Chuku Wachuku

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ


Chuku Wachuku
TitleChief

Chuku Wachuku // i (amụrụ Chukumere "Anaba Ndubuisi" Wachuku, 1947), nwa eze nke Ngwaland, bụ onye na-ahụ maka akụ na ụba na Naijiria, onye ndọrọ ndọrọ ọchịchị, onye isi ọrụ, onye nyocha azụmaahịa, ọkachamara na njikwa na ọkachamara na mmepe ọchụnta ego na SMEs: Obere na Obere. Ọ bụ onye isi nchịkwa mbụ nke Ngwa na gọọmentị etiti nke Naịjirịa; NDE: National Directorate of Employment.[1][2][3][4][5]

Ọ bụ onye isi oche na onye isi oche nke AIEN: Agriculture and Industrial Entrepreneurs of Nigeria. Ọzọkwa, Wachuku bụ Onye isi oche na Onye isi nchịkwa na ICED: International Center for Entrepreneurship Development na Naịjirịa; yana onye ndụmọdụ akụ na ụba na mmepe nke ndị ọchụnta ego, obere na nke etiti na ngalaba na-abụghị nke gọọmentị etiti nke Naịjiria. Ọ na-eje ozi dị ka onye ndụmọdụ na onye ndụmọdụ na US $ 6.2 nde ma ọ bụ ijeri Naira Central Bank of Nigeria - Abia State Agricultural Empowerment Scheme.[6][7][8][9]

N'ọnwa Febụwarị afọ 2014, Onye isi ala Goodluck Jonathan kwadoro nhọpụta Wachuku site n'aka Gọọmentị Abia Steeti dị ka onye nnọchi anya na-anọchite anya mpaghara ndọrọ ndọrọ ọchịchị ndịda ọwụwa anyanwụ na Abia Steet na Nzukọ Mba Naịjirịa.[10][11] Na mbido, na Julaị 2013, Onye isi ala Jonathan họpụtara Wachuku ka ọ rụọ ọrụ na bọọdụ na-achịkwa NASENI: National Agency for Science and Engineering Infrastructure; yana bọọdụ na'achịkwa SMEDAN: Small and Medium Enterprises Development Agency of Nigeria.[12][13][14] N'oge gara aga, Wachuku jere ozi dị ka Director-General nke NDE: National Directorate of Employment.[15][16][17]

Wachuku bụ nwa nwanne Jaja Wachuku, onye isi oche mbụ nke ụlọ ndị nnọchi anya Naijiria yana onye nnọchi anya mbụ na United Nations; na Minista Naijiria mbụ maka ihe gbasara mba ọzọ na mmekọrịta Commonwealth. Ọ bụ nwa nwa nke Eze Josaiah Ndubuisi Wachuku, onye bụ onye isi (Onye Isi), onye isi na Eze nke Ngwa-land - na Aba Division nke Eastern Nigeria: Africa: Commonwealth: Earth . [1]

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

N'ime afọ ndị a, kemgbe afọ 1982, Wachuku ejeela ụmụ mmadụ ozi dị ka ndị a: Onye ndụmọdụ akụ na ụba na ọkachamara na mmepe ọchụnta ego, onye ọchụchọ ọrụ ugbo, onye ndụmọdụ na obere mmepụta ihe na atụmatụ; Kọmishọna maka ọrụ pụrụ iche na onye ndụmọdụ pụrụ iche na ihe gbasara akụ na ụba nye Gọvanọ nke Imo Steeti ochie, Naịjirịa; Onye isi ọrụ mmepe ego na itinye ego, Imo Steeti Ochie: NDE: National Directorate of Employment; na mgbe ahụ Onye isi ala: Ibrahim NDE: Onye isi ala nke Federal Republic, Onye isi ala, Onye isi ọrụ nke Federal State Babang[18] N'afọ 2007, ọ bụ onye na-azọ ọkwa gọvanọ nke Labour Party maka Abia State.[19]

Ọ bụ onye isi oche na onye isi oche nke AIEN: Agriculture and Industrial Entrepreneurs of Nigeria. Ọzọkwa, Wachuku bụ Onye isi oche na Onye isi nchịkwa na ICED: International Center for Entrepreneurship Development na Naịjirịa; yana onye ndụmọdụ akụ na ụba na mmepe nke ndị ọchụnta ego, obere na nke etiti na ngalaba na-abụghị nke gọọmentị etiti nke Naịjiria. Ọ na-eje ozi dị ka onye ndụmọdụ na onye ndụmọdụ na US $ 6.2 nde ma ọ bụ ijeri Naira Central Bank of Nigeria - Abia State Agricultural Empowerment Scheme.[20][21][22][23]

