Jump to content

Charles Caryl Coleman

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Charles Caryl Coleman
</img>
Eserese nke Coleman nke Oliver I. Lay, ca. 1876
Amụrụ Ọnwa Nke Anọ 25, 1840



</br>
Buffalo, New York, Njikota Obodo Amerika
Nwụrụ Disemba 5, 1928 (afọ 88)



</br>
Nwunye

Charles Caryl Coleman (April 25, 1840 na Buffalo, New York - Disemba 5, 1928 na Capri, Italy ) bụ onye omenkà America.. [1]

Ndụ mbido[dezie | dezie ebe o si]

A Arsene Coleman na Buffalo, New York nye John Hull Coleman (1813) na Charlotte Augusta (née Caryl) Coleman.  Nwanne ya nwoke nke obere bụ Caryl Coleman (1847–1930), [1] onye okachamara, onye na-ahụ iko ụlọ ụka na onye na-achọ mma nke akwụkwọ akwụkwọ na Bellevue Medical College na Canisius College, na onye ndụ Nonna Agnes Black  .  Caryl mepere ngalaba ụlọ ụka nke Tiffany Company na New York na 1889 wee ọrụ ya ruo afọ 10. [2] Na 1899 ọ ntọala Church Glass and Decorating Company nke New York nke rụpụtara ọtụtụ ihe omume mma na ugogbe ugogbe anya maka ụlọ ụka.  dị iche iche, ụlọ akwụkwọ, na ụlọ ndị ọzọ nke onwe na nke ọha. [2]

Nne na nna nne ya bụ Capt Benjamin Caryl na Susan Young.  [1] Nne na nna ya ochie bụ Charles H. Coleman (1787–1880) na Doreas (née Hull) Coleman (1791–1822).  [2] Charles bụ onye sitere na Thomas Coleman nke Marlborough, Wiltshire, England, onye bịara Boston na 1635 wee kwaga Nantucket na 1663 ka o bichara na Newbury, Massachusetts. . [3]

A akare ya na Buffalo wee nkà n'okpuru William Holbrook Beard "na onye na-ese ihe, Andrew Andrews onye ezigbo aha ya bụ Isaacs."

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'agbata 1859 na 1862, Coleman akwụkwọ akwụkwọ na Paris n'okpuru Thomas Couture, na-alọghachi n'oge Agha Obodo America iji jee ozi na Union Army n'oge nke ahụ nke ukwuu na South Carolina wee gbakee na New York City  .  Ọ la mfe Europe na 1866 ya na ndị ọrụ ibe ya bụ William Morris Hunt na Elihu Vedder .  [1] N'afọ 1865, a mgbaàmà ya na National Academy of Design dị ka onye ekere. [4]

Site na 1863 ruo 1866, Coleman nọgidere na-eme ihe nkiri na New York. Ọ bụ nke mbụ na 840 na emesia na 896 Broadway. Ọ na-egosipụtakarị ọrụ ya na ihe ngosi nke Brooklyn Art Academy na National Academy of Design na New York. [5]

Na 1866, ọ na-ama America ọzọ wee malite oge ịdọ na London, Paris na Brittany.  Ọ kwagara n'otu ụlọ ndị Rom nke onye na-ede uri John Keats bi na mbụ, bi ebe ahụ site na njedebe 1860 ruo n'etiti 1880s, tupu emechaa dozie na Capri . [1]

Ogwe ihe ịchọ mma nke Coleman bụ onyinye ya kachasị ukwuu na nka narị afọ nke iri na itoolu. Ihe osise ndị a, nke na-anọchi anya alaka osisi ndị na-amị mkpụrụ ma ọ bụ azaleas, nwere ike iji ya tụnyere naanị enyo nwere agba agba nke John La Farge na Louis Comfort Tiffany. N'ịkọwapụta njirimara niile nke mmegharị ahụ mara mma nke mba ụwa, ha na-egosipụtakwa ndị na-akwado Japan, ite ndị China, vases maiolica, vases Venetian, teepu islam, na akwa India. [6]

Na 1893, Coleman la mfe na United States obere oge.  Mgbe ọ nọ n'ebe ahụ, e nyere ya iwu ka ọ na-ese na icho mma nke ime ụlọ nke New York State Building na Chicago World's Fair, na ndị na-ese ihe Frank D. Millet na Elmer E. Garnsey [7]

Na 1899, Avery Galleries na 368 Fifth Avenue na New York mere ihe ngosi nwere foto na ụzọ ya anọ.  [1] [2] E mere nke ọzọ ebe ahụ na 1902, na- agụ ihe ọrụ na pastel iri ise nke Coleman mere.  [3] Enyere ebe maka inye onyinye na 1901 Pan-American Exposition, nke e mere n'obodo ya bụ Buffalo, nke ịsa Saintly Dreams site na Early Moonlight .  [4] Ọ bụ onye senti ola-edo siri ike, ntutu ojii na-eru, uwe mwụda na-acha uhie, na alaka Roses na-acha uhie uhie n'apata ya.  Akwụkwọ akwụkwọ New York Times kwuru na "ọ dị ka ọ na-enwe arịa na nhụsianya nke ìhè ụnwapụta Capri. Ọ na-anọdụ n'elu oche na-acha ọcha nke dị n'etiti ogidi stucco gburugburu, oge osisi osisi n'  ime ite n'ihu ya, na n'elu isi ya, akwa akwa na-agbapụ na ogidi. [8]

Capri[dezie | dezie ebe o si]

