Climate change in Morocco

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Mmiri kpọrọ nkụ na Agadir. Mgbanwe ihu igwe ga-amụba oke ọkọchị na Morocco.

A na-atụ anya na mgbanwe ihu igwe na Morocco ga-emetụta mba Morocco n'ọtụtụ akụkụ, dịka mba ndị ọzọ dị na mpaghara MENA.

Dị ka mba dị n'ụsọ oké osimiri nke nwere ihu igwe na-ekpo ọkụ na nke kpọrọ nkụ, mmetụta gburugburu ebe obibi site na mgbanwe ihu igwe nwere ike ịdị ukwuu ma dịgasị iche. A na-atụ anya nyocha nke mgbanwe gburugburu ebe obibi ndị a na akụ na ụba nke Morocco iji mepụta ihe ịma aka na ọkwa niile nke akụ na ụba. A ga-enwe mmetụta ndị bụ isi na usoro ọrụ ugbo na ịkụ azụ nke na-ewe ọkara nke ndị bi na ya n'ọrụ, ma bụrụ 14% nke GDP.[1] Na mgbakwunye, n'ihi na 60% nke ndị bi na ọtụtụ n'ime ọrụ ụlọ ọrụ dị n'ụsọ oké osimiri, ịrị elu nke oke osimiri bụ nnukwu ihe iyi egwu nye isi akụ na ụba.[1] Ka ọ na-erule n'afọ 2019 Climate Change Performance Index, Morocco nọ n'ọnọdụ nke abụọ na nkwadebe n'azụ Sweden.[2]

Mmetụta na gburugburu ebe obibi[dezie | dezie ebe o si]

Okpomọkụ na mgbanwe ihu igwe[dezie | dezie ebe o si]

 

Mmiri na-arị elu[dezie | dezie ebe o si]

Pasentị iri isii (60%) nke ndị bi na mba Morocco bi n'ụsọ oké osimiri, a na-atụkwa anya na idei mmiri na ịrị elu nke oke osimiri ga-emetụta ọnụ ọgụgụ ndị a nke ukwuu.[1] Mmetụta ndị a ga-emetụta ọrụ akụ na ụba, gụnyere njem nleta, ọrụ ugbo, na ụlọ ọrụ.[1]

Dabere na akụkọ teknụzụ nke ịrị elu nke oke osimiri nke NOAA 2022 si kwuo, ịrị elu nke oké osimiri ga-eme ka nnukwu mgbanwe na idei mmiri n'ụsọ oké osimiri n'ime afọ 30 na-esote site n'ime ka oke mmiri na oké ifufe na-abawanye ma na-eru n'ime ime obodo.[3] Mmụba nke ịrị elu nke oke osimiri ga-emetụta ebe ndị dị ka ala dị ala gbara Moulouya delta gburugburu, ala mmiri dị mkpa n'ụsọ oké osimiri ọwụwa anyanwụ nke Morocco, nke na-emetụta ịrị elu nke oké osimiri na nrụgide, idei mmiri, erosion, na mbibi nke mpaghara ahụ.[4] The New York Times chịkọtara nyocha mgbanwe ihu igwe nke IPCC nke afọ 2022, na-ekwu na ịrị elu nke oke osimiri ndị a nwere ike "karịa ihe ọtụtụ mba nwere ike ịkwụ ụgwọ," ma n'echiche nke ala mebiri emebi na mmetụta akụ na ụba.[5]

Ihe onwunwe mmiri[dezie | dezie ebe o si]

A na-atụ anya na mgbanwe ihu igwe ga-etinye ọtụtụ nrụgide na mmiri na Morocco. Nkọwa na-egosi mbelata 10%-20% na mmiri ozuzo gafee mba ahụ, na nke kachasị njọ na mpaghara Sahara site n'afọ 2100.[1] Tụkwasị na nke a, mgbanwe ihu igwe ga-ebelata snowpack na Ugwu Atlas.[1] Nke a na-etinye nrụgide na akụrụngwa mmiri, nke isi mmalite ndị ọzọ dị ka mmụba nke ọnụ ọgụgụ mmadụ, uto obodo, ụlọ ọrụ, na njem nleta kwusiri ike.[1] Ọzọkwa, ọtụtụ aquifers dị n'ụsọ oké osimiri ga-enwekwu nrụgide n'ihi salinization nke osimiri.