Wachuku bụ onye isi oche nke Zara Limited, ụlọ ọrụ Naijiria na-etinye aka na mmepe na iwu ụlọ, Onye isi oche na Onye isi oche nke Zara Homes Incorporated na Maryland, United States of America. Ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke NASSI: Nigerian Association of Small Scale Industrialists; gụnyere ije ozi na Mahadum Abia State nke Naijiria n'ọkwa ndị a: Onye otu Ranking, Kansụl Na-achị Isi; Onye isi oche, Kọmitii Teknụzụ nke Tenders Board; Onye isi ala, Kọmiti Ntinye ego; Onye isi ụlọ ọrụ, Kọmidi Ụbọchị Ndị guzobere; Onye isi, Mmepe na Ntinye Ego; Onye isi obodo: Onye isi oche: Kọmitii Ntinye na Ntinentụl, Atụmatụ na Atụmatụ; na Atụl.[24]

N'ịghọta mkpebi Wachuku na ọrụ ọ na-aga n'ihu nye ndị Naijiria, Onye isi ala Goodluck Jonathan họpụtara ya ka ọ bụrụ akụkụ na-ewuli elu nke bọọdụ gọọmentị etiti ndị a: RMRDC: Raw Materials Research and Development Council; SMEDAN: Small and Medium Enterprises Development Agency; NASENI: National Agency for Science and Engineering Infrastructure; na onye nnọchiteanya na 2014 Nigerian National Conference, na-anọchite anya South Eastern States - site na aro na nkwado nke gọọmentị Abia State.[25]

Nhọrọ ndị omeiwu 2023[dezie | dezie ebe o si]

Iji jeere ndị ya ozi, na 21 Machị 2022, Wachuku kwupụtara ebumnuche ya ịzọ ọkwa Senate nke Naijiria site na Abia Central Senatorial District na ntuli aka 2023 dị ka onye otu PDP: Peoples Democratic Party (Nigeria).[26][27] N'ụbọchị mbụ n'ọnwa Juun afọ 2022, tupu ntuli aka nke PDP, Wachuku si na asọmpi onye omeiwu nke pati ahụ pụọ "na-ekwu maka enweghị nghọta, enweghị nkwenye na usoro kwesịrị ekwesị, njikwa na enweghị omume nke ndị nnọchi anya mmadụ atọ na mpaghara ya dị ka ihe kpatara omume ya".[28]

Na 3 June 2022, a họpụtara Wachuku ka ọ bụrụ YPP: Young Progressives Party Senatorial Candidate maka Abia Central tupu 2023 General Election na Nigeria.[29] Na 25 Febụwarị 2023, Darlington Nwokocha nke Labour Party (Nigeria) meriri Wachuku na ntuli aka Abia Central Senatorial.[30][31]

Onye isi oche AIEN[dezie | dezie ebe o si]

Wachuku na-eje ozi dị ka Onye isi oche na Onye isi nchịkwa nke AIEN: Ndị Ọrụ Ugbo na Ndị Ọchụnta ego nke Naịjirịa. Njikọ a na-akwado Agenda 2063: Africa We Want; nke a nabatara na 31 Jenụwarị 2015 na 24th Ordinary Assembly of Heads of State and Governments of African Union na Addis Ababa, Ethiopia; ọkachasị Agenda 2063's Flagship Project 2 gbasara: "ịmepụta atụmatụ maka ịgbanwe akụ na ụba Afrịka site na onye na-eweta ihe ndị a na-emepụta ihe gaa na nke na-eji akụ na ụba ya eme ihe. "[32][33][34]

Ọzọkwa, AIEN nke Wachuku: Ọrụ ugbo na ụlọ ọrụ mmepụta ihe nke Naịjirịa na-ebuli elu ma na-agbaso ebumnuche ụwa niile: Agenda 2030, SDGs: Ihe mgbaru ọsọ mmepe na-adịgide adịgide nke United Nations; n'ụzọ bụ isi SDG 2 na Zero Hunger: "Kwụsị agụụ, nweta nchekwa nri na mmezi nri, ma kwalite ọrụ ugbo na-adịgidere; ihe mgbaru ọsọ nke nwere ihe mgbaruzu 17 zuru ụwa ọnụ iji bụrụ "ihe ịrịba ama iji nweta ọdịnihu ka mma na-adịwanye mma maka ụmụ mmadụ niile na mbara ala anyị; nke United Nations General Assembly malitere na ebumnuche anyị; nke UN nwetara na 2030; nke United States nwetara; nke United[35][36]

