onye nwụrụ n'afọ 1804.[16] N'ime chancel bụ ihe ncheta George Heron, onye ụkọchukwu nke Chester Cathedral nke mere Lewis Carroll baptizim. Ọzọkwa na chancel bụ ọla abụọ maka ndị ezinụlọ Greenall nwụrụ na 1861 na 1867.[16] N'ime ụlọ ekpere Daniell bụ ihe ncheta maka ndị ezinụlọ Chadwick nke Daresbury Hall. [2] Ọ bụ Jardine wuru ọkpọkọ abụọ ahụ ma weghachite ya na 2002 site n'aka A. J. Carter.   E nwere mgbaaka nke mgbịrịgba asatọ, nke John Warner na Sons tụbara na 1913. Ndebanye aha parish sitere na 1617, na ndekọ nke Ndị na-elekọta chọọchị site na 1663. [10]

Ihe ndị dị n'èzí

[dezie | dezie ebe o si]

Ogige ụka ahụ nwere font nke narị afọ nke iri na isii nke, n'etiti ọtụtụ ndị ọzọ, e mere Lewis Carroll baptizim.Ọzọkwa n'ogige ụka ahụ bụ ili agha nke ndị agha abụọ na onye nkuzi Royal Navy nke Agha Ụwa Mbụ.

Ebe Obibi Lewis Carroll

[dezie | dezie ebe o si]

Ebe etiti ahụ nwere ihe owuwu sandstone semicircular nwere windo dị elu ejikọtara n'ebe ugwu nke ụlọ ụka ahụ ma si n'ọnụ ụzọ ugwu bịaruo nso. Na mgbidi ndị ahụ bụ akụkụ nkọwa na-enye ozi gbasara Charles Dodgson, Lewis Carroll, na ndị ọzọ nọ n'ezinụlọ ahụ. N'ime ụlọ ahụ bụ mgbịrịgba nzukọ nke na-akpọbu ndị ọwa mmiri ka ha fee ofufe na chọọchị ozi ala ọzọ na-ese n'elu mmiri na Preston Brook na Bridgewater Canal dị nso. Ụlọ ọrụ ahụ na-arụkwa ọrụ dị ka ụlọ nzukọ maka ụlọ akwụkwọ na ìgwè ndị ọzọ. Chọọchị na ụlọ ọrụ ahụ na-emeghe kwa ụbọchị, ọ dịghịkwa ụgwọ nnabata.

Ihe ngosi

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe osise ndị na-egosi ihe odide sitere na Alice

  • Grade I na II* edepụtara ụlọ na Halton (obodo)
  • Ụlọ ndị e depụtara na Runcorn (ime obodo)
  • Ndepụta nke ọrụ ụka site na Paley na Austin

Ihe odide

[dezie | dezie ebe o si]

Ihe edeturu .mw-parser-output .reflist{margin-bottom:0.5em;list-style-type:decimal}@media screen{.mw-parser-output .reflist{font-size:90%}}.mw-parser-output .reflist .references{font-size:100%;margin-bottom:0;list-style-type:inherit}.mw-parser-output .reflist-columns-2{column-width:30em}.mw-parser-output .reflist-columns-3{column-width:25em}.mw-parser-output .reflist-columns{margin-top:0.3em}.mw-parser-output .reflist-columns ol{margin-top:0}.mw-parser-output .reflist-columns li{page-break-inside:avoid;break-inside:avoid-column}.mw-parser-output .reflist-upper-alpha{list-style-type:upper-alpha}.mw-parser-output .reflist-upper-roman{list-style-type:upper-roman}.mw-parser-output .reflist-lower-alpha{list-style-type:lower-alpha}.mw-parser-output .reflist-lower-greek{list-style-type:lower-greek}.mw-parser-output .reflist-lower-roman{list-style-type:lower-roman} Ebe e si nweta ya

  1. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named images
  2. 2.0 2.1 2.2 Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; no text was provided for refs named bklt