Dapo Adelugba

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Dapo Adelugba
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Aha enyereDapo Dezie
aha ezinụlọ yaAdelugba Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya1939 Dezie
Ebe ọmụmụOndo steeti Dezie
Ụbọchị ọnwụ ya23 Novemba 2014 Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Yoruba Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Yoruba Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
onye were ọrụMahadum nke Ibadan Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of California, Los Angeles Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

Adedapo Abayomi Adelugba (1939 - 2014) bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria, onye na-enyocha ihe nkiri na onye na-ede egwuregwu nke nọrọ akụkụ dị ukwuu nke ọrụ agụmakwụkwọ ya na Mahadum Ibadan ebe ọ bụ onye nduzi nke ndị na-eme ihe nkiri na mahadum. Adedapo Abayomi Adelugba Onye na-enyocha ihe nkiri na Naijiria bụ onye na-ede ihe nkiri Mahadum Ibadan Adelugba bụkwa onye nduzi nke ihe nkiri Naịjirịa na-abanye na Ememme Ụwa nke Abụọ nke nka na Ọdịbendị. Emume nka na ọdịbendị nke Abụọ n'ụwa[1]

Dị ka onye ọkà mmụta ihe nkiri na onye nkatọ, ya na ndị na-eme ihe nkiri na ndị edemede ama ama dịka Wole Soyinka, Ola Rotimi, John Pepper Clark na Abiola Irele rụkọtara ọrụ, o mechara dezie akwụkwọ ememe banyere Wole Soinka nke akpọrọ Before our very eyes: tribute to Wole Soenka, onye mmeri nke Nobel Prize for Literature na onye ọzọ maka Wale Ogunyemi nke akpọrọ Chief Wale Ogunayemi na iri ise: edemede iji sọpụrụ onye na-eme na Naijiria. ndị na-eme ihe nkiri Wole Soyinka Ola Rotimi ohn Pepper Clark Abiola Irele Before our eyes __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ : otuto nye Wole Soyinka, onye mmeri nke Nobel Prize for Literature Wale Ogunyemi Chief Wale Ogunayemi na iri ise __ibo____ibo____ibo__ Ọ bụ ezie na ọ bụ : edemede iji sọpụrụ onye na-eme ihe nkiri na Naijiria[1]

Ndụ[dezie | dezie ebe o si]

A mụrụ Adelugba na Ondo, obodo dị na Ondo State, nna ya Benjamin Adelugva bụ nwa afọ Esa-Oke na nne ya, Beatrice Adelugbe si Ibadan. Ondo Steeti Esa-Oke Adelugba bụ onye gụsịrị akwụkwọ na Government College, Ibadan ebe o nwetara asambodo ụlọ akwụkwọ West African, o mechara nweta asambodo ụlọ ọrụ dị elu na 1958 site n'otu ụlọ ọrụ ahụ. Gọọmentị kọleji, Ibadan West African School Certificate[1] Ọ gụsịrị akwụkwọ kọleji ya na Mahadum College, Ibadan na nzere na Bekee ma mesịa nweta nzere masta na nka ihe nkiri na UCLA. UCLA Mgbe ọ nọ na America, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye enyemaka na Lake Erie College ma bụrụ onye na-eme ihe nkiri na Karamu House, Adelugba gụkwara akwụkwọ na Pasadena Playhouse. Ụlọ Karamu Pasadena Playhouse[2] Mgbe ọ laghachiri Naịjirịa, ọ kụziri obere oge na Ibadan Grammar School tupu ọ banye na ndị ọrụ agụmakwụkwọ nke Mahadum dị na Ibadan. Ụlọ Akwụkwọ Grammar Ibadan N'oge agha obodo ahụ, e jidere Wole Soyinka, onye nduzi ihe nkiri nke mahadum ahụ ma bụrụ onye Adelugba na-eduzi Orisun Theatre, otu ihe nkiri ụlọ akwụkwọ ahụ.[1]

Dị ka onye na-enyocha ihe nkiri na agụmakwụkwọ, ọ malitere akwụkwọ akụkọ a na-akpọ Literature, the Arts, Culture and Education (LACE mgbe ụfọdụ), nke na-akọ akụkọ ndị mmadụ na ihe omume n'ime ụlọ ọrụ ahụ.[3]

N'afọ 1977, ọ duziri Wale Ogunyemi's Langbodo dị ka ihe nkiri Naịjirịa maka Festac 77.[4]

Ihe odide[dezie | dezie ebe o si]

  1. 1.0 1.1 1.2 1.3 Oyeweso (2011). Ijesa icons and the making of modern Nigeria : essays in honour of Ogbeni Rauf Adesoji Aregbesola. Nigeria: Osun State University. ISBN 9789784842549. OCLC 884328819. 
  2. Willoughby News Herald Archives, Jan 25, 1965, p. 23 (en). newspaperarchive.com. Retrieved on 2018-12-27.
  3. Abati, R. (2004). On dapo adelugba and theater studies in nigeria. Research in African Literatures, 35(4), 142-148.
  4. Ofoelue (2009). ADELUGBA @ 70 (en-US). Archived from the original on 2018-12-27. Retrieved on 2018-12-27.