N'afọ 2018, Wachuku duziri AIEN: Ndị ọrụ ugbo na ndị ọchụnta ego nke Naijiria malitere atụmatụ a na-akpọ Agricultural and Industrial Clusters na mpaghara gọọmentị mpaghara 774 niile nke Naijeria, iji mepụta ọrụ na ọrụ ugbo dịgide adịgide na ụzọ dị irè nke ndụ. Site na RMRDC: Raw Materials Research and Development Council, Wachuku's AIEN bịanyere aka na US $ 41 nde (Naira ijeri iri na ise) MoU: Memorandum of Understanding to fast-track agricultural industry industry, and available of raw materials to promote friendly sustainable agriculture, soil improvement, cropening, agriculture business, work creation, climate, green, renewable farming methods, nutrition and food security in Nigeria.[37][38]

Onye isi oche NASSI[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ Wachuku na-arụ kwa ụbọchị n'ịhụ ndị isi ndị ọrụ, n'oge ọ na-eje ozi dị ka onye isi ala nke Njikọ Naịjirịa nke Ndị na-emepụta obere ụlọ ọrụ na-enyere aka ịzụlite akụ na ụba Naịjiria. Ebumnuche nke a bụ ikpochapụ ịda ogbenye n'etiti ụmụ amaala, yana ichebe ọdịmma nke obere azụmaahịa niile. O mere ka ọ bụrụ ihe na-adịghị agbanwe agbanwe nke oku onye isi ala iji jide n'aka na a kwadoro echiche maka ịdị adị NASSI ma gbanwee ya.[39]

E guzobere na 1978, NASSI: Njikọ Naịjirịa nke Ndị Na-emepụta Obere Ụlọ Ọrụ na-eme ihe iji gboo mkpa nke ndị na-emepụta obere azụmaahịa site n'inye nkwado mmekọrịta mmadụ na ibe ya, ndọrọ ndọrọ ọchịchị na akụ na ụba maka ndị otu ya. NASSI na-ahazi ogbako nnyefe ihe ọmụma, nzukọ, ihe ngosi, azụmahịa na njem ọmụmụ, gụnyere inye ọrụ ndụmọdụ maka ndị otu na ndị mmadụ niile dị mkpa na azụmaahịa. Ọzọkwa, njikọ ahụ na-enye ozi gbasara ụkpụrụ mmepụta zuru ụwa ọnụ achọrọ, isi iyi nke ihe ndị a na-emepụta, ọnọdụ ahịa, ụlọ ọrụ na ngwá ọrụ dịnụ. NASSI na-enye ndị otu micro credit ụlọ ọrụ ma mgbe ụfọdụ na-eguzo dị ka ndị na-akwado SMEs a kwadoro ma tụkwasị obi na mmekọrịta ha na ụlọ ọrụ ego. Njikọ ahụ na-ejikọ ndị otu ya na ohere dị iche iche na Naịjirịa na mba ụwa. Ịrụ ọrụ dị ka onye nkwado siri ike maka ndị otu ya megide iwu ọha na eze na-adịghị mma bụkwa akụkụ nke ọrụ NASSI.[40]

Ọrụ nkwa[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Machị afọ 2011, Wachuku kwupụtara na Lagos, na NASSI na-amalite ọrụ a kwadoro maka ụlọ ọrụ ndị otu ya, na-ekwu na ebumnuche mmemme ahụ bụ iji mejupụta oghere maka ndị otu na-enweghị nkwado iji kwado atụmatụ ha na ụlọ akụ. O kwusiri ike na NASSI ga-arụ ọrụ dị oke mkpa maka ịnweta ego site na obere ụlọ ọrụ, na-ekwusi ike na NAS SI na-ele ụzọ isi nweta US $ 1.2 ijeri ma ọ bụ 200 ijeri naira SMSEs: obere na nke etiti ụlọ ọrụ nke Central Bank of Nigeria wepụtara. Wachuku kwuru, sị: "Achọrọ m ijide n'aka na gọọmentị ghọtara na injin nke uto nke akụ na ụba ọ bụla dabere na SMEs. Ọ bụ ọrụ m ịmalite ma gwa ndị mmadụ na ntụziaka iwu nke NASSI bụ ime ka ego dị na SMEs. Achọrọ m ijide n'aka na ndị otu anyị na-edozi enweghị nkwado nke na a na-enye ndị na-agbazinye ego obere ego.[41][42]

