Jump to content

Cheick Oumar Sissoko

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Cheick Oumar Sissoko
Born
Mali
Occupationfilm director and politician
Cheick Oumar Sissoko
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịMali Dezie
ụbọchị ọmụmụ ya1945 Dezie
Ebe ọmụmụSan Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaFrench language Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye nhazi ndu ihe nkiri, onye nhazi ederede, director Dezie
ebe agụmakwụkwọSchool for Advanced Studies in the Social Sciences Dezie
onye otu ndọrọ ndọrọ ọchịchịAfrican Solidarity for Democracy and Independence Dezie
Ihe nritePrince Claus Award, Stallion of Yennenga Dezie
ụdị metụtaraCategory:Films directed by Cheick Oumar Sissoko Dezie

Cheick Oumar Sissoko (amụrụ 1945 na San, Mali ) bụ onye isi ihe nkiri na onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Mali.

Akụkọ ndụ[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka nwa akwụkwọ na Paris, Cheick Oumar Sissoko nwetara DEA na African History and Sociology na diploma na History na Cinema site na Ecole des hautes études en Sciences sociales . Ọ gara n'ihu na-agụ akwụkwọ na sinima na Ecole nationale Louis Lumière .

Mgbe ọ laghachiri na Mali, ọ malitere iduzi na Center National de la Production C inématographique (CNPC), ebe ọ na-eduzi Sécheresse et Exode ime obodo ("Akụkọ na Ọpụpụ Rural").

Na 1995, ọ na-eduzi <i id="mwFw">Guimba</i> (The Tyrant), bụ onye meriri ihe nrite ndị juri pụrụ iche na International Film Festival of Locarno, na l'Etalon de Yennenga ("Stallion nke Yennenga") na FESPACO ( Panafrican Film and Television Festival of Ouagadougou ).

Na 1999, La Genèse (Jenesis) wepụtara, nke meriri Sissoko ọzọ Etalon de Yennenga na FESPACO. Na 2000, ọ na-eduzi Battù, dabere na akwụkwọ akụkọ Aminata Sow Fall nke meriri ya RFI Prize for Cinema na Fespaco na 2001.

O mebere ụlọ ọrụ mmepụta ihe akpọrọ Kora Film.

Sissoko na Oumar Mariko tọrọ ntọala otu ndọrọ ndọrọ ọchịchị, African Solidarity for Democracy and Independence (SADI), na 1996. Sissoko bụ onyeisi oche pati ahụ. A họpụtara ya dị ka Minista omenala na gọọmentị Prime Minister Ahmed Mohamed Ag Hamani na 16 October 2002 ma nọgide na-abụ Minista omenala na ọchịchị nke Prime Minister Issoufi Ousmane Maïga, nke a kpọrọ aha na May 2, 2004 Na August 8, 2007, na-esote ọnwụ nke Minista Education nke National Education Mamadou Lamine Traoré na July, Sissoko a na-akpọ Minister nke National Education, mgbe ọ bụ Minister nke Culture. Agụnyeghị ya na gọọmentị akpọrọ na October 3, 2007.

Ihe nkiri ọzọ Sissoko mepụtara bụ nke a na-akpọ "The Garbage Boys". Ihe nkiri a na-akọ akụkọ dị ilu banyere ụmụaka na-etolite na Bamako, Mali; o gosiri ha ịlụ ọgụ mgbochi kwa ụbọchị. E gosiri ụmụaka ndị e sere na ihe nkiri ahụ ka ha na-ebu tebụl nke ha aga ụlọ akwụkwọ, na-eburu ihe mkpofu iji kpata ego, na-egwuri egwu n'okporo ámá, na-amụ ihe ọjọọ, nakwa na-ekiri ka nne ha na-anwụ mgbe ha na-amụ nwa. Ihe nkiri ahụ yiri ka ọ nwere mmetụta dị iche iche na ndị mmadụ dị iche iche. Onye edemede bụ Manthia Diwara na-ekwu n'akwụkwọ ha na mgbe ha na-ekiri ihe dị iche iche nke ndị mmadụ na-emeghachi omume na fim ahụ, ndị ọgaranya hụrụ ihe nkiri ahụ nwere mmetụta ọjọọ maka ndị na-eme ihe nkiri ma bee ákwá ebe ndị ogbenye bi na Mali chịrị ọchị n'ihi na ha chere na ọ bụ eziokwu na onye ọ bụla kwesịrị inwe. inweta ya. [1]

Isiokwu nke ihe nkiri ahụ, "The Garbage Boys" kwekọrọ n'echiche nke Sissoko n'onwe ya n'ịkwalite ụdị dị iche iche na nghọta. N'ajụjụ ọnụ na Ememme au Desert dị ka Minister nke Culture o kwuru:

Ekwenyere m na ọrụ m kacha mkpa bụ ichekwa njikọ dị n'etiti agbụrụ dị iche iche na Mali. Otu n'ime ngwa ndị dịnụ bụ inye aka ememme dịka nke a... Esemokwu ndị ahụ sitere na ọtụtụ narị afọ gara aga. Anyị aghaghị ịnakwere esemokwu ndị ahụ ma na-akwanyere ibe anyị ùgwù. Anyị na-eme nke ahụ nke ọma n'ihi na ndị Mali na-ele ọbịa nke ukwuu na ndị na-elekọta mmadụ. Ememme ndị ahụ nwere ọrụ nzukọ dị mkpa, na-arụkwa ọrụ nke ọma. [2]

Na 1999, Sissoko nwetara onyinye onyinye Prince Claus site na Prince Claus Fund, otu omenala na mmepe mba ụwa nke dabeere na Amsterdam.

Ihe nkiri[dezie | dezie ebe o si]

  • L'Ecole malienne (1982)
  • Les Audiothèques rurales (1983)
  • Sécheresse et exode ime obodo (1984)
  • Nyamanton, la leçon des ordures (1986)
  • Finland (1990)
  • Etre jeune à Bamako (1992)
  • L'Afrique Bouge (1992)
  • Problématique de la malnutrition (1993)
  • Guimba, onye ọchịchị aka ike, une époque (Bekee: Guimba the Tyrant ) (1995)
  • La Genèse (1999)
  • Battù (2000)

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Diawara, Manthia. “Homeboy Cosmopolitan.” In Search of Africa, 237-76. Cambridge, MA: Harvard University Press, 1998.
  2. Schuring (February 2007). Cheick Oumar Sissoko on Mali's cultural policy. The Power of Culture. Archived from the original on 2016-11-11. Retrieved on 2017-07-10.