Chris Alli

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Chris Alli
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereChris Dezie
aha ezinụlọ yaAlli Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1 Disemba 1944 Dezie
Ebe ọmụmụKazaure Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya19 Novemba 2023 Dezie
Ọrụ ọ na-arụOnye ndọrọ ndọrọ ọchịchị Dezie
Ọkwá o jiGovernor of Plateau State, Governor of Plateau State, Chief of Army Staff Dezie

Mohammed Chris Alli (amuru Disemba 1944 - 19 Novemba 2023) bu onye larala ezumike nka Nigerian Army Major General onye jere ozi dika Chief of Army Staff site na 1993 rue 1994 n’okpuru ochichi General  na Abacha_  bụ gọvanọ ndịagha nke Plateau State Nigeria malite n’August 1985 ruo 1986 n’oge ọchịchị ndịagha nke General Ibrahim Babangida.  Ọtụtụ afọ ka e mesịrị, a họpụtara ya onye nchịkwa nwa oge na steeti ahụ n'oge nsogbu 2004 na steeti ahụ mgbe ogbugbu agbụrụ na okpukpe na Shendam, Yelwa Local Government.[1][2]

Ọrụ agha ya[dezie | dezie ebe o si]

N'abalị iri na atọ n'ọnwa Febụwarị n'afọ 1976, ndị agha na-agba ọchịchị mgba okpuru gburu onye isi ala n'oge ahụ, General Murtala Mohammed. Murtala Mohammed A nyochara Alli maka itinye aka na mgbalị nnupụisi ahụ, mana a tọhapụrụ ya.[3] Ọchịagha Ibrahim Babangida họpụtara Alli dịka gọvanọ ndị agha nke Plateau State site n'August 1985 ruo 1986. Ibrahim Babangida Plateau State N'oge Major Gideon Orkar nwara iwe ọchịchị megide General Ibrahim Babangida na 22 Eprel 1990, Colonel Alli bụ ọchịagha nke 3rd Infantry Brigade na Kano. Ibrahim Babangida Gideon Orkar Kano O nyere ọtụtụ ndị ọchịagha iwu ka ha mee mgbasa ozi, dịka o mere n'onwe ya. Mgbalị a mere iji welie ọchịchị n'ọchịchị dara.[4] Mgbe nnupụisi ahụ gasịrị na Nọvemba 1993, mgbe General Sani Abacha chụpụrụ Onye isi ala Ernest Shonekan, a họpụtara Alli ka ọ bụrụ Onye isi ndị agha. Ernest Shonekan Sani Abacha[5] Abacha chụpụrụ ya n'ọkwa a n'ọnwa Ọgọstụ afọ 1994.

Ọrụ ya mgbe e mesịrị[dezie | dezie ebe o si]

N'ime ọnwa Mee 2004, Plateau steeti dara n'ọgbaghara dị n'otu, nke batara na steeti Kano.[1]  A kọrọ na ihe karịrị mmadụ 50,000 anwụọla.[2]  Onye isi ala Olusegun Obasanjo kwupụtara ọchịchị mberede na steeti ahụ ma kwụsịtụ Gọvanọ Joshua Dariye na ọgbakọ omebe iwu steeti, na-ahọpụta Alli ka ọ bụrụ onye nchịkwa.[1].  Alli weputara ngwa ngwa Plateau Peace Programme, nke gụnyere mkparịta ụka n'etiti ndị isi okpukperechi, agbụrụ na obodo, yana ọgbakọ udo nke steeti niile.  O nyekwara mgbaghara ndị ji ngwa ọgụ na ụgwọ ọrụ maka ịtụgharị aka ha.[3]  Usoro Alli nwere ihe ịga nke ọma n'ime ka ọnọdụ ahụ dị jụụ, ma nyefeeghachi ọchịchị ndị nkịtị na Nọvemba 2004.[6]

Akwụkwọ[dezie | dezie ebe o si]

  • M. Chris Alli (2001). The Federal Republic of Nigerian Army: the siege of a nation. Malthouse Press. ISBN 978-023-127-7. 

Hụkwa zie[dezie | dezie ebe o si]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Nigeria: States. Rulers.org. Retrieved on 2010-04-04.
  2. Lanre Isa-Onilu (19 May 2004). Chris Alli, the Man, the General. ThisDay. Retrieved on 2010-04-04.
  3. Max Siollun (2009). Oil, politics and violence: Nigeria's military coup culture (1966-1976). Algora Publishing. ISBN 0-87586-708-1. 
  4. Nowa Omoigui. The Orkar Coup of April 22, 1990. Dawodu. Retrieved on 2010-04-04.
  5. Nowa Omoigui. Nigeria: The Palace Coup of November 17, 1993 Part 1. Dawodu. Retrieved on 2010-04-04.
  6. Mahmud Jega (22 October 2006). A Nation in Crisis. Weekly Trust. Retrieved on 2010-04-04.