Nkwekọrịta NERFUND[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Disemba afọ 2011, Wachuku duuru NASSI gaa na nkwekọrịta dị mma na National Economic Reconstruction Fund (NERFUND) nke Naịjirịa, iji nyere aka kwado ọrụ maka ndị otu NASSI. A bịanyere aka na nkwekọrịta nghọta n'etiti onye isi nchịkwa nke NERFUND, Alhaji Baba Maina Gimba na Wachuku. N'okpuru nkwekọrịta ahụ, a chọrọ ka NASSI gosipụta ọrụ ndị chọrọ ego na NERFUND, n'ihi ya, NERFOND ga-enyocha ma kesaa ego enyemaka; yana ịnshọransị azụmahịa niile. N'emume ịbịanye aka, Wachuku jụrụ "mba nke nde mmadụ 167 nwere ihe dị ka nde ụlọ ọrụ 59 nke obere ụlọ ọrụ, nwere naanị ụlọ ọrụ mmepe ego atọ na-arụ ọrụ (DFIs) ", na-ekwu na o zuru oke, ma na-akpọ maka ndị DFIs.[43][44]

Alụmdi na nwunye siri ike[dezie | dezie ebe o si]

N'ụzọ dị mma, Wachuku anọwo na-agbasi mbọ ike maka mmezu nke ike eletrik kwụsiri ike na Naijiria; na-ekwusi ike na kemgbe 1999 ọbịbịa nke ọchịchị onye kwuo uche ya na mba ahụ, ọtụtụ ụlọ ọrụ anọwo na'okpuru ikike n'ihi ike eletrik na-adịghị akwụsi ike, ego ezughi oke na ụgwọ ọrụ na-atụ egwu.[45][46]

O kwuru na oke ọkụ eletrik ezughi oke emeela ka mmefu azụmaahịa dịkwuo elu, belata mmepụta ihe na mbelata uto akụ na ụba na Naịjirịa, na-amanye mmechi nke ọtụtụ ụlọ ọrụ ma ọ bụ / na ịkwaga ụfọdụ ndị ọzọ na mba ndị agbata obi. Wachuku kwuru na: "ọchịchịrị na-emetụta akụ na ụba n'ụzọ na-adịghị mma, nke na-alụso njikọta nke uto nwayọ ọgụ, ego na-adịghị ike, ịrị elu nke ọnụ ahịa na mmetụta nke idei mmiri nke a na-atụ anya na ọ ga-eme ka ọnụ ahịa nri dị elu. "[47]

Ọrụ maka nkwado ndị ntorobịa[dezie | dezie ebe o si]

Iji jide n'aka na gọọmentị na-akwado ụzọ na ikike dị mma maka ụlọ ọrụ onwe iji nye ndị ntorobịa ọrụ na Naịjirịa ike ma mepụta ọrụ bụ otu n'ime ụkpụrụ Wachuku na-arụ ọrụ.[48]

N'okwu Nọvemba 2011 nke akpọrọ: Investment Climate: What is the Weather in Nigeria, nke e gosipụtara na Ikeja, Lagos SOFFE: Sam Ohuabunwa Foundation for Economic Empowerment [2], Wachuku tụgharịrị uche na ọhụụ ya na ebumnuche nke ịmepụta ọrụ maka ndị ntorobịa Naijiria. Dị ka o si kwuo,

"a ga-enye ngalaba onwe onye ikike ka ukwuu iji duzie ihe ndị na-emetụta ike ndị ntorobịa na ịmepụta ọrụ. N'ihe banyere nke a, NASSI ga-eduga atụmatụ netwọk nke ga-agụnye òtù ndị metụtara uru yana steeti na gọọmentị ime obodo. NASSI ga-, site na mmekorita a, dozie nsogbu na ihe ndị na-emegide uto nke SMEIs ma rụọ ọrụ dị mma na nke na-arụ ọrụ nke ga-eme ka uto nke SEMI pụta ìhè. Gọọmentị enweghị ike ịmepụta ọrụ n'ụzọ na-adịgide adịgide. Ọ dị mkpa ịkwalite mmepụta ma hụ na obere ụlọ ọrụ na-enye pasent 90 ruo 95 na GDP. Ọ bụ ya mere m ji jụọ gị, gọọmentị nwere ike ịmepụta ọrụ n'ezie? Azịza m maka ajụjụ a bụ ee e! Ana m ekwu okwu dị ka ọkachamara n'okwu a. Ụzọ ọzọ m maara na-adịgide adịgide bụ ịmepụta ụlọ ọrụ azụmaahịa dị ike nke ụlọ ọrụ onwe onye, nke a na-akwalite ma na-adabere na obere ụlọ ọrụ na ngalaba na-abụghị nke gọọmentị.[49]

Ọzọkwa, n'ajụjụ ọnụ June 2012 site na Vanguard Daily Newspaper nke Naijiria, Wachuku kwusiri ike mkpa dị mkpa maka ọrụ na inye ndị ntorobịa ike, n'okwu ndị a: "Naijiria kwesịrị ịmepụta ihe na-erughị nde ọrụ ise kwa afọ iji gboo mkpa ọrụ nke ndị na-eto eto ya".[50]

SMEs na ụlọ akụ[dezie | dezie ebe o si]

