Charles Udenze Ilegbune

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Charles Udenze Ilegbune
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
aha n'asụsụ obodoUdenze Dezie
Aha enyereCharles Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1939 Dezie
Ebe ọmụmụAnambara Steeti Dezie
Asụsụ obodoAsụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụ̀sụ̀ Ìgbò Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic, onye ọka iwu Dezie
ebe agụmakwụkwọMahadum Obafemi Awolowo, London School of Economics and Political Science Dezie
Onye òtù nkeNigerian Bar Association, International Bar Association Dezie
Ihe nriteOrder of the Niger Dezie

Charles Udenze Illegbune OON, SAN bụ onye Naijiria bụ Ọkammụta Iwu na Mahadum Abuja na onye isi na-akwado Naijiria.[1][2] Ọ bụbu osote onye isi oche nke Mahadum Naịjirịa Nsukka ebe ọ rụkwara ọrụ dị ka Dean (onye isi) nke ngalaba iwu na Mahadum Naijiria Nsukka[3] Ọ bụ onye òtù Afrikan Ndị ọka iwu, onye natara ihe nrite Order of the Niger. Ọ bụkwa onye guzobere na onye isi mmekọ nke Ilegbune & Co Enugu, Steeti Enugu [4][3][5]

Mmalite Ndụ na Agụmakwụkwọ Ya[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Udenze na Nọvemba 4, 1939, nwa Chief Ilegbune Oguejiofor na Dakwasi-Enyi Adaeze Caroline Ilegbune na Igbariam, Steeti Anambra. O nwetara asambodo mbụ ya (FSLC) n'afọ 1952 site na St. Anthony's School, Igbariam.  Ọ natara asambodo ndị nkuzi (PTC) n'afọ 1953 site na Ebe Ọzụzụ mbido Nimo, Njikoka LGA. O nwetara asambodo GCE ya A-Level ya n'afọ 1959 na 1961 n'otu n'otu. O nwetara nzere bachelọ nke iwu (LL.B) n'afọ 1966 site na Mahadum Obafemi Awolowo, Master of Law (LL.M) site n'otu Mahadum ahụ n'afọ 1971, na nzere PhD ya n'afọ 1974 site na London School of Economics & Political Science n'afọ 1977. O nwetara Barrister-al-Law (B. L) ya na Nigerian Law School, Lagos.[1][3][5][6]

Ọrụ Ya dịka onye gụrụ Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

Udenze malitere ọrụ ya n'ụlọ akwụkwọ St. Francis Primary School Ikem-Nando n'afọ 1952. N'afọ 1959, ọ kwagara Ụlọ akwụkwọ St. Augustine Umuoba-Anam. N'afọ 1962 a kpọfere ya n'ụlọ akwụkwọ St Anthony Igbariam. N'afọ 1974, ọ kwagara n'ụlọ akwụkwọ dị elu ebe a họpụtara ya dị ka onye nkuzi nke abụọ na Mahadum Obafemi Awolowo lle-Ife. N'afọ 1976, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ onye nkuzi nke mbụ na onye nkuzi dị elu n'afọ 1979 ma n'otu afọ ahụ, ọ kwagara Mahadum Naịjirịa, Nsukka. N'agbata afọ 1984 na 1985 ọ bụ osote ọkammụta nke iwu, Mahadum Steeti Chicago Illinois USA. Ọkammụta nta Mahadum Steeti Chicago Illinois USA. N'afọ 1986, ọ ghọrọ onye nkuzi dị elu na Iwu, Mahadum Sayensị na Teknụzụ nke steeti Anambra, ASUTECH (bụ Mahadum Nnamdi Azikiwe, UNIZIK ugbua). N'afọ 1987, e buliri ya n'ọkwa ka ọ bụrụ osote ọkammụta nke iwu, Mahadum Steeti Abia, Uturu, na n'afọ 1988 e buliri ya n'ọkwá ka ọ bụrụ ọkammụta iwu zuru ezu na Mahadum Naijiria Nsukka, Enugu. N'afọ 1998, ọ kwagara Mahadum Abuja ebe ọ nọ ruo taa.[3][1][4][5][7]

Nhọpụta nchịkwa[dezie | dezie ebe o si]

A họpụtara Udenze dị ka Onye isi ụlọ akwụkwọ St. Francis, Ikem-Nando n'afọ 1954 wee bụrụ Onye isi ụlọ ọrụ St. Anthony, Igbariam n'afọ 1962. Ọ ghọrọ osote Dean nke Iwu na Mahadum Naịjirịa Nsukka n'afọ 1981, Onye isi nke Ngalaba nke Iwu, Azụmaahịa na Ihe onwunwe n'afọ 1986, Dean nke Ngalaba Iwu, Mahadum Naịjiria n'afọ 1987 na osote osote onye isi nke otu ụlọ ọrụ ahụ na 1995. Iwu Ihe onwunwe Azụmaahịa Mgbe ọ kwagara Mahadum Abuja, e mekwara ya Dean nke Ngalaba Iwu nke ụlọ ọrụ ahụ na 1998.[1][3][5]

Ọrụ iwu[dezie | dezie ebe o si]

Udenze jere ozi dị ka onye guzobere na onye isi mmekọ nke Ilegbune & Ilegbune&Co. Enugu n'etiti afọ 1989 na 1992. O nwere ahụmịhe ikpe na steeti, ikpe gọọmentị etiti na ụlọ ikpe mkpegharị. Ọ nọchitere anya ndị ahịa n'okwu ikpe, usoro nchịkwa, na ndị nnọchiteanya. Ụfọdụ n'ime ha bụ Ụlọ ọrụ Garland (Nig) Ltd n'etiti 1981 na 1984; Gold (Nig" Ltd Enugu n'etiti 1982 na 1984; Agrotek (Nig), Edo & Delta Steeti n'etiti afọ 1982 na 1984.[1][5][8]