Na 1870, ọ onyinye ụlọ ndị ọbịa nke ebe obibi ndị mbụ nke Santa Teresa ka ọ bụrụ Villa Narcissus .  A raara nke Villa ahụ nye "onye ọrụ nka" nke nwere ihe ochie na ihe osise nke ya.  [1] Coleman, enyi nke Dr. Allan McLane Hamilton a ma ama, nwa nwa nke ụlọ Treasury Alexander Hamilton, imera Villa Narcissus, Villa dị nso ya, maka Hamilton na 1894. [9]

E mechara biri Villa Narcissus n'aka ya site n'aka Rose O'Neill, enyi ya na onye America na-ese ihe.  O'Neill kwere Coleman ka ọ ndụ ndụ n'ụbọchị ahụ iyanụ n'ebe, [1] ma ọ iku na Villa ruo mgbe ọ nwụrụ na 1928,. [10]

Ndụ onwe onye[dezie | dezie ebe o si]

Na 1875, Coleman ngosi Mary Edith Gray Alsager (d. 1906), onye ya na Red Cross rụkọrọ ọrụ n'oge Agha Franco-Prussian nke 1870, na-emeso ma ndị agha France na German.  [1] Haghị nwa ọ lụ ma Meri buru ụzọ ụzọ. [11]

N'ime uche June 1916 ya, ọ nyefere ala na ụlọ ya niile na ego ndị obi ndụ maka abamuru nke nwanne ya nwoke, Caryl Coleman (d. 1930).  [1] Nkwenye ahụ gara n'ihu kwupụta na mgbe nwanne ya nwoke nwụsịrị, ụlọ ahụ ga-agakwuru enyi ya, Oriakụ Rose O'Neill Wilson, nke Saugatuck, Connecticut .  N'ọbụrụ na Oriakụ Wilson die tupu nwanne ya nwoke, ihe mmetụta ahụ na-aga Anita Vedder (1873–1954), ada enyi ya Elihu Vedder nke Capri.  N'ihe omume niile nwụnahụrụ ya, ala ahụ ga-aga American Academy na Rome . [12]

Ihe ngosi[dezie | dezie ebe o si]

E gosipụtara ihe ngosi nke otu nwoke nke ọrụ ya na: [5]

  • 1899 - Avery gallery, New York, New York
  • 1902 - Avery Galleries, New York, New York
  • 1906 - Thomas C. Hoe Gallery, New York, New York
  • 1907 - St. Botolph Club, Boston, Massachusetts
  • 1907 - John Herron Art Institute, Indianapolis, Indiana
  • 1907 – Detroit Institute of Arts, Detroit, Michigan
  • 1907 - Saint Louis City Art Museum, St. Louis, Missouri
  • 1907 - Buffalo Fine Arts Academy, Buffalo, New York
  • 1912 - Buffalo Fine Arts Academy, Buffalo, New York
  1. 1.0 1.1 Charles Coleman - Artist, Fine Art, Auction Records, Prices, Biography for Charles Caryl Coleman. Askart.com. Retrieved on 2014-08-07. Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "askart.com" defined multiple times with different content
  2. Wingerson Thesis 2017.
  3. Adrienne Baxter Bell, "Utopian Pastiche: The Still Life Paintings of Charles Caryl Coleman," in A Seamless Web: Euro-American Art in the Nineteenth Century. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing, 2014, pp. 147-62.
  4. Leonard (1913). Who's Who in America | A Biographical Dictionary of Notable Living Men and Women of the United States | Vol. VII 1912–1913 (in en). A. N. Marquis & Company. Retrieved on 17 May 2017. 
  5. 5.0 5.1 Burke (1986). In Pursuit of Beauty: Americans and the Aesthetic Movement (in en). New York: Metropolitan Museum of Art. ISBN 9780870994685. Retrieved on 17 May 2017.  Kpọpụta njehie: Invalid <ref> tag; name "Burke1986" defined multiple times with different content
  6. See Adrienne Baxter Bell, "Echoes of the East, Echoes of the Past: Charles Caryl Coleman's Azaleas and Apple Blossoms at the de Young Museum, San Francisco," in Locating American Art: Finding Art's Meaning in Museums, Colonial Period to the Present. Edited by Cynthia Fowler and Kimberlee Cloutier Blazzard. London: Ashgate, 2016, pp. 33-45.
  7. "NEW-YORK STATE'S BUILDING; A BEAUTIFUL STRUCTURE, COMPLETE IN EVERY DETAIL. Architecturally It Is Not Surpassed by Any in Jackson Park -- The Interior Decoration the Work of Frank D. Millet, Charles Caryl Coleman, and Elmer E. Garnsey -- The Style that of the Italian Renaissance -- The Great Banquet Hall -- Elaborate Electric Effects.", The New York Times, 2 June 1893. Retrieved on 17 May 2017.
  8. "IMPRESSIONS OF CAPRI.; Exhibition of Paintings and Pastels by Charles Caryl Coleman.", The New York Times, 11 February 1902. Retrieved on 17 May 2017.
  9. Hamilton (1916). Recollections of an Alienist, Personal and Professional. New York: George H. Doran Company. Retrieved on 16 May 2017. 
  10. "C.C. COLEMAN DIES; AMERICAN PAINTER; A Native of Buffalo, Had Lived on Island of Capri, Italy, for Fifty Years. WORKS WELL KNOWN HERE Many Possessed by Art Museums of America--Artist Honored by This Country.", The New York Times, 6 December 1928. Retrieved on 17 May 2017.
  11. Times. "C.C. COLEMAN, ARTIST, ILL.; American Stricken in Italy and Age Makes His Recovery Doubtful.", The New York Times, 10 May 1910. Retrieved on 17 May 2017.
  12. "C.C. Coleman Estate to Brother.", The New York Times, 2 February 1929. Retrieved on 17 May 2017.