Site n'ịgbanwe agbanwe, Wachuku emeela ka ụwa mara na ụlọ akụ Naijiria na-akwụ ụgwọ "ọrụ egbugbere ọnụ" iji kwado SMEs n'ụzọ dị irè: obere na ụlọ ọrụ dị n'etiti na nke a na-akpọ "nnukwu" mba Afrịka. Ọ na-ekwusi ike na, na mba ọ bụla, ụlọ akụ kwesịrị ịbụ ndị mmekọ na-enyere aka na mmepe akụ na ụba na-adịgide adịgide maka uru dị irè nke azụmaahịa na-apụta na ndị mmadụ n'ozuzu.[51] N'ajụjụ ọnụ February 2014 o nyere The Punch, Wachuku kwuru, sị:

"Anyị chọrọ ịgbakwunye uru site na inweta nkà. Mana n'ime nke a, anyị achọpụtala na nsogbu bụ isi bụ inweta ego na ọnụego ọmụrụ nwa dị ọnụ ala. Gọọmentị etiti na-ekwu maka nke a na ụlọ akụ na-ekwukwa maka ya. Mana achọrọ m ikwu ebe a na ụlọ akụ Naijiria abaghị uru. Ha na-ekwu mgbe niile na ego dị. Ebee ka ego ahụ dị? Enweghị obere onye na-emepụta ihe nke na-abanye n'ụlọ akụ ma nweta ego mgbazinye. O siri ike maka ndị SMEs inweta ego n'aka ụlọ akụ n'ihi na ha na-achọ mgbe niile maka nkwado. Ihe nkwado ha na-arịọ karịrị uru nke mgbazinye ego. Ya mere, ụlọ akụ anaghị achọ ịgbazinye obere azụmaahịa ma ọlị. Ha na-ekwu na ngalaba a nwere ihe ize ndụ. Ha nwere ike ikwu na ha enyewo ego ole na ole dị ka mgbazinye ego nye SMEs; mana ị ga-achọpụta na nke a abụghị eziokwu. Dịka ọmụmaatụ, gịnị ka mgbazinye ego a na-enye mmadụ 2,000 na mba nke ihe dị ka nde mmadụ 167 nwere ike ime? Ndekọ ọnụ ọgụgụ ikpeazụ nke National Bureau of Statistics mere gosiri na e nwere ihe dị ka nde mmadụ iri na asaa na-emepụta obere ụlọ ọrụ na Naịjirịa ma ị na-ekwu maka inye mmadụ puku abụọ ike site na ịgbazinye ego. Gịnị bụ nke ahụ? Ya mere, ụlọ akụ Naijiria na-akwụ ụgwọ ọrụ egbugbere ọnụ iji kwado SMEs. "[52]

Gọvanọ CBN[dezie | dezie ebe o si]

Dị ka onye ọkachamara n'ihe gbasara ego na onye na-ahụ maka akụ na ụba, Wachuku, na Febụwarị 2014, ndị mgbasa ozi kpọrọ ya ka ọ kwuo maka nkwụsịtụ nke onye isi ala Goodluck Jonathan nke gọvanọ Central Bank of Nigeria, Sanusi Lamido Sanusi. O kwupụtara echiche akụ na ụba na ndọrọ ndọrọ ọchịchị ya dị ka ndị a:

"Sanusi ekwesịghị ịbụ abụ dị iche na nke Onye isi ala n'ihu ọha. Dị ka onye isi ọrụ gọọmentị nke rụrụ ọrụ pụrụ iche na ngalaba ụlọ akụ nke mba ahụ, ihe o kwesịrị ime bụ ịgwa onye isi ya okwu ma nye ya ndụmọdụ na nzuzo. Ọ bụ ihe na-ezighi ezi maka ya ịgakwuru ndị mgbasa ozi iji bụrụ abụ dị iche iche. Ọ dịghị onye isi ala ọ bụla n'ụwa ga-ekwe ka nke ahụ. Otú ọ dị, nkwụsịtụ Sanusi nwere ike ịmepụta mgbagwoju anya nke akụ na ụba ma kpatara ụfọdụ ọgba aghara na akụ na ụba.[53][54]

First Bank MoU[dezie | dezie ebe o si]