Ọzọkwa, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye ndụmọdụ na onye ọka iwu; Oranyel & Sons Ltd Asaba, n'etiti afọ 1982 na 1984; Co-Operative & Commerce Bank Pic n'etiti 1987 na 1998; Berman Development Co. Ltd n'etiti 1988 1992; Premier Breweries Plc Onitsha n'etiti 1988. UBA[1][3][5]

Ndị otu na mkpakọrịta[dezie | dezie ebe o si]

Udenze bụ onye otu Ndị ọka iwu Naijiria (NBA), Africa Bar Association (ABA), Òtù Mmụta Iwu Commonwealth (CLEA), International Bar Association (IBA), International Third World Legal Studies Associate (INTWORLSA), Nigerian Association of Law Teachers (NALT), Nigerian Constitutional Law Association (NCLA), African Network for the Prevention Against Child Abuse and Neglect (ANPPCAN), na African Society of International and Comparative Law (ASICL). Nigerian Bar Association International Bar Association Nigerian Association of Law Teachers[7][1][5].

Onyinye na nsọpụrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'afọ 1993, e nyere Ilegbune utu aha dị elu nke Owelle nke Igbariam. Ọchịchị N'afọ 1994, e nyere ya utu aha ọdịnala nke Nwaezeatuegwu na n'afọ 2005 ka Onye isi ala Naịjirịa nyere ya National Honour na Aha nke Onye isi nke Order of Naijiria OON). Onye isi ala Naịjirịa[3][1]

Akwụkwọ ndị a họọrọ[dezie | dezie ebe o si]

  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Iwu na iwu nke British concessions na Southern Ghana, 1874-1915 (Distertation Doctoral, London School of Economics and Political Science (University of London).
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkwekọrịta Scramble na Land Alienation na British Southern Ghana, 1881515-19 1.[9]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkatọ nke iwu ịgba alụkwaghịm nke Naijiria n'okpuru iwu alụmdi na nwunye nke 1970. Journal of African Law, 14 (3), 178-197.[10]
  • Adeogun, A. A., Cottrell, J., Ewelukwa, D. I. O., Abdulai, A., & Ilegbune, C. U. (1976). Nnyocha nke Mmepe Iwu na Naịjirịa 1975. Onye Naijiria LJ, 10, 122.[11]
  • [Ihe e dere n'ala ala peeji] Nkwupụta nke atọ megide onye na-ahụ maka ịnshọransị: Enwere ike ịdọ aka ná ntị na a ga-eme ya n'ezie[12]
  • Ezejiofor, Gaius, Cyprian Okechukwu Okonkwo, na C. U. Ilegbune. Iwu azụmahịa nke Naijiria. Sweet & Maxwell, 1982.[13]
  • Ilegbune, C. U. "Nkwurịta okwu Iwu Azụmaahịa: Ndị nwe ya Ikike Nkwụsị nke Ụgbọ ala N'okpuru S. 9 (5) nke Iwu Ịzụta Ọrụ 1965"[14]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 M. O (2022). "A Phenomenon in the Legal Landscape: A Review of Professor Charles Ilegbune’s Contribution to Law and Society". Journal Of Current Issues In Nigerian Law 2 (1). 
  2. NAMES OF SENIOR ADVOCATES OF NIGERIA (SAN).
  3. 3.0 3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6 Nigeria (2018-06-07). Biography Of Prof. Charles Udenze Ilegbune, SAN (en-US). Media Nigeria. Archived from the original on 2023-06-19. Retrieved on 2023-06-19.
  4. 4.0 4.1 Àtụ:Citejournal
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 Edet (2017-03-10). ILEGBUNE, Prof. Udenze Charles (en-US). Biographical Legacy and Research Foundation. Retrieved on 2023-06-19.
  6. O. A.. "A BRIEF HISTORY OF ST. FRANCIS CATHOLIC CHURCH, IKEM.". OAU Journal. 
  7. 7.0 7.1 Full List of NBA Members Qualified To Vote_31stMay2022.
  8. Home (en). ilegbune.com. Retrieved on 2023-06-19.
  9. Ilegbune (1976). "Concessions Scramble and Land Alienation in British Southern Ghana, 1885-1915" (in en). African Studies Review 19 (3): 17–32. DOI:10.2307/523872. ISSN 0002-0206. 
  10. Ilegbune (1970). "A Critique of the Nigerian Law of Divorce under the Matrimonial Causes Decree 1970" (in en). Journal of African Law 14 (3): 178–197. DOI:10.1017/S002185530000485X. ISSN 1464-3731. 
  11. Survey of Legal Developments in Nigeria 1975. heinonline.org. Retrieved on 2023-06-19.
  12. Third-Party Claim Against Insurer: Can Notice of Proceeding Really Be Dispensed With. heinonline.org. Retrieved on 2023-06-19.
  13. Ezejiofor (1986). Nigerian Business Law. Sweet & Maxwell. ISBN 9780421292307. 
  14. C. U (1987). "Ilegbune, C. U. "Commercial Law Controversies: Owners Interim Right of Removal of Motor Vehicles Under S. 9 (5) of the Hire-Purchase Act 1965’". OAU Law Journal 4 (162).