Mmetụta ọ na-emetụta ndị mmadụ[dezie | dezie ebe o si]

Ọnọdụ akụ na ụba[dezie | dezie ebe o si]

Ọrụ ugbo[dezie | dezie ebe o si]

  Usoro ọrụ ugbo na Morocco na-emetụta mgbanwe ihu igwe karịsịa. Mmepụta ihe ọkụkụ bụ isi (87%) site na ọrụ ugbo mmiri ozuzo.[1] Oké ọkọchị nke afọ 2016 mere ka mbelata 70% nke ihe ọkụkụ, ma belata akụ na ụba.[1]

Mbelata na ime mgbanwe[dezie | dezie ebe o si]

Ike na-agbanwe agbanwe[dezie | dezie ebe o si]

Page 'Renewable energy in Morocco' not found

Iwu ike[dezie | dezie ebe o si]

Page 'Energy policy of Morocco' not found

Iwu na iwu gọọmentị[dezie | dezie ebe o si]

Mohammed VI nke Morocco na-ekwu okwu na 2016 United Nations Climate Change Conference na Marrakesh.

Morocco nọ n'ọnọdụ nke abụọ n'ụzọ ọ na-esi edozi mgbanwe ihu igwe na 2018 na 2019 Climate Change Performance Index.[6][2][7] Dị ka CCPI 2022 si kwuo, Morocco nọ n'ọnọdụ nke 8 n'etiti mba 68 gburugburu ụwa na akara zuru oke nke 71.64%.[8]

Gọọmentị mba Morocco nwere atụmatụ Plan Vert iji merie mgbanwe ihu igwe.[9] N'ime atụmatụ a, gọọmentị na-agba mbọ imepụta ihe karịrị ọkara nke ike ya site na renewables site n'afọ 2030, na-ewepụ enyemaka nke mmanụ ala, na-etinye aka na ọrụ ahịhịa ndụ, na-elekwasị anya na njikwa akụ nke oké osimiri na ichekwa aquifers.[9]

Hụkwa[dezie | dezie ebe o si]

  • Mgbanwe ihu igwe na Middle East na North Africa

Ebensidee[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8 Climate Risk Profile: Morocco (en). Climatelinks. Retrieved on 2020-05-13.
  2. 2.0 2.1 MOROCCO: Ranked second worldwide in climate change control (en-US). Afrik 21 (2020-04-30). Retrieved on 2020-05-29.
  3. 2022 Sea Level Rise Technical Report (EN-US). oceanservice.noaa.gov. Retrieved on 2022-02-22.
  4. Snoussi (2008-04-10). "Vulnerability assessment of the impact of sea-level rise and flooding on the Moroccan coast: The case of the Mediterranean eastern zone" (in en). Estuarine, Coastal and Shelf Science 77 (2): 206–213. DOI:10.1016/j.ecss.2007.09.024. ISSN 0272-7714. 
  5. Plumer. "Climate Change Is Harming the Planet Faster Than We Can Adapt, U.N. Warns", The New York Times, 2022-02-28. Retrieved on 2022-02-28. (in en-US)
  6. Environment (2018-12-20). Morocco ranked second in Climate Change Performance Index 2018 (en). UN Environment. Retrieved on 2020-05-13.
  7. "Climate Change Performance Index 2022: Morocco maintains its rank in the top 10 worldwide – The North Africa Post".
  8. Latrech. "2022 Climate Change Performance Index: Morocco 5th Best Country Worldwide", Morocco World News. (in en)
  9. 9.0 9.1 5 things Morocco is doing about Climate Change (en). World Bank. Retrieved on 2020-05-13.