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 2012, Wachuku mechiri Memorandum of Understanding ndokwa maka mmemme ego ọhụrụ nke SMEs n'etiti Nigerian Association of Small Scale Industrialists na First Bank of Nigeria. Banyere mmemme ọhụrụ ahụ, Wachuku kọwara, sị: "enweghị ike ịnweta ego a ga-akwụ ụgwọ na ọnụego ọmụrụ nwa dị ọnụ ala na nke bara uru bụ ihe ọjọọ nke obere ụlọ ọrụ na mba ahụ. Ana m ekele ụlọ akụ mbụ nke Naịjirịa maka ọrụ ha na-eme ka ụzọ dị ọkụ. Tupu anyị eruo na First Bank, anyị abịakwutewo ọtụtụ ụlọ akụ, mana nchegbu ha bụ isi na naanị uru. Ya mere, ọ bụ nnukwu ihe ịga nke ọma na First Bank, dị ka ụlọ akụ na-eduga, kwenyere n'ezie na aro anyị. Omume a sitere na First Bank bụ nke nwere ịnụ ọkụ n'obi ịhụ mba n'anya, ebe ọ nwere ike ịgbanwe ọrụ nke obere ụlọ ọrụ mmepụta ihe, na site n'ịgbasa akụ na ụba nke Naịjirịa n'ozuzu ya. Onye isi nchịkwa nke ụlọ akụ ahụ ugbu a, Maazị Bisi Onasanya, nyere nkwado na-enweghị isi maka ọrụ ahụ. Onasanya hụrụ ya dị ka ọrụ dị mkpa nke ụlọ ọrụ na-ahụ maka mmekọrịta mmadụ na ibe ya nke nwere mmetụta dị ukwuu na akụ na ụba.Gọọmentị n'onwe ya kwenyere na ngalaba onwe onye na-enye ihe dị ka pasent 90 na Gross Domestic Product nke mba ahụ. Site na SMEs na-emepụta ihe dị ka pasent 65 nke ọrụ nke ụlọ ọrụ onwe, mmadụ nwere ike iche n'echiche mmetụta nke mgbanwe ọhụrụ a site na First Bank ga-enwe na akụ na ụba. N'ịga n'ihu, o kwuru na "ụlọ akụ dị na mba ahụ, ruo ogologo oge, bụ akụkụ nke nsogbu nke ezigbo ngalaba, na-ekwu na ha ga-ahọrọ itinye aka na njem njem na ịgbazinye ego nwa oge maka ọrụ azụmahịa, karịa ịgbazinye azụmaahịa nwere ọrụ mmepụta. Ọ bụ n'ìhè a ka a na-aja ntụgharị ọhụrụ ahụ mma maka iṅomi ụlọ akụ ndị ọzọ. First Bank, site na General Managing Director ya ugbu a, egosila àgwà pụrụ iche maka nsogbu nke obere ụlọ ọrụ mmepụta ihe. Echere m na Maazị Onasanya kwesịrị otuto niile. "[55]

Ezinụlọ Chuku[dezie | dezie ebe o si]

Onye isi ochie, Mrs. Lilly Wachuku, bụ nne Chukumere Anaba Ndubuisi Wachuku, na ụmụnne ya: Obimndi Wachuku, Nne Wachuku, Mrs. Nne Stanley Onyemerekeya, Okey Wachuku na Anaba Wachuku. Onye isi Benjamin Anaba Ndubuisi Wachuku, nwa Eze Josaiah Ndubuisi Tachuku, bụ nna Chukumere Anaba Ndubiisi Wachuku na ụmụnne ya.[56][57]

Wachuku lụrụ onye bụbu Miss Ngozi Abengowe, ugbu a Mrs. Ngozi Wachuku, ha nwekwara ụmụ anọ, ụmụ nwoke niile bụ: Onyema Wachuku, Anaba Wachuku, Ikechukwu Wachuku na Kelechi Wachuku. Site na 2019 ruo 2021, nwa nwoke nke abụọ nke Chuku Wachuku, Onyema bụ Kọmishọna maka Mmepe nke Obere na Obere Ụlọ Ọrụ Naịjirịa, na mgbe ọ dị afọ 35, ka ọ na-erule 2019, ọ bụ Kọmishịn kacha nta na Abia Steeti, Naịjirị.[58][59][60][61][62][63]

Wachuku lụrụ Gayle Elaine Mcmillian n'oge gara aga. Alụmdi na nwunye ahụ mụrụ ụmụ abụọ: nwa mbụ ya, Chukumere Wachuku, Jr., na naanị nwa ya nwanyị, Tuwuoanidiari Elaine Onyinyechi Wachuku.

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. Chuku Wachuku: NDE Director-General: Nigeria Labour Handbook: 1991. Federal Ministry of Employment, Labour and Productivity: 1991 (1991). Retrieved on 6 March 2020.
  2. Governor Ikpeazu Salutes Chief Chuku Wachuku on His Birthday. Ude Oko Chukwu: Deputy Governor of Abia State: Nigeria: Facebook Incorporated. Retrieved on 28 February 2020.
  3. Over 20m Jobs Available in Raw Materials-Based Cluster: Says Wachuku. Press Reader: Business Day Nigeria. Retrieved on 28 February 2020.
  4. NASSI tasks govt on job creation for youths. Macbuoro-Newsalert.. Retrieved on 8 April 2014.
  5. Industrialists seek easy access to N200b SME fund. The Nation. Retrieved on 8 April 2014.
  6. Abia Govt to disburse N1BN Loans to Farmers. Abia State Government. Archived from the original on 3 May 2017. Retrieved on 11 April 2014.
  7. Abia To Train 320 on Agriculture. The Tide. Retrieved on 11 April 2014.
  8. Abia Moves To Revolutionise Agriculture. News Express. Archived from the original on 16 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  9. Nigeria: Expert Chuku Wachuku AIEN President Advocates Raw Materials-Based Cluster Sector. All Africa Media. Retrieved on 28 February 2020.
  10. President Jonathan Releases Final List of Delegates to the National Conference. Sahara Reporters. Archived from the original on 2 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  11. Delegates: Nigerian National Conference 2014. Nigerian National Conference 2014. Archived from the original on 7 April 2014. Retrieved on 5 April 2014.
  12. Jonathan Inaugurates ICRC Board,Tasks NASENI. NewsdiaryOnline. Retrieved on 19 December 2013.
  13. Jonathan Inaugurates ICRC, NASENI Boards. Prompt News Online. Retrieved on 20 December 2013.
  14. SMEDAN: Governing Board. SMEDAN. Archived from the original on 13 April 2014. Retrieved on 9 April 2014.
  15. (1992) International Labour Conference: 78th Session: 1991: Chuku Wachuku: Director-General: NDE: National Directorate of Employment: Nigeria. ILO: International Labour Organization: Geneva: Switzerland. ISBN 9789221075301. Retrieved on 21 August 2020. 
  16. Over 20m Jobs Available in Raw Materials-based Cluster, Says Wachuku, Former Director-General of NDE: National Directorate of Employment. Press Reader: Business Day: Nigeria. Retrieved on 21 August 2020.
  17. According to Chuku Wachuku, the NDE Director-General, "NDE is not just another isolated government programme...". Newswatch Magazine: Nigeria (1992). Retrieved on 6 March 2020.
  18. Vanguard News, Sports and Business from vanguard Newspapers - (en-US). Vanguard News. Retrieved on 2020-05-26.
  19. Today's polls: The shape of things to come. OnlineNigerial. Archived from the original on 13 April 2014. Retrieved on 11 April 2014.
  20. Abia Govt to disburse N1BN Loans to Farmers. Abia State Government. Archived from the original on 3 May 2017. Retrieved on 11 April 2014.
  21. Abia To Train 320 on Agriculture. The Tide. Retrieved on 11 April 2014.
  22. Abia Moves To Revolutionise Agriculture. News Express. Archived from the original on 16 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  23. Nigeria: Expert Chuku Wachuku AIEN President Advocates Raw Materials-Based Cluster Sector. All Africa Media. Retrieved on 28 February 2020.
  24. Convocation Address by ABSU Vice Chancellor. Abia State University: Uturu: Nigeria. Archived from the original on 10 February 2013. Retrieved on 11 April 2014.
  25. Quality of Abia Nominees to the National Conference. SpyGhana. Archived from the original on 13 April 2014. Retrieved on 11 April 2014.
  26. Chief Chuku Wachuku Formally Declared for Senate Abia Central at his Umuomianta Nbawsi Ward 10 Isiala Ngwa North LGA Abia Yesterday 21-3-2022. Ngwa Facts News. Retrieved on 17 June 2022.
  27. Senate 2023: Why I Am the Best Candidate to Represent Abia Central – Chuku Wachuku. AfNews Nigeria: GoldInk Communication Limited. Retrieved on 17 June 2022.
  28. Abia: Chief Chuku Wachuku Ex-NDE Boss Dumps PDP, Wows to Pursue Senatorial Ambition in Another Platform. Vanguard News Nigeria. Retrieved on 17 June 2022.
  29. After dumping PDP , Pioneer NDE Boss, Wachuku Emerges YPP Senatorial Candidate for Abia Central. Wawa News Global. Retrieved on 17 June 2022.
  30. #NigeriaDecides2023: LP Wins Abia Central Senatorial Seat. Premium Times Nigeria. Retrieved on 5 March 2023.
  31. Election result: INEC declares LP’s Nwokocha winner of Abia Central Senatorial seat. Daily Post Nigeria. Retrieved on 5 March 2023.
  32. Expert Advocates Raw Materials-based Cluster Sector. This Day Live Nigeria. Retrieved on 28 February 2020.
  33. RMRDC Signs MOU With Agric Entrepreneurs. NIPC: Nigerian Investment Promotion Commission. Retrieved on 28 February 2020.
  34. Chuku Wachuku in The Guardian. The Guardian Media Nigeria. Archived from the original on 28 February 2020. Retrieved on 28 February 2020.
  35. Association of Agricultural and Industrial Entrepreneurs of Nigeria. Nigeria Industrial Digest. Archived from the original on 28 February 2020. Retrieved on 28 February 2020.
  36. Farmers Embrace SMEs Clusters to Create Jobs. AgriBiz Information. Archived from the original on 28 February 2020. Retrieved on 28 February 2020.
  37. Raw Materials Get NGN 15 Billion Naira. The Nation Online Nigeria. Retrieved on 28 February 2020.
  38. How AIEN-RMRDC Partnership Will Fast-track Industrialization: Chuku Wachuku. Vanguard Newspaper Nigeria. Retrieved on 28 February 2020.
  39. Industrialists seek easy access to N200b SME fund. The Nation. Retrieved on 12 April 2014.
  40. Nigerian Association of Small Scale Industrialists. Association of African Entrepreneurs. Retrieved on 12 April 2014.
  41. NASSI to Launch Loans for Member Firms. This Day Live. Archived from the original on 13 April 2014. Retrieved on 12 April 2014.
  42. Electricity tariff: MAN, LCCI want concession for members. Daily Independent Nigeria. Archived from the original on 3 April 2015. Retrieved on 12 April 2014.
  43. NASSI partners NERFUND on project funding. Vanguard Media Limited, Nigeria. Retrieved on 11 April 2014.
  44. Nigeria: NASSI Signs Funding Agreement With NERFUND. Daily Trust. Retrieved on 12 April 2014.
  45. Multi billion naira domestic aluminium industry under siege. National Mirror. Archived from the original on 10 June 2013. Retrieved on 14 April 2014.
  46. Not Darkest Africa, but Darkest Nigeria – 120 Million Without Electricity. OilPrice. Retrieved on 14 April 2014.
  47. Real Sector is Still Crawling. Nigeria Intel. Retrieved on 14 April 2014.
  48. Stakeholders appraise FG's job creation initiatives. Vanguard Media. Retrieved on 14 April 2014.
  49. Government Tasked on Creating Capacity for Youth Jobs by Private Sector. Zuma List. Archived from the original on 15 April 2014. Retrieved on 14 April 2014.
  50. Job creation: FG in the right direction – Experts. Vanguard Media. Retrieved on 14 April 2014.
  51. Lip Service by Banks to Funding SMEs – NASSI President. Nigerian Dailies. Archived from the original on 17 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  52. Banks only pay lip service to funding SMEs – NASSI president. Punch Nigeria Limited. Archived from the original on 16 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  53. Financial Experts Divided on Sanusi's Suspension. Tide News. Retrieved on 16 April 2014.
  54. President Jonathan Acted Within the Ambit of His Statutory Function. Metrowatch. Archived from the original on 17 April 2014. Retrieved on 16 April 2014.
  55. NASSI, First Bank commence disbursement of low-interest loan. Punch. Archived from the original on 19 April 2014. Retrieved on 17 April 2014.
  56. Chief B. A. Wachuku: Abia 2015: Charter of equity makes Ukwa-Ngwa's case – Nkire. Vanguard Media Nigeria. Retrieved on 2 March 2020.
  57. Chief Benjamin Anaba Wachuku: B. A. Wachuku: Cooperative Bank of Eastern Nigeria in Economic Development Institute Director's End of Tour Report: 18 March 1963 - 30 September 1964. Michigan State University: USA. Retrieved on 2 March 2020.
  58. Ikpeazu Dissolves Cabinet. Independent Newspapers. Retrieved on 6 April 2022.
  59. Onyema Wachuku: Meet The 35-Year Old Abia Youngest Commissioner Nominee. News Critic. Retrieved on 2 March 2020.
  60. Onyema Wachuku: 35 Years Old Abia SMEs Commissioner Resumes Duty. People and Politics. Archived from the original on 7 February 2020. Retrieved on 7 February 2020.
  61. Governor-Ikpeazu Inaugurates Abia SMEs Microfinance Bank in Aba: Flags-off 10 Million Naira Cicro Credit Scheme. FMIC: Federal Ministry of Information and Culture: Nigeria. Retrieved on 7 February 2020.
  62. Abia State Government Welcomes Partnership of Sterling Bank on Promotion of Made in Aba Products. Abia State Government Nigeria. Archived from the original on 2 March 2020. Retrieved on 2 March 2020.
  63. Governor Ikpeazu Forwards Commissioners Designate List to Assembly. Punch Newspaper Nigeria. Retrieved on 2 March 2020.

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]